Jag tänkte nu skriva några tweets om

1) hur fan välfärdens styrning ska kunna hyfsa till sig
X) teorier om när & hur politik förändras
2) kumulativitet & diskurser

Välj vilken rubrik du vill, tweetsen nedan passar oavsett.
Bakgrund. Eftersom jag ser problem överallt, utgår jag från att @tsbalans kommer att misslyckas och lägga ner långt innan mät-å-spara-kulturen har brunnit ut. Så det är nödvändigt för mig att hitta ett förhållningssätt som gör att jag ändå tycker att det är värt besväret.
En annan bakgrund är den kritik som ibland riktas mot @tsbalans att vi är enspåriga, för lite visionära, ”bara prat” m m — kritik som såklart har sina poänger men som jag inte tycker räcker för att vi ska byta strategi.
OK så långt min egen ingång till de här frågorna. Du kanske har en annan, t ex ”jag orkar inte så många arbetsår till och allt känns hopplöst”. (Ett mycket jobbigare läge än mitt!) Så nu ska jag komma till saken, för den behöver du isf.
Finns det nån anledning att tro att välfärdens styrning kan förändras och bli mer fokuserad på en fungerande, lugn o trygg kärnverksamhet med mindre marknadsföring, ryckighet, administration och inköpsstopp?
Det känns ju inte riktigt så, nu när skolornas adresser är hemliga (men familjers adresser är offentliga så skolorna kan skicka reklam till dem), när NKS rockar på med sina varsel och Svenonius vill höja patientavgifter osv.
Nyhetsflödet o twitterflödet är svåruthärdligt och ditt schema/patientlista/ärendebalans är värre än du kan minnas.

Men det finns lite samhällsvetenskap om när och hur saker förändras.
John Kingdon har en take (teori) på detta som kallas ”multiple streams framework”. Han säger: problemformulering, policyförslag och politiskt beslutsfattande är tre separata grejer (streams). Förändring inträffar när ett fönster öppnas mellan alla dessa tre.
Den här teorin kan vara en checklista för att förstå varför en rimlig förändring inte händer.

Exempel. Just nu har vi en problemformulering bl a här på twitter att ”det är dumt med bristande insyn i offentligt finansierad verksamhet”
Ett policyförslag är ”låt privata utförare omfattas av offentlighetsprincipen om de finansierars av skattemedel”. Det förslaget stämmer bra överens med det formulerade problemet. Öppet fönster däremellan.
Men fönstret till den tredje strömmen, den politiska beslutsfattande processen, slogs igen häromåret när några partier bytte fot i frågan.
Du är med? Inga konstigheter ju. Ett tankestöd bara (det är det teorier är).

Men frågan för oss gnällrövar kan förändras när vi tänker så här. Från ”varför fattar inte politiker nåt” till ”OK, så hur öppnar vi fönstret”?
John Kingdon gjorde 23 fallstudier på personer han menade var ”politiska entreprenörer” alltså fönsteröppnare. Folk som vävde ihop upplevda problem, tänkbara lösningar och politiska vägar att få igenom dem.
Irene Wennemos bok Politik på riktigt innehåller massa svenska exempel.

Jag tycker (inte otippat) att den här bilden av den relativt ensamme hjälten/politiska entreprenören/sociala ingenjören har, host, begränsningar.
De flesta av oss har ju inte kunskaperna, resurserna, kontakterna att lite entreprenöriellt ba bam tjoff fixa igenom vår önskade problemlösning. Ska vi ge upp då?
Nejdå vi ska bara hitta fler takes/teorier/strategier/förhållningssätt.

Återkommer med minst en sån när jag har sovit
Hej och godmorgon. Del två av tråd om vad som gör politisk förändring möjlig, enligt viss forskning.
Kingdon föreslog alltså att politisk förändring inte ska ses som en sammanhållen process, utan som tre separata strömmar som lever egna liv. Förändring kan ske när de tre strömmarna är i synk.
Kingdon pratar om politiska entreprenörer; personer som rör sig i kulisserna och synkar strömmar. Idag tänkte jag, ungefär lika kort och och ytligt, berätta om ett par studier av när strömmar har synkats av rörelser, snarare än individer.
För, och det här är min poäng med den här tråden som nog kan hålla på ett tag: förändring ÄR möjlig och den KAN vara driven av gräsrötter. Det går inte snabbt eller lätt, och det är inte de enda förändringarna som sker. Men nu väljer jag glada teorier.
Leslie Crutchfield har jämfört framgångsrika rörelser i USA med mindre framgångsrika rörelser och konstaterar att de har väldigt mycket gemensamt. :) Men hon identifierar sex faktorer som verkar leda till att förändring uppnås efter folkligt baserade rörelser:
Framgångsrika rörelser:
1. ger plats för gräsrötter och fokuserar sina resurser på att stötta och länka ihop lokala grupper snarare än på centrala kampanjer
2. siktar på lokala segrar, firar och bygger vidare på dem snarare än att få igenom jätteinitiativ direkt
3. kombinerar normförändring med politisk förändring, alltså, de får med sig människor på en berättelse om hur samhället ska bli, inte bara på en specifikt politiskt förslag
4. lyckas härbergera sina inre konflikter och samlas runt sina frågor trots att rörelsen är brokig
5. driver förändring i flera sektorer, t ex även inom arbetsplatser och företag och inte "bara" på den politiska arenan
6. (och den här är jag inte säker på hur den skiljer sig från #1) har många och lokala ledare isf en central elit eller inga alls
Okej okej okej, det är kul med listor men vad gör vi av detta? Jo, det jag tror Crutchfield säger är att framgångsrika rörelser lyckas med att skapa en bred och uthållig gemenskap där många får plats och ingen enskild tar över.
Jag tolkar det som att: det är värt att bygga den där gemenskapen och att acceptera att just jag, eller just den där debattören eller den där gruppen, inte har hela bilden eller lösningen. Vi får plats allihop och bidrar med olika grejer.
Det är värt att hitta nånting som jag kan göra, och så försöka göra det + aktivt leta efter, eller iaf vara öppen för, kopplingar till andra som kanske inte ser ut att vilja exakt samma som jag.

