Jag gillar inte bara tjocka TV-apparater och italo disco. Jag samlar också på läroplaner. Här från 1969 års läroplan och framåt. I samlingen saknas 1962 års läroplan. Någon som har den till salu?
Lite kuriosa. Den senaste läroplanen som framtogs under en socialdemokratisk regering var läroplanen 1969. Därefter har samlats tagits fram under en borgerlig regering.
*samtliga. Jag och mina tjocka fingrar. 🥴
Timplanen från 1969 års läroplan. Notera ämnet hembygdskunskap som hängt med i skolan sedan 1919. En slags lokal geografi, samhällskunskap och historia. Maskinskrivning fanns fortfarande som ämne och bild hette teckning.
Timplanen i 1980 års läroplan. Hembygdskunskap har åkt ur. In har ämnet barnkunskap kommit. Ett ämne där man lärde sig om graviditet, barnafödande och barns utveckling. Teckning har fått sitt nuvarande namn.
Mer kuriosa. Läroplanen 69 var mycket progressiv. Innehåller ett kapitel om könsroller. Skolan ska utgå ifrån att män och kvinnor kommer ha samma roll i samhället. Föräldrarna ska också bli medvetna om detta framgår det.
Mer kuriosa. I 1980 års läroplan så finns hemspråk som ett eget ämne. Då läggs stor vikt i ämnet på att eleverna ska bevara kontakten med sin familj och hemlandet. Eleverna ska genom hemspråket också ges möjlighet att skapa en minoritetskultur.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Hade ett långt samtal med @PerBrinkemo i förra veckan om de normer som råder bland unga killar i förorten. Hur bestialiskt detta dåd än må vara måste man förstå mekanismerna bakom detta handlande. Det hela börjar i de normer som råder hemma.
När man fostras i en kultur där familjens heder är det viktigaste då är föräldrarna beredda att ursäkta de mest vansinniga brotten. Detta vet killarna. Inåt kommer familjerna vara bedrövade men utåt, i domstolen och gentemot släkt och vänner kommer man urskulda sonens agerande.
Detta är en kulturell skillnad. I Sverige fostras man till att veta att den som begått ett brott ensamt ska sona det. I kollektiva kulturer dras hela familjen, ja även släkten, med när denne dragit vanära över familjen. Såpass mycket att man gör allt för relativisera brottet.
Kan inte släppa den där rapporten från polisen om att 5400 ungdomar under 18 är involverade i gängkriminalitet. Om föräldrar, skola och samhället har så lite tid att komma åt dessa ungdomar borde inte en förebyggande åtgärd vara att försöka hitta den svaga länken? En 🧵
För några år sedan arbetade jag med en skolsköterska som tidigare hade jobbat som BVC-sköterska i området. Just den erfarenheten gjorde att hon kände en majoritet av barnen på skolan. Hon gjorde reflektionen att de barn som hade svårigheter i grundskolan hade hon på känn att
de skulle få svårigheter redan när hon träffade dem på BVC med sina föräldrar. Hur är det möjligt undrade jag? Hon sa att det kunde vara de där små sakerna, hur föräldern kommunicerar med sitt barn, om de missar att komma, om den ena föräldern aldrig syns till. Men också
Regeringen vill sätta en bortre gräns på tre år för SFI. Här några tankar. Men först ett klipp från Senegal. Minns ni färdtjänstföretaget som outsourcade sin kundtjänst till Senegal. Där senegaleser skulle lära sig svenska flytande på sju månader? Detta är från deras tredje dag.
Om man kan lära sig svenska i en kontext där språket inte existerar varför lyckas SFI så dåligt med de som lär sig svenska i en kontext där det är levande? Ja jag är medveten om faktorer som skolbakgrund, ålder, psykisk ohälsa etc. Men poängen kvarstår.
Jag har flera bekanta som gått SFI och träffat många genom åren som genomgått det. Min samlade bedömning är att SFI brister på grund av: 1. Tiden. I snitt läser man 15 timmar i veckan. Det blir tre timmar om dagen. Det är på tok för lite.
Den senaste diskussionen kring visitationszoner har mest fokuserat på klädstil och de kriminella. Mer sällan läser man om hur de kriminellas närvaro påverkar de boende och butiksägare i ett bostadsområde. De glöms ofta bort. Här följer ett exempel från Biskopsgården. En tråd.
En vinter för några år sedan började ett killgäng uppehålla sig i trapphusen till ett flerbostadshus i Biskopsgården. De fördrev dagarna där med att hänga och enligt polisen var det uppenbart att de både rökte och sålde narkotika. Som mest kunde det vara runt 40 killar.
Jag såg killarna när jag passerade torget varje dag.Jag kände igen en av dem. Hans farbror ägde en av butikerna i området och jag hade mött honom där.En trevlig kille som saknade betyg för att komma in på gymnasiet. Hängde mest på torget och dödade tid. Till sin farbrors förtret.
Vad är det som håller samman ett samhälle? Kanoner eller kanoner? Här en tråd om varför jag anser varför en kulturkanon är en bra idé. Framförallt utifrån ett klassperspektiv men också av andra skäl.
Socialantropologen Ernest Gellner skrev att det inte är våldsmonopolet som håller samman den moderna nationalstaten. ”Det är professorn och läraren som som bildar basen för den sociala ordningen, inte bödeln. Inte giljotinen, utan en lärare är statsmaktens viktigaste redskap”.
Staten äger inte bara våldsmonopolet men också utbildningsmonopolet. Problemet är att den svenska skolan är så fragmentiserad. Förutsättningarna skiljer sig åt något otroligt. Den ska vara kompensatorisk men är det inte på långa vägar.
Regeringen vill att undervisningen i modersmål ses över – så att den inte påverkar elevernas integration och kunskaper i det svenska språket negativt. Här en tråd om just modersmålsundervisning. Ett kritiserat och ofta missförstått ämne.
Först en historielektion. Hemspråksämnet finns med som ett eget ämne först i och med läroplanen 1980. Då med bla syftet att eleverna ska upprätthålla kontakter med hemlandet. Förmodligen levde tanken att många av de som invandrat hit skulle återvandra till hemlandet.
I läroplanen 1994 ändrades syftet för att mer betona elevernas utveckling av dubbla kulturella identiteter och självkänsla. Skrivelser rörande elevernas hemland hade tagits bort.