Mattias Svensson Profile picture
Ledarskribent på SvD. Aktuella böcker: Den öppna klimatpolitiken och dess fiender, Glädjedödarna (nyutg), Så roligt ska vi inte ha det. AIK och Manchester City.

Aug 29, 2020, 481 tweets

Jag har en bekännelse. Har hamnat i ett tungt Rederiet-missbruk.

Var lite salongs för några veckor sedan och fick för mig att börja titta, och sedan var jag fast.

Jamenar, patriarken Reidar.

Den slemmige Tony.

Och Uno. Minns ni att han var hårding i början?

Här är Uno i badbyxor.

Minns ni förresten att en lite fjunig Persbrandt var med i de första säsongerna? Eller att lila var inne i början av 90-talet?

Brunt var också inne.

Och färgglada, lite roliga slipsar. (Populariserade av Ny demokrati).

Det är inte så sofistikerat alla gånger. Vem av dessa systrar tror ni är lite slampig och vem läser romaner (båda går ju inte)?

Man undrar vad systrarna Dahlén egentligen ser hos den där Bjurhed.

Nu har man ju hunnit en bit så en del profiler har dykt upp. Minns ni Raspen? Eller att man gjorde så här för att trotsa auktoriteter på 90-talet?

Det är kul att Siv från Sällskapsresan heter Siv också här.

Man blir ju glad när Regina Lund dyker upp.

Tittut! Här dyker Viggo upp.

Han är befäl så han har mobiltelefon.

Per Silver har också gjort entré.

Ögongodis för alla smaker.

De verkar ha kul på kontoret.

Och på fritiden.

När det dyker upp skinheads blir man förstås orolig, särskilt när en av dem är Jonas Karlsson.

Bifigurerna är ett kapitel för sig. Här är Kurt i På kurs med Kurt. Han har vunnit på lotteri.

Nalle från Snowroller som ekonomireporter.

En Galenskapare säljer billig rysk olja med extra svavel.

Eric Ericson från Varuhuset (Heinz Hopf) är ond östtysk kommunist. (Det här var lite efter murens fall och då kunde kommunister vara onda också i SVT)

Jokers föräldrar är också välkända. Pappan äter hellre fläskottlett tillsammans i Tillsammans och mamman är Louise på Valla i Hedebyborna.

Sölve Dogertz kom ner och spelade teater med UDG när de satte upp en stor pjäs om arbetarrörelsens 100 år 1989. Jag hade en liten statistroll och det var en kul tid. Blev glad när han dök upp här som avdankad rockartist.

Sedan är jag ju svag för alla Susanne Reuters roller. Ingen har så vassa repliker.

Så ni förstår att man är fast.

Kan vara bakgrunden till denna tweet.

Sedan är det ju ständiga små överraskningar.
Som när skinsen börjar sjunga ”Det började som en skakning på nedre däck ...” när Freja får maskinproblem.

Eller att Reidar och Tony dricker öl och käkar chips.

Inte långt kvar till julskyltningen nu. I Rederiet är det redan säsongsfinal med julstämning.

Renate är julpyntad men har inte ätit många pepparkakor.

Uno och Siv tar en svängom.

Men skål då!

”Jag har solarietid” är inte en vanlig replik numera. Men nu är Carl med i bilden.

Gösta från Sällskapsresan är även på denna resa missnöjd med rummets havsutsikt. Siv försöker lugna.

Man börjar märka lite 90-tal.

Roland Janson är kanske inte världens mest trovärdige som farlig våldsverkare, även om han har nitarmband.

Det som gör avsnitt 4, säsong 5 av Rederiet ”Natten har ögon” speciellt är dock inte en våldsam Roland Janssons gästspel, utan att det sändes 6 okt 1994, en vecka senare än tänkt. Pga Estonias förlisning veckan före.

I samma avsnitt gör fö postmodernismen entré. Beatrice förklarar att poängen med konst inte är att den ska vara vacker. Alla är inte övertygade.

Att Bintje från Sinkadus är familjeadvokat är ytterligare en bonus.

Så har det kommit en kock också. Med italiensk meny och annat exotiskt.

Stackars Reidar är inte helt nöjd med Beatrice allt annat än sobra inredning.

Här snackar vi tungviktsmöte! Bengt på lagret möter Gustav i maskin.

- Nu ska jag göra något jag aldrig gjort förut, gå till socialen.

- En cyniker?
- En kapitalist.

Un-der-bar replikväxling och kulturkrock mellan Silver och kocken.

⁃Jag visste inte att vi hade anorektikerförbundet ombord.
Var är pommes fritesen? Var är de feta biffarna?
⁃Det här är en restaurang, inte en utfordringsanstalt för grisar.

⁃Det här ser ut som ett par torra jävla höstlöv i en vattenpöl med en bandyboll bredvid sig. Det finns väl ingen som är kompis med den här oxen va?
⁃Jag arbetar med matkonst. Inte med korvstoppning.

