Thread by @slukhal

1/ Tråd:
Halvbra underbyggd Kommunistisk Analys (™) av Linnés betydelse för den moderna rasismen.

2/ Grunden här e att jag (som biolog, inte rasism-vetare) nu i dagarna läst lite blandad litteratur för att försöka fatta vad Linné faktiskt gjorde. D finns säkert någon som är utbildad i detta och kan det bättre, men har inte sett ngn vettig tråd från er ännu så skyll er själva.

3/ Jag är inte särskilt intresserad av ett komma med ett omdöme om Linnés moraliskt karaktär, hela “barn av sin tid”-försvaret tycker jag är ointressant, jag vill mest ha en rimlig historieskrivning och en antirasistisk rörelse som agerar på ett begripligt sätt.

4/ Jag har sett massa påståenden om Linné och hans betydelse i samband med staty-debatten, dock inte några särskilt väl uppbackade. Vissa är helt urballade. Vi har t.ex. Henrik Arnstad som i diskussion med Hynek Pallas påstår att Linné skapade general Lee som förbrytare på ->

5/ samma sätt som Hitler skapade förintelsen. Ett annat helgalet påstående som synts till finns i en serieruta från en antirasistiska affisch där det påstås att Linné grundade rasbiologiska institutet 1922 (alltså långt efter hans död). Ska sägas att detta uppmärksammades ->

6/ redan 2016 och affischen är sedan ändrad, och nu är det väl mest högerkrafter som spridit den som bevis på “vänsterns” galenskaper. Mildare varianter är att Linné var först med, eller viktigast för, raskategorisering, “den moderna rasismen”, “vetenskaplig rasism” etc. Här ->

7/ hänvisade t.ex. Erik de la Reguera (backade dock lite här på twitter) till sin bok Gränsbrytarna, en annan referens jag sett är Tore Frängsmyrs Svensk idéhistoria. Nu senast har Jacobin plockat upp påståendet. Jag har dock svårt att se hur d håller, även om d såklart blir en->

8/ subjektiv bedömning hur stor påverkan någon haft.

Å andra sidan har vi då diverse borgare och svärjevenner som upprört hävdar att Linné inte gärna kan varit rasist eftersom han ju är den kändaste svensken någonsin.
Det är så klart outsägligt dumt.

9/ Så hur påverkade då Linné rasismen? För att svara på frågan får man börja med att undersöka hur rasismen såg ut innan Linné lämnade sitt “bidrag” 1735 (första versionen av Systema Nature) och främst synen på svarta/afrikaner.

10/ Långt innan 1700talet fanns olika beskrivningar av människor som vi idag kan läsa som rasistiska, man kan t.ex. se detta hos olika författare under Antiken (t.ex. Plinius). Men d fanns samtidigt inte ett raskategorier eller ett ras-koncept. Slaveriet var ju också inte ->

11/ heller hudfärgsbaserat i det antika samhället och det saknas därmed det materiella incitament till en rasistisk ideologi som senare slaveri skapade.

12/ Jag skriver raskoncept eftersom man ju behöver inte likställa raskategorier med just /ordet/ ras, om någon pratar om en uppdelning av den mänskliga arten där vi tillhör olika grupperna som är separerade biologiska enheter beroende på våra föräldrar så är det ju “ras” ->

13/ oavsett om man kallar det “människovariant” eller “människoras”. Dock menar flera författare att första gången raskonceptet dyker upp benämns det just ras, eller “raza” - eftersom det sker i Spanien. Det är på 1400-talet och det sker när man börjar förtrycka kristna som ->

14/ konverterat från judendom eller islam (och alltså härstammade från mellanöstern respektive nordvästafrika) för att de har “orent” blod.

15/ Den antijudiska och antimuslimska "limpieza de sangre"-ideologin når en viktig punkt 1492 då alla judar fördrivs från Spanien och den sista muslimska staten på Iberiska halvön (Granada) kapitulerar (varpå muslimerna också fördrivs under de efterföljande årtiondena).