Jaha, jag märker att du inte jublar. Vill du ha ett gott exempel?
Jane McAlevey har samlat goda exempel ur den moderna fackliga rörelsen. I USA, det med. Det är mycket USA-studier i den här tråden.
McAlevey har såklart också en liten take/teori/modell, det ska man ha i den här branschen. Hon menar att fackföreningar kan jobba utifrån advocacy, mobilizing eller organizing. Organizing ligger vad jag kan se väldigt nära Crutchfields 6-punktslista.
Även här handlar det om att bygga från golvet och på gräsrotsmedlemmars erfarenheter. Det här gjorde lärarfacket i Chicago 2008 och 2012 genomförde de en avtalsrörelse med strejk och medlemsomröstning som ledde till förbättringar för både lärare och elever.
Vad gjorde de 2008 som ledde till att de bara fyra år senare var ett fack där vanliga medlemmar satt med i förhandlingsrummet? Jo du. Det var några som startade en studiecirkel.
Den studiecirkeln växte utåt, dels till samordnade kandidaturer till förtroendeposter i förbundet, dels till kampanjer där man gick ihop med föräldrar och elever i utsatta skolor och tillsammans byggde opinion.
De som rustade sig för att ta förtroendeuppdrag tog sig an organizing-tänket, alltså hur man stöttar och skärper gräsrötter. De som byggde allianser tog fram ett 10-punktsprogram kring vilka förbättringar som behövde göras.
Vi noterar Kingdon i detta! De hade alltså en grupp med gemensam förståelse av problemet och förberedde sig sedan både i policy-strömmen, dvs vilka förslag de ville driva, och i politik-strömmen, dvs hur de skulle få igenom beslut.
Vi noterar Crutchfield! Hela strategien handlade om att bygga gemenskap (inte individuella karriärer eller varumärken) och allianser. Men inte för att sitta och mysa ihop, utan för att ha ett gott stöd inför den stundande konflikt som krävdes.
Slut på morgonföreläsning. I del 3 tänkte jag prata om paradigmskiftet till s k nyliberalism och vad vi kan lära oss av det.

• • •

Missing some Tweet in this thread? You can try to force a refresh
 

Keep Current with Åsa Plesner

Åsa Plesner Profile picture

Stay in touch and get notified when new unrolls are available from this author!

Read all threads

This Thread may be Removed Anytime!

PDF

Twitter may remove this content at anytime! Save it as PDF for later use!

Try unrolling a thread yourself!

how to unroll video
  1. Follow @ThreadReaderApp to mention us!

  2. From a Twitter thread mention us with a keyword "unroll"
@threadreaderapp unroll

Practice here first or read more on our help page!

More from @asaplsnr

2 Aug
Vad händer med kontoren efter corona? Arkitekterna: ”större ytor, mindre smitta och stress!” Beställarna: ”vi har ytor vi inte längre behöver, hjälp oss bygga mindre kontor!”

svd.se/arkitekten-kon…
Och minst en av er som tycker att jag ser för negativt på allt: ”jamen man kanske kan få BÅDE OCH har du tänkt på det Åsa?”
Såhär va: ja i teorin kan man få både och. I praktiken är det bara vissa som får både och. Vissa andra får varken eller. Och de flesta får en blandning som inte är tillräckligt riskbedömd.
Read 12 tweets
18 Jun
Jaha jag ser att ni inte har börjat twittra om strejkrätten än. Men ni tänker väl inte gå på midsommar utan att ha påmint er om vad saken gäller? Bra! "Häng me" som vi säger här på twitter.
Du har aldrig strejkat, nä. Inte jag heller. Behöver vi bry oss om strejkrätten ändå? JA!

Vi tar detta baklänges. För ett år sedan idag, den 18 juni 2019, beslöt riksdagen att inskränka strejkrätten. Eller utöka fredsplikten. Det är samma sak.

riksdagen.se/sv/dokument-la…
Strejker är en grundlagsskyddad stridsåtgärd. Det är alltså din rätt att, ihop med dina kollegor, lägga ner arbetet när ni har fått nog. Din arbetsgivare har motsvarande rätt. Regeringsformen kap 2.
Read 32 tweets

Did Thread Reader help you today?

Support us! We are indie developers!


This site is made by just two indie developers on a laptop doing marketing, support and development! Read more about the story.

Become a Premium Member ($3/month or $30/year) and get exclusive features!

Become Premium

Too expensive? Make a small donation by buying us coffee ($5) or help with server cost ($10)

Donate via Paypal Become our Patreon

Thank you for your support!

Follow Us on Twitter!