Brandfrihetens Riskförbund, BRANDRIKS, jobbade under många år för att privata aktörer ska kunna sköta delar av räddningstjänstens uppdrag.
Det resulterade tillslut i den stora Brandfrihetsreformen.
Brandfrihetsreformens mål var att öka variationen av brandbekämpning, skapa konkurrens mellan brandkårer och skapa incitament för kostnadseffektivitet genom att tilldela varje medborgare Brandpeng och ge dem möjlighet att fritt välja släckningsformat.
Brandpengen utgörs av ett grundbelopp för varje medborgare och ett tilläggsbelopp för medborgare med ett omfattande behov av särskilt brandbekämpning.
Nedläggningshotade brandkårer i glesbygden påstods kunna få en andra chans med ett nytt effektivare privat brandmannaskap.
De privata aktörerna skyldiga att ta emot alla kunder. Men eftersom seniora män, d.v.s. 46 år och uppåt, innebär en större brandrisk väljer de privata aktörerna att via marknadsföringen att de ej är önskvärda kunder.
Den kommunala räddningstjänsten har dock huvudansvaret och måste kunna ta hand om alla kommunens invånare och närsomhelst vara beredd på att en privat aktör avvecklar sin verksamhet.
I Rotums kommun blev Innovativa Eldsläckarna snabbt den största aktören, mycket tack vare sin massiva marknadsföring kring snabba släckningsdrönare.
En av Innovativa Eldsläckarnas främsta säljargument är den teoretiska responstiden på 5 minuter, oavsett var du bor i kommunen. På så vis kan de få ett stort upptagningsområde för kunder, med nästan obefintlig investering i lokaler och infrastruktur.
Idag finns det flera privata aktörer i Rotums kommun, med olika nischer och släckningsfilosofi. De har alla sitt eget kösystem där invånarna kan ställa sig.
Kösystemet gör att de privata aktörerna alltid kan maximera antalet kunder mot sin brandsläckningskapacitet. Invånarna lockas att se långa köer som ett mått på kvalitet. Den kommunala räddningstjänsten har ingen sådan kö, vilket får den att se mindre eftertraktad ut.
I och med att flera privata aktörer etablerat sig i Rotums kommun har kostnaden för brandbekämpning per person ökat. Det innebär att varje privat aktör får en högre brandpeng per kund, trots att de själva inte har ökande kostnader.
Drisslers "unique selling point" är automatisk eldsläckning via sprinklersystem. Det är ovanligt att privata bostäder har sprinklersystem installerat och därför har Drissler sökt extra ersättning för att de ska etablera sig i Rotums kommun.
Drissler vände sig emot beskrivningen att de krävde extra ersättning för sitt sprinklersystem, men medger att en etablering inte var aktuell utan den. Bidraget beviljades och kommunens budgetunderskott har nu växt.
JEPPSON Oxygen Deprivation har genom skickligt arbete lyckats byta ut 90% av sina kunder genom en kampanj som syftar till att locka unga personer med kunskap inom hemautomation och uppkopplade larmsystem.
JEPPSON Oxygen Deprivation har gått över till att sköta all kommunikation via digitala kanaler, på engelska, trots protester från kunder. JEPPSONs kostnader för service har med hjälp av outsourcing till låglöneländer minskats och vinstmarginaler ökat.
Aktören Bon Jauer gick föregående år i konkurs, trots stora vinstuttag. Ca 10 000 hushåll stod plötsligt utan brandskydd, vilket kommunen har ansvar att täcka. Kommunens kostnader för brandbekämpning har därför ökat kraftigt vilket i sin tur har fått brandpengen att öka.
Drissler anser inte längre att Rotums kommun är tillräckligt lönsam och lägger ned sin verksamhet. Kommunen behöver därför täcka ytterligare ca 1500 invånares brandskyddsbehov och ta över driften av sprinklersystemet.
BRANDRIKS har i flera debattartiklar i rikstäckande tidningar anklagat kritikerna till vinster inom räddningstjänsten för att vara ideologiskt drivna fanatiker som vill begränsa människors valfrihet.
