Väldigt många okunniga kommentarer om vad "sysselsättning" är just nu. Vi tar det från början: sysselsättning = förvärvsarbete. För att vara sysselsatt måste man få lön från en arbetsgivare eller arbeta i eget eller anhörigs företag.
En vanlig invändning är att det räcker att jobba en timme under mätveckan. Det är sant, men irrelevant eftersom ingen jobbar så lite (<0,2%). I åldern 20-64 år är det 97% som jobbar minst 20 h/vecka och 83% som jobbar minst 35 h.
Bidragsjobb då? Jo, de insatser från Af som sker i form av lönesubvention till arbetsgivare gör att man räknas som "sysselsatt". Det är en mindre del av Af:s insatser som berör ca 100 000 personer. 60% får stöd pga nedsatt arbetsförmåga.
Stöden höjer sysselsättningsgraden med ca 1,6 procentenheter.
Antalet personer som är sysselsatta via stöd från Af är kraftigt minskande. Det är inte heller så att det är en höger-vänster-fråga vilka regeringar som satsar på subventionerade tjänster:
Det faktum att man måste få lön från en arbetsgivare (eller arbeta i eget eller anhörigs företag) innebär att en del vanliga påståenden är felaktiga. Om man läser SFI är man till exempel inte "sysselsatt" eftersom det inte finns någon arbetsgivare.
Man läser ibland påståenden om att regeringen ändrar definitioner och manipulerar statistiken. Det stämmer inte heller. Definitionerna inom arbetsmarknadsstatistiken regleras i en ILO-resolution som alla länder följer. Senaste upplagan är från 2013: ilo.org/global/statist…
I den kan man se att 1-timmesgränsen är en internationell standard och man kan se att de som får bidrag (inte lön!) från arbetsförmedlingen inte räknas som "sysselsatta".
En sak som stör mig är att SCB valt att tala om "sysselsatta" och inte "förvärvsarbetande". Det hade minskat förvirringen runt sysselsättningsbegreppet som inte har samma betydelse i vardagsspråket som det har som statistiskt begrepp. På engelska heter det "employment".
Man läser ibland att regeringen har hittat på "sysselsättning" som om det vore ett nytt begrepp. Det är naturligtvis inte sant. SCB har mätt "sysselsättning" med ungefär samma definition i alla fall i 50 år. Det finns tidsserier sedan 1970 i SCB:s öppna databas.
Dela gärna den här tråden om ni stöter på konstiga uppfattningar om vad "sysselsättning" är. Det blir mycket bättre debatt om vi diskuterar saker med riktiga utgångspunkter och inte lägger oss på nivå '*sysselsättning" 🤣'.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
För det första måste man släppa tanken på att alla som inte är sysselsatta är arbetslösa. Det är inte så statistiken fungerar. Befolkningen i arbetsför ålder delas in i tre huvudgrupper: "Sysselsatta", "arbetslösa" och "utanför arbetskraften".
Så här ser det ut i SCB:s Arbetskraftundersökning för 2021 (Åldersintervall 15-74 år):
Med SCB:s nya BAS-statistik kan man få fram någorlunda färska data om sysselsättningen på kommunnivå. Det är en stor sak i mina kretsar. Tidiagare har vi fått vänta i ett år innan vi fått sysselsättningsdata och då har det bara avsett sysselsatta i november.
Nu går det att få tag i sysselsättningsdata fram till och med mars i SCB:s öppna register. Eftersom det handlar om heltäckande registerdata går det att bryta ner statistiken på födelseland, kön och ålder på kommunnivå. Så här ser det ut för utrikesfödda i Malmö mellan 20-64 år:
Som synes går det åt rätt håll, även om nivån på andelen sysselsatta fortfarande är mycket låg. (Anledningen till att jag jämför med januari 2020 är att det var sista månaden innan pandemin slog till).
Sitter och leker med SCB:s nya BAS-statistik som beskriver befolkningens aktiviteter med hjälp av registerstatistik. Det hela är tänkt som ett alternativ till AKU-undersökningen. Så här ser det ut i riket om man jämför januari 2022 med januari 2020.
Anledningen till att jag jämför med januari 2020 är att det är sista månaden innan pandemin slog till. Värdena inom parentes är förändringen mellan jan 2020 och jan 2022. Som synes har det gått ganska bra och sysselsättningen ligger över förpandemisk nivå.
Så här ser det ut om vi bara tittar på gruppen utrikesfödda:
Vad ÄR det här!? Entreprenörskapsforum beskriver "självförsörjning" i ett livscykelperspektiv. Man tar med alla bidrag på utgiftssidan, men _inte_ indirekta skatter eller inbetalningar via arbetsgivaravgifter (avstått löneutrymme) på intäktssidan!? entreprenorskapsforum.se/wp-content/upl…
"Detta mått skiljer sig från det kostnadsmått som diskuterades ovan genom att offentlig konsumtion och intäkter från konsumtionsskatter, sociala avgifter och bolagsskatter inte inkluderas." Det var alltså den rapporten som man hämtade data från i "Sverige möts".
Jag kan inte riktigt förstå vad man ska använda ett sådant mått till. Måttet är ju riggat för att visa att folk inte är självförsörjande.
timbro.se/smedjan/ny-mat…
Den här rapporten är ganska bedräglig. Timbro kopplar 800 000 bidragsförsörjda och en kostnad på 270 miljarder kronor till "socialbidrag".
Jag förmodar att det är den här statistiken han syftar på. Notera att den innehåller en stor mängd bidragsformer och ekonomiskt bistånd är bara en av dem. scb.se/hitta-statisti…
Av de 800 000 som lever på bidrag går de mesta till förtidspensioner (sjuk- och aktivitetsersättning) och sjukskrivningar. Endast 92 000 lever på ekonomiskt bistånd.
Om man köper Sv Näringslivs definition på "självförsörjning" så framgår att en stor del av de ej självförsörjande ändå har sin huvudsakliga inkomstkälla från förvärvsarbete:
Bland de som får sin huvudinkomst från ekonomiskt bistånd dominerar utrikesfödda. En delförklaring är att etableringsersättning till nyanlända sorteras under ekonomiskt bistånd.
För både inrikes- och utrikesfödda är den långsiktiga trenden att allt fler när upp över Sv Näringslivs inkomstgräns för att räknas som "självförsörjande".