16/ 1492 är också det år då Columbus når amerika, och vi har startpunkten för dess kolonialisering.
Den transatlantiska slavhandeln startar bara ~40 år senare (det tar dock sedan ytterligare ~250 år för den att nå sin topp).
Slaveriet motiveras på olika sätt - en biblisk ->

17/ referens var härstamning från Ham, en av Noas söner som begår brottet att se honom naken o därför förslavades. Ett annat argument var att slaveriet var bättre än d barbariska tillstånd de afrikanska samhällena befann sig i, det var därför en “förbättring” att bli förslavad.

18/ Alvin O. Thompson gör en poäng av att slaveriet inte direkt /skapar/ alla negativa föreställningar om afrikaner, utan plockar upp många av dem från Europeiska idétraditoner. Han ger ett flertal olika exempel på texter från åren 1450-1600 där europeiska författare ->

19/ tillskriver afrikaner diverse negativa egenskaper och liknar dem vid djur, kallar dem brutala och lata osv.

Enligt Thopmson institutionaliserades fördomarna under den här tiden snabbare och tydligare i amerika där de svarta slavarna utgjorde en avskild grupp i samhället, ->

20/ medan de var för liten grupp för att detta skulle ske i europa där fattiga vita istället utförde samma arbetsuppgifter.

En skillnad mellan “limpieza de sangre” och den moderna rasismen var att hela mänskligheten inte ->

21/ delades in i raser, utan endast just “muslimer” och “judar” (oavsett om de då själva ansåg sig tillhöra islam/judendom) rasifierades. Föreställningarna om svarta byggde inte på ett raskonceptetet utan “bara” hudfärg/ursprung.

22/ Den första som gjorde en indelning av hela mänskligheten i raser var istället François Bernier år 1684 i den korta essän med den långa titeln "Nouvelle division de la terre par les différentes espèces ou races l'habitant" (“En ny uppdelning av jorden, efter de olika ->

23/ arterna eller raserna av människor som bebor den”).

Texten delar upp jorden i 4 raser och uttrycker sig mycket negativt om Samer och afrikaner på Godahoppsudden, men det huvudsakliga ämnet är “kvinnlig skönhet” och han bedömer och berömmer utseendet hos de olika ->

24/ “rasernas” kvinnor, däribland afrikanska slavar.

Man kan läsa en översättning i helhet här:
web.archive.org/web/2006052413…
Stark incelaura på den gobben.

25/ Något jag inte har så god uppfattning om (kommentera gärna) är hur mycket litteratur som finns bevarat från dom här olika tiderna, men jag utgår från att vi inte har kvar allt idag, utan att det fanns annan litteratur som är borta eller bara inte uppmärksammad ->

26/ som idéer spreds från, precis som det måste funnits muntlig spridning etc. Jag har garanterat inte heller kollat på allt genom mitt snabba översiktsläsande.

Två texter som jag har sett och som jag särskilt och som kan vara rimliga och lyfta fram är dock dessa:

27/ I) Harald Vallerius 1705 - "De varia hominum forma externa exercitium academicum" - som liknar Bernier, men inte pratar om asiater, men däremot har med sydeuroper som en 4e ras. Han var också en anhängare av Göticismen och hans slutpoäng var att (suprise) ->

28/ de nordiska kvinnorna var vackrast i världen.

II) Richard Bradley 1721 - "A Philosophical Account of the Works of Nature" - i boken lyfter beskriver han att det finns fem “sorts of men” som definieras genom olika biologiska attribut.

29/ Varför särskilt dom? Jo, för att Linné antagligen varit i kontakt med deras idéer, Vallerius var i Uppsala och Linne verkar ha läst Bradleys bok.

30/ Så vi 1735 har vi alltså redan ett kolonialt förtryck, vi har rasifiering som praktik, vi har begreppet “ras” och flera uppdelningar av mänskligheten i biologiska subgrupper. Vad gör Linné i denna situation?

Han publicerar Systema Nature.

31/ Systema Nature är en bok som (under Linnés författarskap) kom i 12 upplagor. I boken (1a upplagan bara ett häfte på 11 sidor, 12e upplagan 2400 sidor i flera volymer) presenterar han en uppdelning av hela naturen (växter, djur och… mineraler) enligt ett taxonomiskt system.

