Thread by @andersnorlen

IFK NORRKÖPING 2021 -

@ifknorrkoping drämmer till med ett 2021 som nästan är en karbonkopia av sitt 2020:

“En transferdriven modell som levererar trots storm i styrelserummet”

Nu kan vi även lägga till en gigantisk kreditrisk…

TRÅD 👇👇👇

#Allsvenskan #fotbollsekonomi

OBS! IFK Norrköping är en koncern med ett dotterbolag och två dotter-dotter bolag som illustrerat nedan.

I grova drag: föreningen driver sporten. Dotterbolagen arenan, gymmet och restaurang.

Från ovan (föreningen) -

Rörelseintäkter: 70.7m (71.1m 2021)
Pers. kost: 73.5m (61.7m)
Övriga kost: 44.9m (27.1m)
EBITDA: -47.8m (-17.7m) 🚨
Transfers: 64.4m (61.5m) 👏
Årets resultat: +6.6m (+35.1m)
EK: 113.8m (107.1m)
Kassa: 27.0m (22.6m)

Resultaträkningen -

Föreningen ser sina intäkter stagnera 2021 med få saker som sticker ut.

Har nämnt det förut, men IFK Norrköpings sponsorintäkter på 17.4m är anmärkningsvärt små

KFF: 17.3m
Örebro: 19.5m
IFK Gbg: 29.2m
AIK: 39.3m
MFF (föreningen): 48.4m

Ett snabbt öga på dotterbolagen och vi ser att gym+restaurang inte återhämtat sig något nämnvärt.

Sponsorintäkterna här är (förmodligen) namnrättigheterna från Platinumcars och hyresintäkterna primärt hyran från kommunen för plantimmar.

Om rörelseintäkterna stått och stampat så har kostnaderna inte gjort det: upp nästan 30m jämfört med 2020 eller 33%

+ Personal upp 19% till 73.5m (12 fler anställda 2021)
+ Agentkostnaderna landar på mycket höga 15.8m (återkommer!)
+ Övriga kost. upp drivet av arrangemang

Dotterbolagen har sett sina kostnader krypa upp något, förmodligen primärt drivet av utfasning av korttidspermitteringarna.

Lika många anställda 2021 som 2020 (20 heltidare)

Föreningen har följaktligen ett blodigt EBITDA på minus 47.8m - rekordstort.

Nu är detta förvisso Norrköpings modell: underskott i rörelsen pareras av spelarförsäljningar och/eller ”besparingar”.

Men nästan 50m är mycket.

Avskrivningarna landar på runt 10m, dvs nyinvesteringar i spelartruppen ungefär i linje med vad som lämnat.

Sen balanseras allt upp av spelarförsäljningar på mäktiga 64.4m - sjätte året i rad över 30m (!) - och på sista raden landar föreningen på +6.6m.

Spelarförsäljningarna -

Två försäljningar som driver alltsammans:

Sead Haksabanovic till Rubin Kazan
Isak Bergmann Johannesson till FC Köpenhamn

Medieuppgifter talade om EUR 6.5m för Haksabanovic och EUR 4.5m för IBJ.

Så vad är de 64.4m - och varför ett netto på bara 38.8m?

Haksabanovic -

Om jag läst förra årets rapport rätt så betalade Norrköping 18.2m till West Ham när Haksabanovic anslöt.

I not 30 skriver man ut eventuella VFKs klubbar har på spelare man förvärvat.

Jag misstänker att SH var spelare C 2020.

Det skulle ge följande resultatmässiga uppställning (ungefär):

Övergångssumma från Kazan: 66m
Övergångssumma från West Ham: 18.2m
VFK till WH: ((66-18.2) x 0.3) = 14.3m
Resultateffekt: 33.5m

Lite mer än hälften av nettot från spelarförsäljningar.

Dessutom kostade det skjortan att sälja Haksabanovic.

Revisorerna pekar på att f.d. ordförande Hunt skrivit ett avtal med en agent för att hitta en köpare, utan att informera resten av styrelsen.

