I @SvDDebatt skriver @kristina_ostman och @JoSandahl att regeringen inte låg bakom stängningarna av de fyra reaktorerna Ringhals 1 och 2 och Oskarshamn 1 och 2. Det är en felaktig historiebeskrivning som fått allt starkare fäste. Så här gick det till! 👇 svd.se/naturskyddsfor…
Efter att Mp och S bildat regering i okt 2014 kom man överens om en ny vårbudget för att slippa regera på alliansens budget som redan hade klubbars igenom av riksdagen. På förhandlingsbordet fanns stängning av reaktorer. svd.se/mp-och-s-overe…
I vårbudgeten föreslog man en höjning av den dåvarande fiskala skatten på termisk kärnkraftseffekt om hela 17%. regeringen.se/rattsliga-doku…
Organisationerna Forsmark, Ringhals,@energiforetagen, @svenskakraftnat och Sveriges Kärntekniska Sällskap varnade regeringen för att skatten kunde medföra stängning av en eller flera reaktorer och att det skulle påverka effektbalansen negativt. (Sid 277-278 i Prop 2014/15:1)
Den slutsatsen kunde nås genom analys av kärnkraftsbolagens årsredovisningar, som var tillgängliga för alla.
Regeringen svarade att höjda kostnader för #kärnkraft är i linje med ambitionen att ställa om energisystemet och att skattehöjningen kan genomföras.
Den redan höga skatten höjdes således med 17% och beslut om stängning av fyra reaktorer kom kort därefter från kärnkraftsindustrin under 2015. Skatten motsvarade då runt 1/3 av intäkterna i ett marknadsläge med mycket små marginaler.
När beslutet om att kraftigt höja effektskatten på kärnkraft togs i vårbudgeten för 2015 var alltså regeringen väl medveten om att reaktorer skulle komma att stänga.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
I en debattartikel idag ifrågasätts ny #kärnkraft. Artikeln får ses som en i mängden av utspel de senaste veckorna som tar en alltför snäv utgångspunkt i att ny kärnkraft endast syftar till att täcka ett visst behov av kilowattimmar. Förklarande tråd!🧵👇 svd.se/a/73P7zK/arne-…
Under energikrisen blev det mycket tydligt att dagens nivå av planerbar elproduktion inte möter samhällets behov. Idag verkar energikrisens pressträffar om reell risk för bortkoppling av el och utbetalning av elstöd för många vara bortglömda. Man pratade om att ”plana ut kurvan”.
Vi lever idag med samma elsystem som då avseende tillförlitlighet. Men en ansvarsfull regering måste hantera detta för att framtida energikriser ska kunna undvikas. I en omvärld där tillgång till energi används som vapen är ny kärnkraft en del av en sådan åtgärdsplan.
En rad missförstånd har smugit sig in i denna text från @aftonbladet.
Nej, staten ska inte stå för 75% av kostnaden för ny kärnkraft. Det handlar om ett tillfälligt lån. -> aftonbladet.se/ledare/a/93kkk…
Nej, elpriset ska inte låsas på 80 öre. Även en aktör med CfD-kontrakt måste agera aktivt på elmarknaden.
Märkligt också att anklaga regeringen att lägga alla ägg i samma korg, när regeringen skapar ytterligare en korg att lägga ägg i. Utbyggnaden till 300 TWh kan göras i praktiken främst med vindkraft och kärnkraft.
Idag lämnades förslag på finansieringsmodell för ny #kärnkraft i Sverige. Modellen beskriver vilken omfattning statens finansiella åtagande bör ha för att skapa förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft. Med denna modell kan dagens obalans på elmarknaden återställas.
Kärnkraften har under lång tid hanterats styvmoderligt av staten. Tankeförbudslag, straffskatt och en lång tid av regulativa begränsningar har gjort det omöjligt för investerare att inkludera kärnkraft i sin portfölj. Staten kan nu kompensera för dessa misstag.
Vi bygger inte vår framtid genom att titta i backspegeln. Alla vet att ny #kärnkraft inte har byggts i 🇸🇪 sedan 80-talet. Därmed står inte svenska företag längre startklara för att snabbt leverera nya reaktorer. Ja, vi är därför beroende av utländska företag för en snabb start.🧵
Tyvärr har flera andra länder också låtit sitt kärnkraftskunnande förfalla, vilket betyder att nu när intresset för ny kärnkraft är återuppväckt blir det de få leverantörernas marknad.
Därför behöver Sverige snabbt positionera sig som ett attraktivt kärnkraftsland där investeringar i ny kärnkraft kan göras med låg risk.
Några tankar kring denna artikel i Svd.
- Alla verkar vara överens om att 100% förnybart inte är aktuellt
- Artikeln utgår olyckligt ifrån att dagens elsystem fyller sin funktion
- Ansvarig myndighet får inte uttala sig
🧵👇 svd.se/a/wA1gKA/vindk…
För det första kan man konstatera att alla vidtalade verkar vara överens om att tanken om ett helt förnybart elsystem inte längre är aktuellt. Frågan som diskuteras är nu istället vilken nivå är kärnkraft som behövs.
Utgångspunkten i texten är att dagens nivå av kärnkraft kan vara tillräcklig även efter 2035. Låt oss gräva lite i det!
Hoppsan, här blev det missvisande av @svtnyheter! Siffran, om den stämmer, är givetvis utan riskdelning och är alltså inte representativ för den kärnkraft som faktiskt kommer byggas. -> svt.se/nyheter/inrike…
Vidare är det välkänt att en första SMR kommer vara dyrare än efterföljande. Det blir således inte representativt att extrapolera kostnaden för de första 300 MW till hela utbyggnaden om 10 000 MW.
Det är också felaktigt att tala om en subvention innan vi vet hur riskdelningsprincipen ser ut. Om det handlar om en metod för att säkra en låg ränta handlar det om att bankerna går miste om dyra räntebetalningar snarare än att skattebetalarna ska betala miljardbelopp.