Kreationerna börjar ta sig.

Som sagt.

Riktigt färgglatt.

Mer och mer 90-tal.

90-tal ja.

Monas kreationer är en egen följetong.

Andras klädsel varierar också. Kocken Günther är inte glad.

Avkoppling på 90-talet. Notera kobra och telefonsvarare.

Attributen hos en man som vill visa att han är på väg upp.

Rederiet var lite normbrytande redan före kyssen. Yngre man, äldre kvinna t ex.

Hammaren och skäran som lite stämningsfull heminredning. Det här är trots allt SVT.

Lugn, det finns inredning för den identitetspolitiskt medvetne att uppröras över också.

- Nu ska jag säga dig en sak, din uppblåsta palsternacka.
Replikerna i köket fortsätter att hålla världsklass.

Nämen Carsten också! Ännu en Varuhuset-kändis.

Uno ligger risigt till.

Nej, men se Malte!

Malte tror att han fått hugg.

Propaganda för icke-figurativ konst. Själv gläds jag åt att 80-talet inte dog i tysthet utan levde sprudlande sista dagar i Beatrices garderob.

80-talet ja. I antikvitetshandeln är det rena nöjesmassakern.

Uno är frälst.

”Barbro Pastorelli, min man är italienare.”

Varför heter det Redarbalen och inte Reidarbalen?

Pehr Silver nyper Gustav i kinden.

Så här nedstämd blir man av att dejta Tony.

- En natt med honom och en påse skorpor. Blir inte mycket ätet.
Diana teasar Tony och lägger an på den nye maskinisten.

Maskinisten Felix har den goda smaken att inte byta ut efternamnet Svensson mot Silver. Som hans far Pehr.

Reidar fortsätter traditionen att förbise kompetenta kvinnor och utser Carl som tillförordnad vd. Jag tror vi alla anar problem till följd av detta.

Uno börjar tvivla på sina helande förmågor.

Ny säsong. Har ni ännu en kapten på Lager?

- Ut i kallskänken med dig! Predika för morötterna istället.
- Ja, det finns nog mera hopp för dem.

- Du har vunnit dina pengar på tips. Sedan fick du makt. Du kan ingenting om företagsamhet.
- Du har ärvt dina pengar, och du kan ingenting om verkligheten.
Rätt snygg standoff mellan Reidar och Gustav.

Ännu en del av 90-talsmodet.

Lill-Reidar har blivit stor.

⁃Åh du tror verkligen på människors förmåga att komma igen!
⁃Nä, men jag tror på fackets förmåga att stämma arbetsledare.

- Jag har läst om en kurs där man målar nakna i månskenet - och jag skulle vilja ha någon att måla med.
Jadu, Gustav. Vad svarar man på det?

Säsong 7 hösten 1995 introduceras vi för ordet ”kult” som förklaras med ”något så gammalt att det inte längre är töntigt”. Som Rederiet nu, typ.
Och i restaurangen vankas vegetarisk meny. Uno smakar.

- Vem pratar du med så här dags?
- Ett 071-nummer. Du vet, jag är så ensam.
Fixar ni den referensen, ungdomar?

Nu har för övrigt Jeanette gjort entré.

Fler nya ansikten.

Ännu ett.

Jag minns de här jeansskjortorna. Och att man hade även stickad tröja innanför bältet.

Bussarna känns rätt retro de med.

Kul grepp att Dahléns firar 100 år i det hundrade avsnittet av Rederiet.

Men vad tänker de servera egentligen?

Every cloud has a Silver lining.

Dahlénz satsar på comeback i ny uppsättning.

Oj! En dator på kontoret!

Yvonne zappar. Från den ena kanalen till den andra. Inget lockande på vare sig ettan eller tvåan, så hon stänger av.

Ännu en Varuhuset-kändis. Lennart Berggren, säkerhetschefen (som höll på AIK).

Oh! Roffe Jenner. En annan som spelat teater i staun.

Videokväll och 90-talskläder.

- Först lever de på bidrag i två år, sedan får de stanna och då tar de våra jobb. Nu har Vera Bengtsson gjort entré.

Bengtsson jagar en människorättsaktivist från Kuba som ska utvisas. (Man undrar hur många chefer i SVT-komplexet som satte rödvinet i halsen av att Kuba framställdes som förtryckande. Men det var 90-tal som sagt.)

Kyssen. Trevlig helg.

Filuren Uno skriver kontaktannons åt Tony och byter ut Groucho Marx mot Karl som ”mest inspirerande”.

Ingen ny säsong utan någon i respirator.

Serien skins med skolade skådisröster fortsätter med ännu ett gästspel.

Och Pehr Silver har odlat musche.

Kapten Lagers dotter. Min korridorspolare ringde skådespelerskans telefonsvarare och sade att hon var snygg när avsnittet gick på tv.

