Svenska kraftnät meddelade i måndags att man under 2022 inte kommer klara lagmässig nivå av överföringskapacitet för förbindelser mellan södra Sverige och andra EU-länder och inte heller inom landet. Detta väcker en del frågor. Häng med på tråd!👇 svk.se/press-och-nyhe…
Under 2021 har undertecknad mfl uppmärksammat att den kapacitet som @svenskakraftnat tilldelar marknaden tidvis har varit mycket låg. Till exempel här:
Enligt Elmarknadsförordningen artikel 16.8 ska Svenska kraftnät tilldela marknaden minst 70% av kapaciteten (förenklat). Vi har under 2021 sett att detta har underskridits för flera överföringar. Svk har dock fått undantag under 2021 för några överföringar, men inte alla.
För 2022 söker nu Svk undantag från 70%-regeln för förbindelser med södra Sverige och Finland, Danmark, Tyskland, Polen och Litauen. Ansökan rör även inrikes snitt till södra Sverige, dvs snitt 2 (SE2-SE3) och snitt 4 (SE3-SE4).
För 2021 saknar Svk undantag för Finland samt de nationella snitten, men trots det har kapaciteten för dessa snitt underskridit 70% vid flera tillfällen. Svk har förklarat vid ett webinarium att hanteringen under 2021 varit i linje med lagstiftningen och att undantag inte behövs.
Trots att hanteringen av Finlandskabeln (Fenno-Skan) enligt Svk inte bryter mot lagkravet och att interna snitt enligt Svk inte omfattas av lagkravet söker man alltså nu om undantag för dessa förbindelser/snitt.
Antingen söker Svk undantag för detta i onödan eller så har hanteringen av dessa snitt under 2021 ej varit i linje med elmarknadsförordningen. Detta är något jag förväntar mig att Ei kommer klargöra under hösten, men detta ger kanske en hint om en ny tolkning av reglerna.
Svk skriver att de tidigare har beviljats undantag för 2020 och 2021. Detta gäller alltså förbindelserna förutom Fenno-Skan och de nationella snitten. För hela uppsättningen förbindelser är detta en ny mer omfattande ansökan om undantag.
Bakgrunden till ansökan anges vara
- trångt stamnät på västkusten
- nedlagd #kärnkraft
- nya kablar från Norge till andra länder.
Det har resulterat i att det svenska stamnätet inte längre kan drivas på ett driftsäkert sätt utan omfattande begränsningar i flödena.
Ett verktyg som Svk numera använder omfattande är mothandel. Dvs istället för att föra fram el via en förbindelse till t.ex Danmark, köper man upp produktion i Danmark som kompensation. Då får man in minimal marknadspåverkan trots att kabeln inte används fullt ut.
Tidigare (2019) har Svk beskrivit mothandel som en åtgärd man tar till i extrema situationer. Men det är alltså något som numera används på reguljär basis för att upprätthålla kraftsystemets funktion vid normal drift. second-opinion.se/svenska-kraftn…
Dessvärre börjar även det verktyget att tryta. Svk skriver i texten för sin ansökan: "Svenska kraftnäts analyser indikerar att det i dagsläget saknas tillräckliga mothandelsresurser".
Kvarvarande åtgärd blir att införa begränsningar i stamnätets funktion - under lagstadgad nivå.
Men hur gjorde man tidigare då?
Fram till 2019 fanns det en viss nivå av marginaler i systemet. Alltsedan reaktorer har stängts har dessa marginaler minskat och tidvis helt försvunnit. Behövliga resurser har inte kompenserats annat än på marginalen. Resultatet ser vi nu.
Det ger stora prisskillnader över landet och därmed stora flaskhalsintäkter till Svk. Svk har således stora resurser för att agera, samt ett starkt mandat beskrivet i EU-förordningar. Nu krävs ett stort mått av verkstad för att åstadkomma ökad överföringsförmåga.
Idag gav regeringen klartecken kring slopade anslutningsavgifter för havsbaserad vind. Mer produktion är välkommet i södra Sverige. Dock är min rädsla att de få planerbara reserver som finns tillgängliga i södra Sverige kommer få fullt upp att balansera stora mängder vindkraft.
Då finns det ännu mindre möjligheter att balansera felfall i stamnätet. Det kan leda till att Svk måste sänka överföringskapaciteten till och från SE4 ännu mer.
Jag hoppas att jag har fel, men enligt @svenskakraftnat är de slopade anslutningsavgifterna en åtgärd som utmanar systemstabiliteten.
