Thread by @auxmuel

Det finns mycket att skratta åt i Timbros vansinniga jämförelse mellan att byta matbutik om äpplet man köpte var dåligt, och att byta skola för sitt barn.

Ett dåligt äpple upptäcks inom minuter, skolans ruttna affärsmodell stinker först efter flera år. 🧵
timbro.se/smedjan/lat-in…

Ulla Hamilton, VD för friskolornas riksförbund, förstår inte problemet med vinstintresset och jämför i december 2020 vinstdrivna skolor med bland annat vinstdriven kemtvätt, i en tweet som hon sedan raderade. (2)
aktuelltfokus.se/har-jamfor-ull…

Om Hamiltons kemtvätt verkat på något likt skolmarknaden hade kommunen betalat för tvätt av allt från asfaltsläggarens arbetskläder till farmors folkdräkt, över hela kommunen. Men firman hade enbart tagit emot vita skjortor från folk i stadskärnan. (3)

Markus Uvell, lobbyist, tidigare Svenskt näringsliv och Kreab, beskyllde alla skolmarkandskritiker för att vara avundsjuka och likställde vinstdriven skola med taxiverksamhet. Även han gjorde samma felslut som Ulla Hamilton med sitt kemtvättsexempel. (4)

gp.se/ledare/kritike…

https://twitter.com/auxmuel/status/1472308246669139974

Oavsett vad man tycker om Timbros, Hamiltons, Uvells liknelser är skolmarknaden ett faktum. Koncernernas vinstintresse har gjort elever till råvara, betyg till en handelsvara och avkastning viktigare än utbildning. Men skolan liknar inget på den fria marknaden. (5)

Den svenska skolmarknaden beter sig mer som en digital plattform än någon fri marknad. Snabb expansion för att ta marknadsandelar, skapa inlåsningseffekter och sen försöka tjäna så mycket pengar som möjligt på sina kunder. Helst utan att de märker det. (6)

Cory Doctorow har skrivit en superb tråd om hur plattformar växer och dör. Han beskriver tex hur Amazon attraherat och låst in kunder & leverantörer för att mjölka dem. Försämringen kallar han "enshittification" och skolmarknaden har drabbats av detsamma. (7)

https://twitter.com/doctorow/status/1616821916844572675

För att växa snabbt, ta marknadsandelar och knyta till sig många leverantörer och kunder sålde Amazon varor till förlust. Kunderna var nöjda, de kunde hitta allt på en plats, leverantörerna fick massor av nya kunder och plattformen växte. (8)

https://twitter.com/doctorow/status/1616821921475137541

När Amazon lockat till sig en kritisk massa av kunder och leverantörer blev båda gisslantagna av varandra. Båda behövde Amazon och då... (9)

https://twitter.com/doctorow/status/1616821926671912961

...då kunde Amazon spela ut kunder och leverantörer mot varandra. Tjänsten blev sämre för både kunder och leverantörerna, och Amazon allt större och mer inflytelserikt. (10)

https://twitter.com/doctorow/status/1616821927586193410

När skolpengen 1997 växte från att motsvara 85% till 100% av kommunala skolans snittkostnad blev det plötsligt väldigt lönsamt att driva friskola. Speciellt om man som koncern köpte upp små fristående skolor. (11)
ekonomifakta.se/Fakta/Valfarde…

Skolkoncernerna började växa kraftigt. Tack vare etableringsfrihet kan kommuner heller inte neka någon aktör att starta ny skola, även om det skulle innebära alldeles för många skolplatser. (12)

Men där Amazon subventionerade priset på produkterna för att växa, så kan skolkoncernerna belönas för överetablering. (13)

När en friskola expanderar och skapar fler skolplatser än nödvändigt ställs kommunen i huvudsak inför två val av ”enshittification”: Nedskärning för sina egna skolor för att inte snittkostnaden ska öka eller ge koncernerna ännu mer skolpeng. (14)
riksrevisionen.se/rapporter/gran…

Eftersom friskolor inte behöver ansvara för alla elever kan man locka till sig elever som kräver mindre resurser att utbilda, för att få större vinstmarginal. Hur det går till förklaras tydligt i boken "De lönsamma" av @tsbalans (15)
adlibris.com/se/bok/de-lons…

När en vinstdriven friskola väl etablerat sig kan den maximera andelen lönsamma elever, i stora klasser och snåla in på; mat, skolgård, bibliotek, böcker, elevhälsa m.m. Det är nu den svenska skolans ”enshittification” verkligen exploderar. (16)

https://twitter.com/auxmuel/status/1561339483911606273

Den svenska skolans ”enshittification” är inte en teoretisk baksida av vinstdrivna skolor i den skolmarknad vi fått. Den är en pågående tragikomisk dokusåpa om en riggad marknad. En levande lärobok i effekten av perversa incitament. Här följer några exempel: (17)