Telefonsvarare ja. Jeanette får vänta förgäves på Carl och vice versa efter ett missat telefonsvararmeddelande. Intrig från 1996.

- Castro har gjort sig till furste för att förverkliga Karl Marx idéer.
Tonys dejter har börjat droppa in. Stor komik.

Oh, den här knuten på skjortorna.

En vanlig dag ombord på Freja. En naken man kedjar fast sig i foajén.

I Rederiet är han polis, och inte mycket till jägare.

- Vad tror du barnen kommer att säga när de får veta att deras pappa är homofil? Och deras kamrater, vad tror du de kommer att säga?
Jodå, sådär lät det på 90-talet. Dåtidens mainstream.

Vem är det här nu då?

Glad påsk då!

Så tar vi ett kliv ut i det okända.

- Jag slutade. Jag blev illamående av att se allt slödder varje dag: knarkare, horor, svartskallar och pedofiler.
MS Freja har fått en ny säkerhetschef.

Ny inredning, ny outfit. Det har blivit 1997.

Men när man myser hemma är det rejäl papperstidning som gäller.

Baren.

Fler i ny outfit.

Omgörningen gjordes strax om.

Advokatfrisyrerna tycks konstanta.

Modet utvecklas. Samtalsämnet är fö t-shirten, inte byxorna.

Man anar att snubben är skum med sådan väggkonst.

Teddan är skum entreprenör i städbranschen.

Psykopater var inne på 90-talet.

- Jag har lärt folk ett och annat. Jag lärde till och med en politiker att sluta ljuga.
...
- Ja, han fick ju sluta som politiker.

Stickade tröjor 1997.

Kackerlackor ombord. Lätt att misstänka Malte.

Anne-Lie Rydé som kurator.

Skulle ni investera 200 000 i de här herrarnas mirakelmixtur?

Kommer ni ihåg när de här såldes på svarta marknaden?

Fler gästartister fladdrar förbi.

Steve tror att han hänger med. Smink, nånting.

En tullare sportar en hipp look.

Hösten 1997. Kobran hänger med.

Pratar man i telefon så har den sladd.

Modet ser ut så här.

Och vem är det här?

Få känner till att även Pep Guardiola haft en biroll i Rederiet.

Kamera anno 1997.

Tjusig såhär?

Och så ett brev till bilden. På skrivmaskin.

Ännu ett nytt ansikte. Fniss att hon heter Kalling. Bor hon i Trosa?

Frågan är vilket som är märkligast. Den här varianten av hockeyspel eller att Tony hänvisar till Finland.

- När jag blir vd gör vi det på styrelsebordet.

Ännu en teknisk pryl anno 1997. Freestylen, eller Walkman som den hette på engelska. Uno pluggar polska.

- Du, jag har både gift mig och skilt mig, så det här ska jag nog klara av.
Uno lurar på ett skenäktenskap mot betalning.

Georg Lager har intressanta läsvanor.

Veckans utvik.

Tager du, Uno Rutger Kronkvist ...

Jo, det är lätt att bli lite fnissig.

- Hur kan du gnälla över ett par trasiga glasögon när jag blivit lämnad av den kvinna jag älskar?
- Trasiga!? De är krossade ju!
- Vad tror du att mitt hjärta är?

Nej, men trevlig helg då. Hoppas ni har det mer uppsluppet än familjen Norén ... förlåt, Dahlén.

Nu har verkligen comic relief-paret blommat ut.

Kvinnor är kanske inte från Venus, men litteraturen tycks ändå dra åt det stereotypa.

Ibland är handlingen väl ansträngd. ”Vi ger en hund till någon som jobbar på båt jämt.”

Obligatoriskt påföljande skämt (med en bisarr ljudeffekt vid trampet).

Men söt är den ju.

- ’Vadderad ångest’, det var bra! Har du en penna? Jag är poet.
- Åh, fan! Det också. Hördu ta och rimma på den här!

Årets redarbal blev ingen Reidarbal.

Ingen säsongspremiär utan någon på sjukan. (Dock inte i respirator!)

Ny frisyr på Beatrice!

Det här var bara några dagar tidigare, enligt seriens tideräkning.

Tony har också klippt sig.

- Och vad vill svärmor ha?
- En svärson som inte lever på bidrag.
Ouch! Tuff entré för Katarina Remmer med familj.

En festklädd Vera Bengtsson ser ni inte ofta.

Vi har nått 1998 och en mobiltelefon används av en anställd i maskin och bidrar praktiskt till handlingen snarare än att vara något flashigt att visa upp.

Man dricker också vin till vardags. En revolution i både Sverige och SVT. Mer om det i min bok ”Så roligt ska vi inte ha det”.

Misären skildras också.

Då bor man på Södermalm.

En inblick i tröstätandets konst.

Gissa vad det här är, ungdomar!

