Thread by @UDES08

Hej Twitter och hej alla nya följare.
Tänkte berätta lite om mig själv och min situation, inte mer än rätt så ni kan se vad det är för dåre ni hjälpt.
52årig norrlänning i exil i Västergötland.
Ensamstående med två vuxna barn varav den ene bor hos mig.

Har arbetat heltid, med två korta perioder av arbetslöshet, sedan jag var 17 år.
Jag har provat på en massa olika saker i arbetslivet, industri, lager, butik, budbil, brandman och militär för att nämna några.
Jag har även gjort tre utlandstjänster, i Libanon och Bosnien.

Efter Bosnien 1995 började jag märka att jag inte riktigt var mig själv längre, mer känslig och orolig, på vakt hela tiden.
Jag tog dock ingen större notis om detta, man är ju expert på att ljuga för sig själv, och livet gick vidare.

Jag hade också börjat få problem med min vänsterhand, lillfingret hängde lite för sig själv och handen domnade och blev kraftlös.
Detta hade börjat vid nyår 1994 när jag låg inlagd på det norska fältsjukhuset på grund av lunginflammation och hade en nål i handryggen.

Detta undersökte jag efter hemkomst men fick inget tydligt besked annat än att nervledningsförmågan var något nedsatt.
Jag lärde mig dock leva med min krånglande vänsterhand, är ju naturligtvis vänsterhänt dessutom. 😂
Livet gick vidare och jag bildade familj.

2009 bröt jag upp ur mitt förhållande, sålde huset och flyttade till en lägenhet.
På FN-dagen 24 oktober 2011 var jag inbjuden att hålla ett föredrag på grabbens gymnasieskola om fn-tjänst och under det föredraget bröt jag ihop och efter det blev jag sjukskriven sex månader

Dock inte för PTSD utan utmattningssymptom, jag hade gått in i den berömda väggen.
Jag började dock själv inse att det rörde sig om PTSD och tog tag i frågan själv, med hjälp av en god vän.
Genom soldathemsförbundet fick jag träffa en psykolog vilket hjälpte mycket

Jag knegade på men märkte att mitt humör inte var bra, jag var stingslig, lättretad och exploderade för minsta lilla, folk var rädda för mig på jobbet.
Våren 2014 stod jag och kapade aluminiumprofiler på jobbet när det plötsligt smällde till i ryggen och jag kunde knappt stå

Ner till vårdcentralen och de drog till med det klassiska "muskelinflammation"
Jag fick medicin, akupunktur och sjukgymnastik men det blev inte bättre.
Nu trodde de att det var en nerv som var klämd, mer akupunktur och sjukgymnastik.

I juni fick jag äntligen en magnetröntgen och den visade på tre kraftiga diskbråck i nacken, C4-C7.
Det bestämdes att det värsta, C6-C7 skulle opereras efter sommaren.
Under sommaren blev jag sen kontaktad av Veteranförbundet med fråga om jag ville delta i en medicinstudie

Det gällde en ny medicin mot PTSD.
Jag tackade ja och blev kallad till en screening i Uppsala där ansvarig psykiatriker snabbt konstaterade att jag led av en tydlig PTSD.
Tyvärr blev jag inte godkänd för studien då jag åt en massa smärtstillande på grund av diskbråcken

Mina levervärden var helt knas.
De släppte dock inte taget om mig så när den här läkaren på eget initiativ startade Veteranmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala så blev jag inskriven där.
I oktober 2014 var det då dags för operation men nu hade läkaren ändrat sig

Nu skulle även C5-C6 opereras.
4,5 timmar efter att jag sade godnatt vaknade jag och fick då besök av min läkare.
Operationen hade gått bra men den hade tagit en timme längre än planerat för jag hade så mycket muskler som var i vägen.
Halvgroggy tittade jag på honom och sa

Ojdå, glömde jag bort att berätta att jag spelat amerikansk fotboll i tio år?
Det står nu inskrivet i min journal att "patienten är mycket muskulös och kraftig" 😂
Efter detta följde en sex månaders sjukskrivning och på våren 2015 skulle jag försöka börja jobba igen.

25% gick bra, 50% hyfsat men 75% fungerade inte.
Jag började även märka att jag inte hade någon kraft i min vänstra arm och hand så jag fick en remiss för att göra en ny undersökning av nervledningsförmågan.
Nu konstaterade man polyneuropati.

Efter det har jag varit sjukskriven med avbrott för utförsäkring tre gånger.
Min kropp blir sämre och sämre och det finns inget botemedel.
Vissa dagar känner jag mig hyfsat bra medan andra kommer jag knappt ur sängen.
Så, det var lite om mig.