Privat driven välfärdsverksamhet har aldrig varit direkt poppis. Fanns lite pepp före 90-talskrisen men det gick över fort. Sjunkande inställning sedan 2004-2014 för både vård, skola och äldreomsorg, kvar nästan i botten sedan dess.
Siffrorna i grafen är s k balansmått; de visar skillnaden mellan positivt och negativt inställda. Att ”satsa mer på friskolor” har värdet -35 betyder att det var 35 procentenheter fler som tycker att det är ett dåligt förslag än som tycker att det är ett bra förslag.
Exempel på opinioner som leder till måttet -35:
50 % tycker det är dåligt och 15 % att det är bra, 35 % är osäkra.
67,5 % tycker det är dåligt och 32,5 % att det är bra, inga är osäkra.
Det vill säga grafen visar att det är som MEST ca en tredjedel av befolkningen som vill öka inslagen av privat sjukvård, skola och äldreomsorg.
Medan stödet för privata utförare har minskat, har förekomsten av privata utförare ökat. Siffror från SKR, sammanställda av Ekonomifakta:
Opinionsmätningar är inget argument för vad du eller jag ska tycka. Folk kan ju ha fel! Men det är intressant/märkligt/demokratiskt förkastligt att folkviljan inte får genomslag i besluten.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Resultatet blev ett avtal med lösa skrivningar om dialog kring arbetsmiljö. Det mötte en verklighet med hårda budgetar med effektiviseringskrav.
Nu har det gått tre år och i vår ska det förhandlas igen.
Här kan du läsa om vägen fram till nytt avtal. Först diskuterar lärarfacken inom sig och sedan mellan sig om vilka krav - yrkanden - man vill sicka med som utgångspunkt för förhandlingarna.
Kom ihåg: Åstrand-förslagen hotar inte "valfriheten". De försöker öka inslaget av valfrihet.
MEN valfriheten i skolvalet är en chimär - antalet skolplatser på en skola anpassas inte till just ditt barn just det året hen vill börja där. Skolval = önskemål, inte val.
Vilka skolor du kan önska styrs av vad andra familjer har valt, och signalerat med sina val, och hur de signalerna har påverkat kommuners och friskolors etableringar. Hoppas att mittenpartierna funderar noga över vad det betyder nu inför förhandlingarna framåt.
Här skrev jag om ett konkret exempel på hur nuvarande "val"-system leder till utdragen ovisshet. För mig är denna situation ungefär densamma som de DDR-Sverige-berättelser som sprids nu. Köprincipen ökar inte friheten.
1) hur fan välfärdens styrning ska kunna hyfsa till sig
X) teorier om när & hur politik förändras 2) kumulativitet & diskurser
Välj vilken rubrik du vill, tweetsen nedan passar oavsett.
Bakgrund. Eftersom jag ser problem överallt, utgår jag från att @tsbalans kommer att misslyckas och lägga ner långt innan mät-å-spara-kulturen har brunnit ut. Så det är nödvändigt för mig att hitta ett förhållningssätt som gör att jag ändå tycker att det är värt besväret.
En annan bakgrund är den kritik som ibland riktas mot @tsbalans att vi är enspåriga, för lite visionära, ”bara prat” m m — kritik som såklart har sina poänger men som jag inte tycker räcker för att vi ska byta strategi.
Vad händer med kontoren efter corona? Arkitekterna: ”större ytor, mindre smitta och stress!” Beställarna: ”vi har ytor vi inte längre behöver, hjälp oss bygga mindre kontor!”
Och minst en av er som tycker att jag ser för negativt på allt: ”jamen man kanske kan få BÅDE OCH har du tänkt på det Åsa?”
Såhär va: ja i teorin kan man få både och. I praktiken är det bara vissa som får både och. Vissa andra får varken eller. Och de flesta får en blandning som inte är tillräckligt riskbedömd.
Jaha jag ser att ni inte har börjat twittra om strejkrätten än. Men ni tänker väl inte gå på midsommar utan att ha påmint er om vad saken gäller? Bra! "Häng me" som vi säger här på twitter.
Du har aldrig strejkat, nä. Inte jag heller. Behöver vi bry oss om strejkrätten ändå? JA!
Vi tar detta baklänges. För ett år sedan idag, den 18 juni 2019, beslöt riksdagen att inskränka strejkrätten. Eller utöka fredsplikten. Det är samma sak.
Strejker är en grundlagsskyddad stridsåtgärd. Det är alltså din rätt att, ihop med dina kollegor, lägga ner arbetet när ni har fått nog. Din arbetsgivare har motsvarande rätt. Regeringsformen kap 2.