32/ Den stora fördelen med hans system var att han konsekvent (iaf efter 10e upplagan 1758) tillämpade en binomial nomenklatur: att varje art benämndes enligt “Släktesnamn artnamn”, för människans del “Homo sapiens”. Det systemet används fortfarande idag för att namnge arter.

33/ Redan i första upplagan av Systema Nature delar han in den mänskliga arten i 4 olika “varietas” (“slag” på svenska, “varieties” på engelska). Dessa “människoslag” namnges på latin på ett sätt som skulle kunna översättas “Europeisk vitaktig, Amerikansk rödaktig, Asiatisk ->

34/ ~ljusbrun, Afrikansk svartaktig“. I kolumnen för hur arten definieras skriver han bara “Nosce te ipsum” - “känn dig själv”. Vidare kommenteras vad jag kan se inte mänskligheten i första upplagan.

Det ändras dock i senare upplagor och inte minst den viktiga 10e upplagan ->

35/ där skriver han istället för “vitaktig” etc. skriver “vit, röd, gul, svart” (och även lägger till en 5e grupp av "monstruösa människor" så som jättar, dvärgar men även Khoikhoi) och för varje “slag” radar upp egenskaper i ordningen: Kropp och ->

36/ temperament, ansiktsdrag, beteenden, klädstil, styrelseskick. “Temperament” betyder här en av de 4 olika sinnesstämningarna från antika temperamentsläran, vilken i sin tur kopplad till de läran om människans 4 “kroppssafter”, 4 årstider och i slutledet de 4 elementen.

/37 Linné gör dock en rockad mellan färgerna han givit människor från de olika kontinenterna, hans röda amerikaner blir koleriska, hans vita europeer blir sangvistiskt, hans gula asiater blir melankoliska och hans svarta afrikaner blir flegmatiska. Europeerna får med andra ord ->

/38 det bästa temperamentet medan afrikaner får det sämsta.

Vidare radar han upp fler fördelaktiga egenskaper för europeer och ofördelaktiga egenskaper för de andra grupperna, t.ex. europeers styrning av “ritibus” som kan översättas som “lagar”, medan afrikaner styrs av ->

/39 “arbitrio” som kan översättas “genom herravälde”, alltså att styras av andra.
Allt detta är ju solklara rasistiska beskrivningar.

Däremot ser jag inte hur någon av dessa element i sig är något nytt jämfört med vilka rasistiska element som redan fanns.

40/ Afrikaner beskrevs som vi såg förut redan som lata, och förtrycktes redan genom kolonialt herravälde och slavhandel. Indelningen av människor i olika “raser” hade som vi sett ovan också gjorts förut. Temperamentsläran var verkligen inte ny.

Om man kan säga att något var ->

41/ nytt så var det väl då 2 saker:

För det första, att dessa rasistiska idéer inkluderades i ett helt epokavgörande verk. Genom att Systema Nature fick sådant genomslag och kom att bli utgångspunkt för hela biologin så kan man mena att idéerna fick spridning.

42/ För det andra, den här rockaden med temperament och kopplingen av dessa schematiska egenskaper till (föreställd) hudfärg hos människor från 4 olika världsdelar. Renato Mazzolini hävdar t.ex. att det var genom Systema föreställningen blev paradigmatisk.

43/ Hade då Linnés uppställning en avgörande påverkan på senare rasistiska framställningar? Det kan man ju faktiskt mer eller mindre undersöka genom att kolla på senare framställningar. Så här följer några andra personer inom den “vetenskapliga rasismen”:

44/ Under senare hälften av 1700talet har vi J.H. Blumenbach som hävdar att det finns 5 raser, han namngav dem efter föreställd hudfärg och beskrev dem utifrån skallformer. Han trodde också dessa olika raser uppkommit som en effekt av klimatpåverkan och ffa sol/värme, den så ->

45/ kallade “degenerativa” teorin. Han var också anhängare av “monogenismen”, teorin om att människan hade ett gemensamt ursprung varifrån sedan olika grupper utvecklats, en teori som även Linnés stora kritiker Buffon stödde.