- Jag vill inte ha någon trygghet, jag vill inte känna min begränsningar.
Margareta tackar nej till en välavlönad tjänst som restaurangchef för att utbilda sig till styrman. Ett val som enligt samtida marxister är omöjligt under kapitalismen.

Vad har Malte ställt till med nu tro?

Nu har de corona ombord på Freja.

Unos tokiga idéer. Först fler kvinnor på chefspositioner. Nu en rökfri bar!
- Hur ska vi då tjäna några pengar?
- Vi kan ju servera ginseng (kommer ni ihåg hur stort det var på 90-talet?) eller örtte?

En hacker. 1998.

Det skickas email.

Ny kraft på däck (som sedan flyttar till Beck), Andrea Melin.

- För Dahléns går miljö före ekonomi. Det kommer vi att vinna på när vi går in i tjugohundratalet.
Man blir lite hoppfull om det där nya millenniet.

Millennieskiftet ja. Börjar bli mycket silvrigt nu i dekorerna.

Se på fan! Bengtsson.

Andrej ser mer inoljad än nyduschad ut.

- Jag funderar på att skippa hela hälsotemat. Ingen är intresserad.
- Skippa? Bara för att folk inte vet sitt eget bästa? Snälla Torbjörn, det är ju det vi ska tala om för dem.

90-talets @AronFlam.

Välkommen ombord Nina.

Lämna brickan här ”Tack”
90-”talet” i ”sammanfattning”.

På 90-talet var sådant här tillåtet.

Det här med.

Vi kan väl ta en titt på modet också.

Den här skjortan får beröm.

Reidar är på nyheterna.

Ett känt nyhetsankare presenterar.

Lite voodoo piggar upp.

Ännu ett gästspel.

- Varsågod älskling! Det är en mobiltelefon.
Direktörspresent till hustrun, 1998.

- Nikolaj skickade ett meddelande till Louise på internet, men det är osäkert om hon ser det.
Distansförhållanden 1998.

Reidar busringer till Beatrice och förställer rösten.

Didrik kallas för ”dildo”, men några sådana är det inte tänkbart att skylta med på 90-talet, ens för den som säljer kärleksattiraljer.

Kort slips med ”ironisk” text.

Nu kom det en kund till ”kärleksbutiken”, det ser man ju på trenchcoaten.

Nejmen nunnor ...

... och nudister. Dubbelbokade i samma konferenslokal.

Oj, det är ju han den töntsnälle i Black Jack.

Några år efter Ensam ung kvinna söker får också denna serie en kopiekatt.

Viktor Remmer har dykt upp. En rastlös själ.

Det kan Tony vittna om.

Bengtsson tjuvlyssnar på en samkönad kärleksakt.

Larmet i galleriet går igång. Vips kommer delar av familjen rusande och kollar brandlarm och frys. Jag skyller på Uno som installerade det.

Vem är Leif?
I Rederiet är svaret: en leguan. Och nu är han försvunnen.

- Jaha, räkningar.
Minns ni att man skickade in dem i kuvert för inte så länge sedan?

Tre män och en baby.

Coolt att lämna 1998 med ett frågetecken och inleda en säsong med den stora redarbalen.

Och den obligatoriska respiratorn.

Ett helt avsnitt om Reidars liv och drömmar. Såpaförfattarna börjar se sig som konstnärer.

Paret Dahlén som unga.

En ung Renate.

Som jag saknar Susanne Reuter i serien. Humöret!

Men Rune Larsson från Varuhusets sportavdelning är ny kapten.

Släkttragedi när den äldre värden dör under akten. Han kläddes och flyttades till biblioteket.

Minns ni de blå shotsen?

Malte har mött kärleken: En tamagotchi.

En av sökarna söker Bengtsson.

- Bengtsson, du som är kvinna och svår att förstå. Vad gör jag för fel?
- Säg något du gör som inte är fel.

Maltes kalsonger!

Annars är det mycket läder. Micki har ny jacka.

Konstnärstjejen har läderkjol.

- Ska du verkligen ha den där skjortan?

Uno vill veta betydelsen av namnet Malin och har fått tag på rätt bok. Att söka på internet har ännu inte slagit igenom.

Detta IT-yrans 1999 har dock Reidar skaffat en laptop i hemmet.

Idag tittar vi närmare på Bengtssons läsvanor.

Just nu har Uno blivit mansaktivist. Snart odlar han väl skägg och går omkring i shorts.
- Tony, om du var kvinna, jag menar som en tankelek rent hypotetiskt, skulle du kunna finna mig attraktiv då?
- Nej!

Han har även uppträtt på ”kattvalken”.

Uno har hypnotiserats och tror att han är sju år. Inte riktigt Tom Hanks i Big.

På temat kärlek och tolerans har vi nu kommit till ännu en åldersskillnad, 35-40 år beroende på vem man frågar.

Återigen antyds att vi är hemma hos en psykopat genom valet av väggprydnad.