Dealen kostade Norrköping 10.1m

Revisorerna är inte imponerade.

IBJs övergång till FCK ska enligt olika uppgifter ha gått på mellan "30-50m".

Enligt talen ovan så är det mycket närmare 30 än 50.

Men sen kommer nästa intressanta poäng:

Transferfordringarna har exploderat till 74.4m från 32.9m förra året.

Balansen per årsskiftet förra året hade med Rasmus Almqvists övergång till Rostov att göra och det ser ut som att IFK Norrköping fått de runt 30m…

…men man hade per årsskiftet ännu inte sett en rubel från Rubin Kazan.

Styrelsen manar till lugn och menar att man kommer få sina pengar.

Men med morgonens händelser i bakhuvudet och att TAIF-NK som äger Rubin Kazan mycket väl kan dras i ett större sanktionspaket…

…så är det ju såklart helt omöjligt att veta.

Man flaggar här också för att man “bevakar fordringarna med hjälp av FIFAs regelverk”.

Hade varit intressant att höra en medlem ställa en direkt fråga om detta till styrelsen.

Balansräkningen -

Transferfordringarna är det som är mest anmärkningsvärt för föreningen.

Sen sitter man även med motsvarande transferskulder på 17m för spelare man förvärvat men ännu inte betalat för.

Där är väl de större förvärven Skulason och Adegbenro.

Kassaflödet -

Föreningen har alltså haft ett positivt kassaflöde på 22.7m från sin rörelse, men sen sett sitt rörelsekapital öka med 11.7m

I grund och botten kredit man ställt ut till Rubin Kazan.

Man betalade säljande klubbar 6.6m…

Så totala förvärv av spelarkontrakt under året ligger på runt 21-22m.

Med det ligger man rätt högt jämfört med andra Allsvenska klubbar, men samtidigt har man under året tappat två stjärnspelare så rätt naturligt att man måste ersätta dessa.

Innan vi knyter ihop säcken bara ett snabbt öka på arena- gym- och restaurangverksamheten.

Uppställningen nedan ger ett hum om hur arenaekonomin ser ut i fallet Norrköping.

Verksamheten drar in pengar, främst från ett hyresavtal man har med Norrköpings kommun…

…och sen bränner man pengar på drift (uppvärmning, försäkring), inköp av råvaror till restaurang etc samt planskötare och vaktmästare.

Sen har man finansiella utgifter i form av räntor, löpande investeringar i fastigheten och amorteringar på reverslånet från kommunen.

Netto så kostade Parken föreningen 1.2m 2021 - alltså 1.2m är “hyran” föreningen måste betala sina dotterbolag för att verksamheten ska gå runt.

Ett bra år för Norrköping från ett arenaekonomiperspektiv.

K/I talet landade på blygsamma 12%…

…dvs varje intäktshundring kostade bara 12 kronor i “hyra” till fastigheten.

Men om vi tittar 2015-21 så har de totala nettokostnaderna legat på 53.5m och matchintäkterna på 100m.

K/I på över 50%… mycket högre än exempelvis hyresgästerna Gnaget, Djurgården och Bajen.

Slutsats -

Norrköpings transferdrivna modell fortsätter leverera imponerande resultat. Klubben är verkligen riktigt, riktigt bra på att förädla talanger och sälja de vidare.

Men resultaten på planen motsvarar inte talangförädlingen.

Och detta får en givetvis att fråga sig: ”varför?”

Man kanske inte behöver gå längre än till sidan 3 i årsredovisningen och titta under "klubbdirektör" eller till den dräpande svada som revisorerna skickar ut runt f.d ordförande Hunts förehavanden.

I en välfungerande organisation så är det inte svängdörrar utan tryggheten sipprar någonstans ner uppifrån. Jag tror inte det är möjligt att nå riktigt höga höjder i en org. som inte är harmonisk.

Man gör väldigt mycket rätt på andra plan.
Förutsättningarna finns.

- SLUT -