Béatrice Karjalainen Profile picture
Fotograferar, går sjukt långt, lyssnar helst på gammal synth och ser på skräck men inte samtidigt. Mina tweets är en salig blandning av livet och mycket foton.

Aug 26, 2021, 43 tweets

#beadrartillfjällen startade för en dryg timme sedan. Vi får se oljat kommer ha någon täckning men först lite mer än 50 mil i bil.

Då kör vi!

Hade noll täckning så här är lite info bilder kommer sen. Dag 1 började ju sent så bara 22.92 km, dag 2 38,94 km hade kunnat bli lite till men hittade en perfekt tältplats och stannade, dag 3 tillbaka till Klimpfjäll så 43,41 Fick ihop en ultradistansdag. 2544 höjdmeter.

Gick Norgefararleden initialt (fick vika av dag 2 när den stack in i Norge). Fina stigar även om jag fick börja uppför en slalombacke. Gott om vatten att bara hiva upp med kåsa.

Härliga vyer, reparation av spänger/broar pågår. Bra markeringar och tydlig stig.

Efter nästan 5 km lyckades mitt trasiga ben inte lyfta sig högt nog när jag skulle upp på en spång. Stöp i sidled, spången dunkade in i nyllet och brillorna gick sönder (tur att plastglas flyter) arm/axel och del av rygga ner i myren. Gick som tur var ha glaset i trots trasiga.

Men ett par trasiga brillor och en blåtira kan man ju leva med när det ser ut så här.

In i Durronskalet och efter 11 km och där kunde jag i raststugan ta fram tejp ur säkerhetspåsen i ryggan. Så där nu ser man ut som den nörd man är.

Vackert och renar som stirrade.

Dricka vid varje möjlighet så slipper man bära vatten (har alltid 5 dl i ryggan ifall om något skulle hända mig eller långt mellan vattendragen). Varmt så skönt med molnen.

Rejäla broar över vissa vattendrag. Undrar vem som bodde i hålet. Ibland blev det dubbelfiligt. Älskar när stigen slingrar sig fram.

Kom till Tjåkkelestugorna kring kl 18:35 men det satt folk där inne så jag passerade bara. Hade först en tanke att tälta utanför men chansade att det skulle komma något bra efter. Benen var pigga ännu. Kom fram till denna fina fors men där fanns inget så gick lite till.

Lite spångrep är nog på sin plats på delar av leden. 3 km efter Tjåkkele uppenbarade sig en perfekt tältplats. Här kommer jag sova gott.

Forsen precis bredvid men hördes knappt från tältplatsen. Hittade några gamla brädor vid en reparerad bro så tog dem att ha som bord till middagen. Skönt när brännaren står stabilt.

En liten rundtur.

Morgon dag 2 sov som en stock hela natten. Vaknade strax efter 5 men låg och mös i sovsäcken en stund innan jag gjorde frukost, kollade läget med ögat som ömmade en del på kvällen. Sen var det full fart från 0710. Lite mer övervuxen stig nu.

De tre första partierna här var rätt bra men fjärde får en ju undra om man verkligen går på en sommarled. Men det kanske har tokregnat?

Lite grått på morgonen innan solen tillslut bröt igenom molnen. Visst rep pågår även här så det bådar ju gott.

Klassik bild från många som går Gröna bandet de flesta passerar här. Gick på några sandåsar, magiskt. Jag som brukar vara i Abisko förknippar Riksgränsen med byn men här är det ju gränsen. Ditåt skulle jag inte. Får ju inte vara i Norge än. Här blev det vad, fanns ingen bro.

Vadade i mina sealskinz funkade toppen. Gick förbi några gamla renvaktarkåtor.

Njöt när jag passerade vackra platser.

Visst ser ni hjärtat? Är det inlandsisen som lämnat spår i berget? Ibland får man passerar renstängsel med olika konstruktioner på hur grinden ska öppnas.

Tittade in i stugan i Åtnink och lånade dasset. Sen bar det av mot Vardofjäll. Började fint med ny spång över myr. Sen fin stig som gick över till att vada fram bland blommor. Enda som fortfarande blommade var min favorit.

Mycket vatten här. Och för att inte glömma tog jag bild på grässtigen som var så skön att gå på. Ser ni renen på myren?