/46 Immanuel Kant skrev i “On the Different Races of Man” 1775 om den vita rasens överlägsenhet, han kan ytligt verka ha kopierat Linnés system då han pratade om samma 4 raser och även temperament, men hos honom fanns 2 asiatiska raser och ingen amerikansk och han tar också ->

47/ intryck av Buffon.

Vi har även Christoph Meiners pratade om många fler raser (keltiska, slaviska, amerikanska) men en huvudsaklig uppdelning mellan “vackra vita“ och “fula svarta”.
Arthur de Gobineau pratade 3 olika raser, däribland “Arier”. Han skrev "Essai sur ->

48/ l'inégalité des races humaines" - “Essä om människorasernas ojämlikhet” i 4 band, (1853-55). Både Meiners och Gobineau blev senare viktiga referenser för nazisterna.

49/ Man kan så klart se en koppling mellan hur dessa personer pratade om olika raser och Linnés uppdelning, men på samma sätt kan man se en koppling till Bernier eller Bradley.

Mitt intryck är inte att Linné är epokavgörande och ger en ny riktning för dem ->

50/ utan istället att de fortsätter göra ungefär det som Linné också gjorde:

Man tar olika rasistiska föreställningar man redan är bekant med, mixar om dem i någon egen variant, och lägger kanske till någon ny pusselbit. ->

51/ De rasistiska tänkare vars idéer bäst kan utnyttjas för att upprätthålla den rasistiska samhällsordningen blir sen framlyfta av olika system som behöver berättigande av sitt förtryck.

En del hävdar att Linné var först med att placera de rasistiska idéerna i ett ->

52/ vetenskapligt sammanhang etc. Man kopplar taxonomin till framväxten av modernitet och biologism. Det är genom vetenskapligt mätande etc. som den moderna rasismen blir så fruktansvärd som den blir.

53/ Men om något står ju Linnés idéer om att gruppera människan ut som bakåtblickande - mot det förmoderna i temperamentsläran. Och människan är det område där han blandar in andra egenskaper än de biologiska, nämligen kulturella så som klädstil och politisk styrning. Jämfört ->

54/ med hans övriga klassificering av naturen som faktiskt i stort grundade sig systematisk biologi. Linné verkade också ha rört sig med idéer om att “slag” av olika arter, iaf i hög utsträckning, uppkom genom påverkan av t.ex. klimat och alltså inte var evigt ärftliga.

55/ Systema verkar heller inte ha resulterat i något genomslag för biologistiska uppfattningar om grupperingar av människan. Sven-Eric Lideman hävdar t.ex. att ras på 1800-talet lika gärna kunde betyda “kultur” som “biologi”, och att det är först efter Darwin som den biologiska->

56/ tolkningen får genomslag.

Ett annat exempel på hur lös rasideologin var är att fortfarande på 1900-talet var idéer om “degenerering” från vithet på grund av klimatfaktorer så starka att de påverkade USAs agerande ->

57/ i kriget mot Filippinerna, man ville skydda sina vita soldater från att sluta vara vita pga klimatets påverkan.

58/ Ett annat påstående är det om Linné som en stor rasbiologisk ideolog. Återigen har jag svårt att köpa det. Inte ens i de senare upplagorna av Systema är det vad jag kan förstå någon särskild utvecklad teori om uppdelningar av människan som presenteras ->

59/ Utan det är "bara" en sida där människan delas in i namngivna grupper som på rasistisk grund tillskrivs olika egenskaper.

Andra rasistiska “teoretiker” som kommer strax efter Linné ägnar däremot hela böcker åt att klassificera människan där man uttryckligen resonerar och ->

60/ motiverar rashierarki, kolonialism, slaveri etc. Det tror jag är en mycket viktigare sorts ideologiproduktion än Linnés rasistiskt tabellmakande.

61/ Grunden för att utropa Linné till den första eller viktigaste rasistiska tänkaren är alltså ganska skakig, trots den uppenbara rasismen i Systema. Vem är då grundaren? Det finns det ett antal olika svar på.

62/ Faktum är att det verkar vara något av en paradgren för ~idéhistoriker att utnämna olika personer till rasismens viktigaste tänkare, fader, grundare etc.

Mitt svar är att ingen historisk person är det och att det här är ett dumt sätt att tänka på rasismens ursprung.