Mössa. Kommer ihåg hur oerhört töntigt jag betraktade detta plagg i min ungdom. Kanske inte utan skäl.

Vi är lite härligt spontana och går ut och äter lunch, så vi lämnar inköpen på köksbordet. Manusen har sina luckor.

Jo, och apropå det. Uno är kvar i barnastadiet.

Vem tror ni Joker får i säng?

- Varför har blondiner blåmärken kring naveln?
- Blonda killar är inte heller särskilt smarta.
Nu har blondinskämten nått Freja.

Uno är fortfarande i barndom.

Plötsligt ljuder det klassiska modemljudet genom lägenheten.

Från internet kan man skriva ut sådant här.

- Vet du varför norska kaptener har med sig ett glas vatten på kommandobryggan?
- De använder det som sjökort.
Nikolaj verkar aspirera på att bli den nye Joker.

Det här ungdomar, är telefonkatalogen. Där stod alla telefonnummer. Året är 1999.

Kvinnlig förövare bakom kidnappning och våldtäkt. Rederiet navigerade emellanåt bortom det stereotypa.

Säsongsstart med vår evige vän, respiratorn.

Reidar gråter. Det rör förstås affärer. Ekonomiska affärer.

Reidar är i Västindien.

Nu har garderoben hunnit ikapp.

Baron på Valla! Också i Rederiet en frånvarande far.

Uno preppar för millennieskiftet och datorernas sammanbrott.

Flickor med flätor uppmärksammas också på Freja. Fast den här har inget emot sugrör av plast.

Vad händer nu då?

En spågumma! Jag ser framför mig att Margareta snart är femhundra kronor fattigare.

Är man riktigt, riktigt rik kan man ha en röd mobiltelefon (matchad med slips och näsduk).

Vad har de för karaffklar sprit i det Dahlénska hemmet måntro?

En gentleman bär väskorna, utan hjul. Ping @katrinemarcal.

Unos alla utskrifter inför millennieskiftet har ersatts av tre cd-rom. High-tech.

- Ni får mig att känna mig som en ...
- ... kontaktsökande man, och det är inget fel med det.
Många kul replikskiften när Uno ska sondera relationsmarknaden.
- Ingen normal kvinna skulle svara på det där!
- Vad ska jag med en normal kvinna till?

Det drar ihop sig. Vem tycker ni ska vara millenniets sista lucia på Freja?

Rätt stelt firande överlag.

Stämningen vill liksom inte infinna sig.

Fuskar man med stjärngossedräkten så.

Reidar luciamyser förvisso. Av affärsmässig skadeglädje.

Malte ombord, med en skorpion i europastandardiserad hårdplastbur. Det händer nog inget.

Till slut lite lusseupptåg.

If there’s somethin strange, in your neighbourhood ...

And 1999 goes out with a bang. Antar att vi återser vår vän respiratorn i det nya millenniet.

Det är 2000-tal. Då klär man sig gärna i svart.

En vodka lime beställd. Än är 90-talet inte dött.

Glansiga skjortor är i tiden. Tar fram ”en helt ny sida” hos Joker.

- Jag har bytt till linser, just nu känner jag mig lite halvblind faktiskt.
- Ja, det förklarar ju saken.
Tony är inte imponerad av Jokers nya kläder.

- Om jag var i dina kläder skulle jag byta.
Det är svårt att ta ut klädmässiga svängar i janteland. Men Micki gillar den.

- Konkurrens befrämjar kvalitet. Tänk om alla gjorde sitt bästa, då skulle Freja bli en mönsterarbetsplats.
- Jaja, men det viktigaste är väl att man trivs med sina jobbarkompisar.
Uno aspirerar på att bli årets medarbetare.

- Jag älskar till och med köerna på Systembolaget.
Bella har VERKLIGEN hemlängtan. (Och titta vem som fick Jokers skjorta!)

En amerikan på besök.

Sydamerika har också skymtat förbi. Undvik deras fängelser.

Carl har utvecklat multipla personligheter, också stort på 90-talet om ni minns?

Nu är tekniken såpass spridd att Joker skaffat mobiltelefon.

Uno går på ställe med elektronisk musik.

Tony gör affärer.

Joker funderar på var han hör hemma.

Telefonerna blir mindre och mindre.

Val av ”årets anställd”. Ni glömmer väl inte att rösta?

På vem? Vilken fråga!

Det här ska föreställa ett stökigt hem.

Fast mamman är ju klart olämplig, det ser man ju.

Nikolaj läser Guillou. Lite väntat ändå.

Så här tar man en selfie år 2000. Hur det blev får de se när filmrullen framkallats.

Nu har fotot framkallats.

- Du det finns bara marginalskatter, inkomstskatter och en och annan skeppskatt.
Joker tror inte på Unos skattkarta.

Så hur ska man hantera sina inställda bokreleaseaktiviteter? Nyss var jag Tony och hade tagit ut glädjen i förskott.