Sedan brandfri-reformen genomfördes har antalet utryckningar ökat kraftigt för de privata aktörerna trots att deras kundsegment sällan drabbades av bränder innan reformen. Aktörernas siffrorna är numera hemligstämplade, därför går det inte att granska den påstådda effektiviteten.
Konkursboet efter Bon Jauer har retroaktivt begärt flera miljoner ersättning då Brandpengen ökat när kommunens kostnader per invånare ökat. Andra privata aktörer följer ärendet med stort intresse.
Rotums kommun går på knäna och kan inte släcka alla bränder. De uppmanar kommunens invånare att själva försöka släcka eldar med spannar fyllda sand som de ställt ut i trappuppgångar i flerbostadshus.
Innovativa Eldsläckarna har nu lanserat spelet FireFight Simulator där ungdomar kan simulera hur det är att vara drönarpilot och släcka bränder. Innovativa Eldsläckarna säger att det är väl investerade pengar i folkbildningssyfte.
Utvecklingen av spelet FireFight Simulator har till stor del betalats av kommunen. "Att bygga ett nytt datorspel är förknippat med högre kostnader än att jobba med befintligt folkbildningsmaterial", säger representant för Innovativa Eldsläckarna.
De bästa spelarna av FireFight Sim erbjuds extraknäck som drönflygare på timbasis. På så vis kan dyra, utbildade brandmän ersättas.
Kommunens kostnader ökar lavinartat. Trots att mer pengar läggs på brandbekämpning ökar antalet nedbrunna hus. Samtidigt ökar släckningsfrekvensen för de privata aktörerna.
Trots att Rotums kommun blöder pengar till de privata brandbekämparna har de anlitat en konsult för att utreda behovet av ytterligare privat aktör. Konsultens rapport visade att inget behov finns enligt befolkningsprognosen. Kommunen ger nu klartecken för etablering.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Det finns mycket att skratta åt i Timbros vansinniga jämförelse mellan att byta matbutik om äpplet man köpte var dåligt, och att byta skola för sitt barn.
Ett dåligt äpple upptäcks inom minuter, skolans ruttna affärsmodell stinker först efter flera år. 🧵 timbro.se/smedjan/lat-in…
Ulla Hamilton, VD för friskolornas riksförbund, förstår inte problemet med vinstintresset och jämför i december 2020 vinstdrivna skolor med bland annat vinstdriven kemtvätt, i en tweet som hon sedan raderade. (2) aktuelltfokus.se/har-jamfor-ull…
Om Hamiltons kemtvätt verkat på något likt skolmarknaden hade kommunen betalat för tvätt av allt från asfaltsläggarens arbetskläder till farmors folkdräkt, över hela kommunen. Men firman hade enbart tagit emot vita skjortor från folk i stadskärnan. (3)
Skolsystemet allmänna immunförsvar går till attack. Vinst är inte vad som driver besjälade. Vinst är en icke-fråga. Ingen väljer vinst före kvalitet. Allmänheten är FÖR vinster!
Men när kommunbudgetar granskas punkteras myterna om ”kvalitetsökande konkurrens”...
…då måste skammen flyttas, från den som tjänar stora pengar på att leta lönsamma elever, till den som drabbas av skolmarknadens negativa effekter och nedskärningar. De som är kritiska är bara avundsjuka. De borde skämmas!
Att svensken har svårt att tro att det finns korruption i Sverige tror jag grundar sig i att man inte ens vill kännas vid att folk gör saker av egenintresse.
Och när man inte accepterar att individer gör saker för egen vinning så blir skadliga incitamentsmodeller svårbegripliga på individnivå och nästan omöjliga att förstå på systemnivå.
”Tack vare” det blir det lätt att sälja in privata aktörers affärsmodeller som i grund och botten handlar om att de satt i system att serva medborgare med mindre behov, det vill säga de som kostar mindre än snittet att hjälpa, för att kunna plocka ut en mellanskillnad.
En rejäl ögonöppnare till bok som jag rekommenderar alla att läsa. Enkelt och tydligt beskriver den vad som sker, öppet och bakom kulisserna i den svenska skolan.