63/ Över huvud taget undrar jag om folk föreställer sig att det är så här det fungerar? En botaniker skriver en bok där mindre än en sida ägnas åt att lista människor i olika grupper - BOOM vi får ett paradigmatiskt skifte som skapar utrymme för ett rasistiskt världssystem?

64/ Är det inte 100 gånger rimligare att tänka sig att det som är drivande i processerna är materiella förhållanden, och att det hela tiden finns ett antal olika idéer som flyter runt men att det som avgör vilka som plockas upp och ->

65/ blir hegemoniska är vad de dessa idéer kan fylla för funktion för olika grupperingar?

Man behövde ingen rasideologi för slaveri, eller ens för den transatlantiska slavhandeln. Först med tiden, när kristendomen inte längre fungerade som grund, utvecklades rasideologin.

66/ Eller åt andra hållet: När olika rasbiologiska institutioner utvecklades i Europa låg mycket fokus på ideologiproduktion kring fattiga vita arbetares underlägsna anlag och hur man skulle kontrollera den egna befolkningen..

67/ Hade det varit bättre om Linné inte skrivit den rasistiska uppräkningen? Ja, för varje rasistisk handling är dålig i sig själv. Det finns inte heller någon historisk omständighet som tvingade honom att göra den, eller en total samsyn om rasism i samhället som han bara ->

68/ nedtecknade.

Men hade en annan tabell i Systema spelat en betydande roll för rasismen på det stora hela?

Jag har väldigt svårt att tro det. Som parallell kan vi återvända till Blumenbach. Trots sin rasindelning, skallmätning och degenerationsteori motsatte han sig att ->

69/ slutsatsen från detta skulle vara att människor av de “degenererade raserna” skulle vara underlägsna, och han var motståndare till slaveri. Det hindrade inte efterkommande rasister från att plocka upp hans skallmätning och rasindelning och ignorera hans “antirasism”.

70/ Som sagt, jag kanske har missat något avgörande här, men Linné framstår för mig mer som en vetenskapsman som var rasist bland andra och mindre som någon grundare som banar väg för en annars omöjlig rasism.

71/ Om vi då inte förstår Linné som en "portalgestalt i rasismens historia" och kanske över huvud taget inte tänker oss historien som framdriven genom att "portalgestalter" kommer med olika nya idéer, vad innebär det för en antirasistisk rörelse?

72/ Ska man inte bråka om statyer etc.?

Alla politiska rörelser som förändrar samhället bidrar också på ett eller annat sätt till att forma de offentliga rummet. Att sätta fokus på en fysisk punkt öppnar också möjligheter för mobilisering.

73/ Oaktat vad exakt Linné gjorde och vilken effekt det hade kan han i dag bli en symbol som laddas med olika innebörd.

Antirasistiska och rasistiska krafter kan båda (i inte minst i dynamik med varandra) skapa en sådan laddning. Men om deras uppfattningar ska generaliseras ->

74/ till större grupper i samhället så måste den också vara begriplig.

Som utvecklingen i "Linnédebatten" sett ut hitintills är min bild att genom att pusha det här ganska svaga caset om Linné gör sig olika antirasistiska krafter snarare obegripliga för utomstående.

75/ Den rörelse som istället mobiliserar demonstrationer och protester på gatorna har istället ha ett fokus som de flesta kan relatera till: Polisens rasistiska agerande.

Kanske är det inte förvånande att personer som är etablerade i media och kulturvärlden verkar vilja ->

76/ skifta fokus till en vag historisk idédebatt, ett område där de själva blir mer relevanta personer än i frågan om hur polismakten bemöter ffa rasifierade ungdomar i Sverige.

Kanske en något ironisk slutsats efter 76 tweets med fokus på Linné, så jag håller här...

Några grejer jag läst:

Staffan Müller-Wille - "Linnaeus and the Four Corners of the World"
Alvin O. Thompson - Race and Colour Prejudices and the Origin of the Trans-Atlantic Slave Trade
Adam Hochman - IS “RACE” MODERN? Disambiguating the Question

aeon.co/essays/fact-ch…

Renato G Mazzolini - "Skin Color and the Origin of Physical Anthropology."