Nu lutar jag snarare åt krishantering.

Gustav fascineras över teknikens under.

Katarina har fått mail.

Tony före.

Nu blir det nyheter.

Oroväckande.

Tony efter.

Ännu en Varuhuset-kändis. Den velige bokhandlaren Pål dyker upp som socialassistent.

Och jag hade ju helt missat att Rederiet-Margareta är Påls bedragna hustru Lena.

Lika roligt som när Margareta satte sig på en pruttkudde i mässen.

Vad håller de nu på med?

Det undrar Micki också.
- Ja man trodde ju man hade varit med om det mesta när det gäller er, men det här ...
- Vi kan förklara ...
- Nej, varför det? Jag är väldigt liberal.

Och visst undrar man.

Det är inte som ni tror.

Skål för kärleken! Inte den vanliga brutala säsongsfinalen.

Många som mönstrar av för gott i säsongsfinalen 2000.

Att sköta internkommunikationen på ett företag, hur svårt kan det vara?

Blir det Halloweenfest ikväll tror ni?

Jodå, på Freja blev det Halloweenparty, med häxbål.

Fest med frieri i.

Halloweenpartyt år 2000 var ett piggt nytt förslag från Tony.

- Om det bara hänger där på väggarna, varför tittar ni inte då?
Tony påtalar hyckleriet i att avfärda hans idé om Miss wet t-shirt och ha avklädda väggprydnader.

- Det ska se ut så i ett maskinrum, men vi tittar inte.
Gustav om väggkalendrarna.

Malte fick till det till slut.

Uno har fått pippi.

Skinnväst.

Anja har smällt 2800 på Café Opera och även varit på Spy bar, med Tony. Notan satte hon på mormor. Fortsättning följer.

Bra cliffhanger.

- Du får knarka med någon annan!
- Knarka? Det här är bara lite gräs, och det har ingen dött av.

- Dessutom är det olagligt.
- Det är det här jag inte pallar med Sverige, ni har gått på hela det här förmyndarköret. Du skulle verkligen behöva röka lite så du slappnar av.
Konversationen får mig att tänka på Magnus & Brasse i Varning för barn.

- Ett fartyg är ett samhälle i miniatyr. Om alla vet sin plats och följer regler och förordningar, så fungerar det. Om någon faller utanför ramarna, så drabbar inte det bara individen, utan hela kollektivet.
Den nye kaptenen på Freja hade kunnat heta Moder Svea.

Den nye kaptenen undrar vad det är för clowner som jobbar ombord.

Förskolan har planeringsdag.

Kan det vara covid-19 ombord?

Tony har nytt jobb.

Oh! Nu kommer 2000-talet. Notera de utsvängda byxorna.

Och peace-märke. Lite hippieuppsving, fast kommersialiserat.

80-talet är inte helt förbi ändå.

Kapten kommer in när Nikolaj gör situps.

Och Margareta har skaffat livvakt.

Det närmaste ett val de kommit på M/S Freja är när de röstade fram Uno till Årets medarbetare. Annars är det befriande valfritt. Godnatt!

Breaking news! Just nu rör sig en Rederiet-karaktär i ett ruffigt område i USA.

Malte känner sig redo att bejaka sin manliga sida.

Och i rollen som homofob morfar har vi ännu en typecastad kändis från Sällskapsresan-filmerna.

Spänningen stiger: Vilka blir årets rederi?

Men först ett frieri.

Studiecirkeln för knyppling sammanträder.

Behärskad entusiasm över beskedet om årets rederi.

Men knarkaren som spred oro och oordning ombord är nu intagen på anstalt. Cannabis är farliga grejer.

Det här är förresten de enda tillåtna tomtarna. Än är det bara början av november.

Tro inte på allt ni läser i skvallerpressen.

Var/är det verkligen så att alla som hamnar på sjukhus får vindruvor av besökarna? Ett återkommande skämt i Rederiet.

- Jag vet hur folk är. De tycker inte om människor som är onormala eller avvikande.

Ännu fler vindruvor.

Bengtsson ska på dejt.

Är slipsen för skrikig? Kanske den här?

Eller så här.

Föga anade denna tårta från år 2000 att den skulle stå i centrum för en libertariansk principkonflikt sexton år senare.

Men jo, bröllop ska det bli.

- Jag vet inte om jag pallar det här.
- Äh se det som en affär. Det är bara business. Lagar och moral det är bara teorier. I praktiken handlar allting om pengar.
Vi är på 2000-talet och synen på affärsliv är inte densamma som på 80- och 90-talen.

- Drömkvinnan finns inte.
- Nej, men fruntimmer finns det gott om.
Uno och Gustav utbyter livsvisdomar.

Och så här slutar år 2000, en indikation på vad som komma skall följande år.

Några nya ansikten. En kökschef, det var ett tag sedan.

Några nya frisyrer.

Några gamla vänner.

