Uppdatering snitt 4! Några av er har längtat...
Svk:s avbrottsperiod börjar närma sig sitt slut och de flesta reaktorerna är åter i drift efter revisionerna. Kapaciteten ökar nu efter sommaren! 👇
Kapaciteten SE3-SE4 ligger nu runt 4700 MW. Vi ser nu allt oftare att priserna i SE3 och SE4 är desamma. Det vill säga, i praktiken är flaskhalsen utjämnad dessa timmar.
Än så länge ser man ingen tydlig effekt av Sydvästlänken. 4700 MW motsvarar vad vi hade förväntat oss även utan länken.
Förhoppningsvis får vi se en ännu mer ökad kapacitetstilldelning högre upp i det gråa området framöver. Stay tuned!
Lite ljusning alltså. Men smolk i bägaren att Svk i måndags meddelade att man för 2022 kanske inte kommer klara kravet om 70% kapacitet alla timmar för bla snitt 4 - trots att vi nu har Sydvästlänken.
I en debattartikel idag ifrågasätts ny #kärnkraft. Artikeln får ses som en i mängden av utspel de senaste veckorna som tar en alltför snäv utgångspunkt i att ny kärnkraft endast syftar till att täcka ett visst behov av kilowattimmar. Förklarande tråd!🧵👇 svd.se/a/73P7zK/arne-…
Under energikrisen blev det mycket tydligt att dagens nivå av planerbar elproduktion inte möter samhällets behov. Idag verkar energikrisens pressträffar om reell risk för bortkoppling av el och utbetalning av elstöd för många vara bortglömda. Man pratade om att ”plana ut kurvan”.
Vi lever idag med samma elsystem som då avseende tillförlitlighet. Men en ansvarsfull regering måste hantera detta för att framtida energikriser ska kunna undvikas. I en omvärld där tillgång till energi används som vapen är ny kärnkraft en del av en sådan åtgärdsplan.
En rad missförstånd har smugit sig in i denna text från @aftonbladet.
Nej, staten ska inte stå för 75% av kostnaden för ny kärnkraft. Det handlar om ett tillfälligt lån. -> aftonbladet.se/ledare/a/93kkk…
Nej, elpriset ska inte låsas på 80 öre. Även en aktör med CfD-kontrakt måste agera aktivt på elmarknaden.
Märkligt också att anklaga regeringen att lägga alla ägg i samma korg, när regeringen skapar ytterligare en korg att lägga ägg i. Utbyggnaden till 300 TWh kan göras i praktiken främst med vindkraft och kärnkraft.
Idag lämnades förslag på finansieringsmodell för ny #kärnkraft i Sverige. Modellen beskriver vilken omfattning statens finansiella åtagande bör ha för att skapa förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft. Med denna modell kan dagens obalans på elmarknaden återställas.
Kärnkraften har under lång tid hanterats styvmoderligt av staten. Tankeförbudslag, straffskatt och en lång tid av regulativa begränsningar har gjort det omöjligt för investerare att inkludera kärnkraft i sin portfölj. Staten kan nu kompensera för dessa misstag.
Vi bygger inte vår framtid genom att titta i backspegeln. Alla vet att ny #kärnkraft inte har byggts i 🇸🇪 sedan 80-talet. Därmed står inte svenska företag längre startklara för att snabbt leverera nya reaktorer. Ja, vi är därför beroende av utländska företag för en snabb start.🧵
Tyvärr har flera andra länder också låtit sitt kärnkraftskunnande förfalla, vilket betyder att nu när intresset för ny kärnkraft är återuppväckt blir det de få leverantörernas marknad.
Därför behöver Sverige snabbt positionera sig som ett attraktivt kärnkraftsland där investeringar i ny kärnkraft kan göras med låg risk.
Några tankar kring denna artikel i Svd.
- Alla verkar vara överens om att 100% förnybart inte är aktuellt
- Artikeln utgår olyckligt ifrån att dagens elsystem fyller sin funktion
- Ansvarig myndighet får inte uttala sig
🧵👇 svd.se/a/wA1gKA/vindk…
För det första kan man konstatera att alla vidtalade verkar vara överens om att tanken om ett helt förnybart elsystem inte längre är aktuellt. Frågan som diskuteras är nu istället vilken nivå är kärnkraft som behövs.
Utgångspunkten i texten är att dagens nivå av kärnkraft kan vara tillräcklig även efter 2035. Låt oss gräva lite i det!
Hoppsan, här blev det missvisande av @svtnyheter! Siffran, om den stämmer, är givetvis utan riskdelning och är alltså inte representativ för den kärnkraft som faktiskt kommer byggas. -> svt.se/nyheter/inrike…
Vidare är det välkänt att en första SMR kommer vara dyrare än efterföljande. Det blir således inte representativt att extrapolera kostnaden för de första 300 MW till hela utbyggnaden om 10 000 MW.
Det är också felaktigt att tala om en subvention innan vi vet hur riskdelningsprincipen ser ut. Om det handlar om en metod för att säkra en låg ränta handlar det om att bankerna går miste om dyra räntebetalningar snarare än att skattebetalarna ska betala miljardbelopp.