En mer komplex situation är inte vad som behövs nu avseende kraftsystemets driftsäkerhet i SE4.
Och kom ihåg: Vårt land kommer inte elektrifieras genom undantag. Det här är en negativ utveckling som kommer ta många år att vända. Med andra ord - det är en dålig utgångspunkt för elektrifieringen av samhället.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
I en debattartikel idag ifrågasätts ny #kärnkraft. Artikeln får ses som en i mängden av utspel de senaste veckorna som tar en alltför snäv utgångspunkt i att ny kärnkraft endast syftar till att täcka ett visst behov av kilowattimmar. Förklarande tråd!🧵👇 svd.se/a/73P7zK/arne-…
Under energikrisen blev det mycket tydligt att dagens nivå av planerbar elproduktion inte möter samhällets behov. Idag verkar energikrisens pressträffar om reell risk för bortkoppling av el och utbetalning av elstöd för många vara bortglömda. Man pratade om att ”plana ut kurvan”.
Vi lever idag med samma elsystem som då avseende tillförlitlighet. Men en ansvarsfull regering måste hantera detta för att framtida energikriser ska kunna undvikas. I en omvärld där tillgång till energi används som vapen är ny kärnkraft en del av en sådan åtgärdsplan.
En rad missförstånd har smugit sig in i denna text från @aftonbladet.
Nej, staten ska inte stå för 75% av kostnaden för ny kärnkraft. Det handlar om ett tillfälligt lån. -> aftonbladet.se/ledare/a/93kkk…
Nej, elpriset ska inte låsas på 80 öre. Även en aktör med CfD-kontrakt måste agera aktivt på elmarknaden.
Märkligt också att anklaga regeringen att lägga alla ägg i samma korg, när regeringen skapar ytterligare en korg att lägga ägg i. Utbyggnaden till 300 TWh kan göras i praktiken främst med vindkraft och kärnkraft.
Idag lämnades förslag på finansieringsmodell för ny #kärnkraft i Sverige. Modellen beskriver vilken omfattning statens finansiella åtagande bör ha för att skapa förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft. Med denna modell kan dagens obalans på elmarknaden återställas.
Kärnkraften har under lång tid hanterats styvmoderligt av staten. Tankeförbudslag, straffskatt och en lång tid av regulativa begränsningar har gjort det omöjligt för investerare att inkludera kärnkraft i sin portfölj. Staten kan nu kompensera för dessa misstag.
Vi bygger inte vår framtid genom att titta i backspegeln. Alla vet att ny #kärnkraft inte har byggts i 🇸🇪 sedan 80-talet. Därmed står inte svenska företag längre startklara för att snabbt leverera nya reaktorer. Ja, vi är därför beroende av utländska företag för en snabb start.🧵
Tyvärr har flera andra länder också låtit sitt kärnkraftskunnande förfalla, vilket betyder att nu när intresset för ny kärnkraft är återuppväckt blir det de få leverantörernas marknad.
Därför behöver Sverige snabbt positionera sig som ett attraktivt kärnkraftsland där investeringar i ny kärnkraft kan göras med låg risk.
Några tankar kring denna artikel i Svd.
- Alla verkar vara överens om att 100% förnybart inte är aktuellt
- Artikeln utgår olyckligt ifrån att dagens elsystem fyller sin funktion
- Ansvarig myndighet får inte uttala sig
🧵👇 svd.se/a/wA1gKA/vindk…
För det första kan man konstatera att alla vidtalade verkar vara överens om att tanken om ett helt förnybart elsystem inte längre är aktuellt. Frågan som diskuteras är nu istället vilken nivå är kärnkraft som behövs.
Utgångspunkten i texten är att dagens nivå av kärnkraft kan vara tillräcklig även efter 2035. Låt oss gräva lite i det!
Hoppsan, här blev det missvisande av @svtnyheter! Siffran, om den stämmer, är givetvis utan riskdelning och är alltså inte representativ för den kärnkraft som faktiskt kommer byggas. -> svt.se/nyheter/inrike…
Vidare är det välkänt att en första SMR kommer vara dyrare än efterföljande. Det blir således inte representativt att extrapolera kostnaden för de första 300 MW till hela utbyggnaden om 10 000 MW.
Det är också felaktigt att tala om en subvention innan vi vet hur riskdelningsprincipen ser ut. Om det handlar om en metod för att säkra en låg ränta handlar det om att bankerna går miste om dyra räntebetalningar snarare än att skattebetalarna ska betala miljardbelopp.