Och så minns vi Reidar, som levde lite längre i serien än i verkligheten.

Nog saknas han.

Vår vän respiratorn är förstås med.

Anja är rehabiliterad, det ser man på den mer sedesamma klädseln. Inga fler hippiesymboler.

Men nu firar vi Uno-dagen. Gissa vilket kortspel han fick?

Rätt gissat!

Margareta chattar med en främling.

Tipset fick hon i tidningen.

Både Dahléns och Remmerline överväger ett samarbete med det tyska rederiet Dönerline.

Fniss. Någon vill jävlas med Bengtsson.

Trotjänaren Susanne i receptionen har två av få repliker när hon tackar nej till Unos invit om samkväm för utvalda.

Precis som i gårdagens derby roar vi oss på Freja med en apa.

Jo, och så är det tysk vecka eftersom chefen för Dönerline ska komma ombord.

Tänk, apan rymde.

De sista spåren leder till köket ... hemska tanke.

Kolla! Hos Remmers har de platt-tv!

Det har de inte råd med hos Dahléns.

Uno har fått in en diskett.

Joker är deprimerad.

När man är nere har man mysbyxor.

Att det här är en skummis ser man på den slickade frisyren.

Vård i Köpenhamn.

Hoho, avsnitt 10 säsong 18 heter till och med ”Apgryta”. Ja, det var förstås Malte som hade med honom ombord.

En ny kökschef kliver ombord. Den förra såg jag nog aldrig i köket innan han blev intendent.

Det var länge sedan det hände något i köksregionerna. Annat var det på Günthers tid!

Fyra trotjänare tackas av efter 25 år i företaget. Har inte sett någon av dem. Det måste vara de som faktiskt jobbar ombord.

Det har blivit 2001 och Dahléns har headhuntat en modern vd från telekombranschen som imponerar på styrelsegubbarna med corporate bullshit.

- Naturligtvis finns det backuper. Vi lever faktiskt på tjugohundratalet.

Bengtsson får frågan om hon vill vara med i Frejas innebandylag, i Korpen. Svaret är väl lite som när Stina Dabrowski försökte få Thatcher att skutta.

Innebandy på g.

Den nya vd:n är en riktig hurtbulle.

Och har introducerat öppet kontorslandskap på Dahléns.

Här lite härlig bastugemenskap.

Kvinnosaksaktivisten från Tillsammans är med. Dock påklädd.

- Det är en postorderfirma som skickat saker jag inte beställt.
- Ja, jag ser det!

- Vin, på en torsdag!? Jävla Medelhavsfasoner!
En vresig Gustav tycker att så roligt ska vi inte ha det.

Minns ni ”den nya ekonomin”? Börsen kunde bara gå upp och ålderdomliga mått som vinst och intäkter gällde inte längre pga internet.

Jag har svårt att tänka mig en sämre mottagare för ett budskap om snabba klipp och lätta pengar.

Jag skulle inte hålla andan i väntan på att Tony förändrats.

Eller i en tävling med Joker.

Fusk! I säsong 19 dyker Johan Rabeus upp som dokumentärfilmare.

Men han har redan varit med! I säsong 1 gör han seriens kanske mest överspelade fylla, som misslyckad ståuppkomiker.

Nu blir det ju helt orealistiskt.
Jag började förvisso tvivla lite på seriens realism redan när Uno slog världsrekord i kärnspottning.

Margaretas och Olovs romans ackompanjeras ständigt av temat från en ostig låt, som verkar ha gjorts för serien. Den har tyvärr satt sig i mitt huvud.

Män är fö mer objektifierade än kvinnor i serien.

Eller så har de krävt att få visa sig barbringade.

Bastun är ofta förekommande nu.

Nikolaj i fängelse.

Nikolaj frisläppt.

Några guldkorn åt andra hållet minns vi.

- Tänk dig att man skulle göra en tv-serie om människorna ombord på Freja! Jag tror att det skulle kunna bli en riktig långkörare.

Katarina Remmer har varit på svartklubb och stuffar loss till musiken.

Borgerligheten vs Sossesverige i ännu en dust. Katarina vill hitta på något roligt. Gustav måste fördjupa sig i de fackliga avtalen.

Det börjar hänga fler sköna snubbar i den öppna kontorsmiljön.

Och vd intygar att han är en vän av aktivt lyssnande, men inte redo att diskutera med personalen.

Så är det cowboytema igen. Här leker de ”beskattning”.

Lite Brokeback mountain på det.

Oj, avsnitt 300. Det berättas av Freja, som minns tillbaka.

Kvinnorna har varit de bästa kaptenerna, menar hon.

Men favoritkaptenen var ändå en man.

Till och med gamle Gustav ser ung ut när man tittar tillbaka.

Nåja, så länge skutan kan gå.

Ahaaaa, det där avsnittet med drömsekvenser från Reidars liv var förstås avsnitt 200.