Lunch efter en bro vid en fors kring kl 13. Bytte till torra strumpor. Skorna torkade hyfsat i solen. Sen fick jag gå på stranden. Solen var varm.

Blött blött och mer blött. Första 2 myrarna efter stugan var spångad sen inte en enda. Vadade i vatten.

Kom fram till Ljusliden och i stungna bodde ett gäng fiskare så jag letade ner mot stranden och hittade en perfekt plats för tältet. Lade upp alla blöta strumpor i solen.

Tjusig är man inte men utsikten från middagsplatsen och från tältet (sista bilden) var desto bättre. Några båtar kom och gick när jag lagt mig för att sova. Hade lite svårt att komma till ro men somnade vid 21 ungefär. Var lite kallt på natten. Frost ute. Men varmt i sovsäcken.

Sov lite sämre i natt, brukar bli så när jag gått längre sträcka. Mitt trasiga ben bråkade lite å värkte. Orkade inte vänta på te så drack kallt vatten till frukost. Här syns min tältplats. Högt upp på en liten kulle på en udde rymdes precis ett Hilleberg Akto.

Dimma på morgonen så kyligt och fuktigt. Tältet fick torkas av. Uppe i stugan sov de nog fortfarnas när jag gick 0710. Höga växter fulla i dagg. Tog inte många meter innan byxorna var blöta upp till knäna. På fötterna tog jag mina sealskinz idag för mina fötter var vattenskadade.

Solen började gå upp bakom bergen. Jag knatade på och undrade vad som hade stått på skylten. Något stod inristat (Mjärd). Sen började vadandet genom våtmark igen. Så skönt med torrstrumporna.

Frost, vatten att titta på vid en bropassage. Autostrada efter bron. Hurra inget vatten.

Det går ner och det går upp. Tar man fart nerför kommer man upp snabbt. Nu så att gå på. Mysigt, nedanför låter jokken. Enar och gräs mysig kombo. Det blev aningen knöligt ett tag.

Mer frost. Ett en enbärsår i år. Vyerna bättre än andra halvan av igår. En förfallen renvaktarkåta. Tråkigt när de förfars.

Någonstans här finns en stig. I skuggan var det frost rätt länge på morgonen. Mellan varje kryss är det 40 m så här kör vi ca 50 m vada i vattnet då. Enar i stark solsken doftar magiskt upptäckte jag.

Porlande vatten är en härlig följeslagare tills man måste passera. Men oftast finns det broar. En en som kämpar på. På flera ställen satt vinterledsmarkeringen mitt i ett ensnår. Hela em igår och fm idag var på sommar+vinterled vilket typ betyder vi har ju broar så ok för sommar.

1320 ungefär hade jag åter passerat Tjåkkele och stannade för lunch på en liten fikaplats. Strålade sol och jättevarmt. Sealskinz håller bara torrt en viss tid och strax innan hade väta trängt igenom. Så strumpbyte. Första dagens vyer från andra hållet. Spång vilken lyx!!

Undra vad som hänt här som gjort jorden bar. Ett 3 minuters sittvilastopp på en sten, mådde lite illa pga för mycket lunch. Bygg din egen väg över det våta.

Säger hejdå till fjällvyerna då sista biten går i skogen igen. Med nästan 5 km kvar kunde jag titta på blodfläckarna jag lämnade på spången. Sen in i skogen och med den lilla extra turen förbi Norgefarargården som jag missade på utvägen eftersom leden då inte pekade dit.

Eftersom klockan hann bli 19 innan jag var nere på parkeringen vid hotellet så bokade jag ett rum för att slippa köra 7 timmar i mörker hem. Nyduschad gick jag till restaurangen. Fick en gudomlig röding. Hade kunnat äta det dubbla. Colan sveptes efter maten. Där var denna🧵 slut.

Ps 1 . Så här ser området vid ögat ut nu.

Ps 2. Läses bara om du inte tycker mens är jätteläskigt.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Tips: Ha med nog med mensskydd ifall mensen kommer med störtblödning några dagar för tidigt. Det hade inte jag (nog många alltså). Ska bespara er detaljer.

Share this Scrolly Tale with your friends.

A Scrolly Tale is a new way to read Twitter threads with a more visually immersive experience.
Discover more beautiful Scrolly Tales like this.

Keep scrolling