Nu har dokusåporna kommit. De ska filma Joker.
- Och på internet kan man följa mig dygnet runt.

- Framtiden är inte bra eller dålig, den blir vad vi gör den till.
Manusförfattarna har verkligen laddat Magnus Glans med managementklyschor.

Lyxrestaurang. 2001.

Det går sådär med dokusåperiet. Och innebandyn.

I alla fall tills Joker trillar in hos Uno.

Jokers föräldrar gillar dokusåpa-kamerorna.

Det gör inte Joker.

Vi tar farväl av 2001 med en brutal cliffhanger och frågan vem som egentligen överlevde. Fattas bara med en sådan regissör.

Så samlar vi oss för den allra sista säsongen. Lite vemodigt är det allt.

Några vinkar farväl i dur.

Och visst sker mirakler ännu. Bengtsson spelar innebandy.

Så här ser det för övrigt ut i saudiska skolor.

- Vi ska skaffa en ny logga. Vad tycker du om den här?
- Tråkigt. Konservativt.
- Nä, det går ju inte. Vi måste visa världen att vi menar news.
Konversationerna i det öppna kontorslandskapet andas tidigt 2000-tal.

Magnus Glans hade ingen erfarenhet av redarbranschen, sades det. Men han visade sig ha koks i lasten.

Joker har blivit Tråker för att få tittarsiffrorna att vika. Påminner förskräckande mycket om livet 2020, social isolering.

Det lägger vi ner, tycker jag.

Det ringer! 2002.

Över affärerna vakar fortfarande patriarken.

- Säg att jag är impotent för fan! Bara hon lämnar mig ifred.

Gustav har fått problem med intensiv uppvaktning.

Hon dyker upp överallt.

- Ja, hon är lite desperat, som Reidar brukade säga.

Uno försöker äta sig i form för en match med Bengtsson.
- Jag har nya kalsonger också.

Mycket sängkammarfars och smäll i dörrar nu. Jag älskar det!

- Jag förstår inte att du så ofta håller med ledningen. Röstar du på moderaterna eller vad fan?
Gustav är missnöjd med den fackliga uppslutningen bland personalen.

Efter salong, galleri och restaurang ska Micki ta farväl. Vemod och skratt.

Gästspel av en kändis. Vinprovning har blivit på modet. Här recenseras champagne lagrad på havsbottnen.

- Tecknen fanns ju där hela tiden. Jag är noggrann med heminredning, tycker om schlagerfestivalen ...
Uno funderar över anledningen till hans erektionsproblem.

Det har inte gått så bra.

Nu har Freja renoverats och fått en spa-anläggning. Ännu en exotisk nymodighet.

Det verkar äntligen ha lossnat för Uno.

Inte undra på.

Avklädd kvinna i serien, en stilstudie.

Avklädd man. Nåja, det här är den hittills enda nakna röven i serien.

En enda ända! Nåja, snart är det ju slut också. Men Jenny har hoppat ombord. Hon är student och barnflicka och hedrar fortfarande den fantastiska 90-talsestetiken.

Redarbal, vad ball!

En millennieskiftesrebell vägrar förstås frack.

Nej men se, Bjurhed! Det var ett tag sedan.

Björn Lindman är också tillbaka. Utan mustasch.

Man vet att någon har problem när de ringer från ett ställe med graffiti.

Ny kapten! Vi går mot en värdig final.

Har svårt att placera styrelseordföranden i Dahléns, men tror att har är berättarrösten i I fablernas värld.

Så dyker Katarina Ewerlöf upp som kaptenshustru.

Men henne har vi ju sett förut, när Ted Åström var skum städboss.

Nåja, kapten har ju två fruar så det är kanske ett passande dubbelspel.

Ursäkta spoilers, men vi är på sista och 318:e avsnittet. Några mönstrar av och några nya ansikten mönstrar på. För visst är det något bekant över den nya maskinisten.

Fler kändisar bland nykomlingarna.

Hejdå Joker! Jag kommer att sakna dig.

Det är 2002 och man talar i telefoner med utfällbar flipp.

Vi återser några kära vänner.

Det slutar i tårar och skratt, riktigt bra. Sedan berättar Hans Villius vad som hänt tio år senare. Bara det slutet gör serien värd att följa.

Magnus Glantz blir chef på SVT och lägger ner deras genom tiderna populäraste såpa ...

Tack för denna nostalgiska tillbakablick på 90-tal och millennieskifte. Nu blickar vi framåt!

På mitt cv kan jag nu addera: Har sett samtliga 318 avsnitt av Rederiet. Här är några tankar som detta tittande gav upphov till: om teknikens utveckling, synen på relationer och knark och förstås om den evige Uno Kronkvist.
opulens.se/scenkonst/vad-…

Share this Scrolly Tale with your friends.

A Scrolly Tale is a new way to read Twitter threads with a more visually immersive experience.
Discover more beautiful Scrolly Tales like this.

Keep scrolling