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 1: Hästgymnasiet utan hästar. (18) dagenssamhalle.se/samhalle-och-v…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 2: Knäckebröd och vatten istället för mat till förskolebarn. Extra tragikomiskt då den hette "Hälsans förskola" (som efter skandalen bytte namn till Tellusgruppen). (19)
svt.se/nyheter/gransk…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 3: 240 miljoner kronor skolpeng till en sportarena. (20)
expressen.se/sport/inneband…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 4: Skolan som bytte undervisningsspråk över sommaren. (21) mitti.se/nyheter/elever…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 5: Skolkoncernen som pressar lärare att sätta högre betyg. (22) svt.se/nyheter/lokalt…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 6: Förskingring av 12 miljoner kronor av barnens skolpeng. (23) svd.se/a/k6V8Rk/skolp…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 7: Nudge för att slippa vissa elever "Jensen är inte för alla". (24) gp.se/nyheter/götebo…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 8: Fritt skolval, inte fritt kjolval. (25) aftonbladet.se/nyheter/a/qWEv…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 9: Ingen geografiundervisning på kartan. (26) svt.se/nyheter/lokalt…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 10: Skolor ratar barn med adhd och diabetes. (27) svd.se/a/RReLkA/skolo…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 11: Nudge för att slippa elever med större behov. (28)

https://twitter.com/LisaHeino/status/1470488816670683141

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 12: Vem är det som sätter betygen egentligen? (29) aftonbladet.se/nyheter/samhal…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 13: John-Bauer-koncernen går i graven. Eleverna miste sin skola, ägarna blev miljonärrer. (30) expressen.se/nyheter/inlogg…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 14: John-Bauer-koncernen blir ökänd. (31) svt.se/nyheter/inrike…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 15: John-Bauer blir en zombie som kräver pengar trots konkurs. (32) arbetet.se/2021/02/04/zom…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 16: När 15 elever per klass inte är lönsamt, förlåt "ej dynamiskt". (33) svt.se/nyheter/lokalt…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 17: Vill ha skolgård under huset. (34) gd.se/2022-08-27/sko…

Den svenska skolans ”enshittification”. Del 18: Skolavgift men inga lärare. (35) aftonbladet.se/nyheter/a/L5RE…

Den svenska skolans ”enshittification delux". Del 19: 400 miljoner i skolpeng går upp i rök. (36)
aftonbladet.se/nyheter/a/qnkA…

Den svenska skolans ”enshittification delux". Del 20: En halv miljard i skolpeng går upp i rök. (37)
svt.se/nyheter/inrike…

Eftersom skolkoncernerna ej lyder under offentlighetsprincipen blir de svåra att granska. Exemplen på ”enshittification” ovan är således bara toppen av gödselstacken. (38)

I vissa fall går det att granska skolors systematiska fuskande, exempelvis för att upptäcka betygsinflation. Spoiler: Aktiebolagsdrivna skolor kniper guldet i ”enshittification” av betyg. Men i andra fall… (39)
skolvarlden.se/artiklar/ny-ra…

…men i andra fall krävs det att insatta personer gräver och slår larm. Som när Marcus Larsson 2021 berättar att Academedia köpt den tidigare oberoende gymnasiekoll.se och äger flera andra vägledningssajter för ungdomar. (40)

https://twitter.com/skolinkvisition/status/1463431216292630528

2022 tar Marcus återigen upp problemet med att Academedia köpt: fragasyv.se, framtid.se gymnasieguiden.se, gymnasiekoll.se, studier .se och yrkeshögskoleguiden.se Nio miljoner besök på sajter som ser ut att vara oberoende guider. (41)

https://twitter.com/skolinkvisition/status/1598641134875688960

Academedia gör som Amazon: De manipulerar sökfunktionen för att styra besökarna mot det som är mest lönsamt. Academedia tar dock denna ”enshittification” ett steg längre: Eleven måste själv räkna ut att guidningen är en bluff. (42)

https://twitter.com/doctorow/status/1616821931054858241

Skolminister Lotta Edholm reagerar med förvåning över friskolesystemets ”enshittification” när hon läser DN:s artikel om Academedias manipulering av gymnasiekoll och Engelska Skolans 500 miljoner kr på vift, trots att detta är skolmarknadens signum. (43)
dn.se/sverige/skolmi…

Till och med konkurrenterna är förvånade över graden av "enshittification" Academedia lyckats införa, trots att det är en given konsekvens av skolmarknaden. Och trots de båda själva är innovatörer inom samma kategori av vinstjakt. (44)
dn.se/sverige/skolmi…

För digitala plattformar finns det en gräns för hur mycket "enshittification" man kan utsätta användarna för innan de flyr och plattformen dör, men skolmarknaden verkar inte ha en sådan. Den blir bokstavligen giftig för barnen. (45)
sydsvenskan.se/2023-02-05/hog…

För att försvåra möjligheten att upptäcka skolkoncernernas "enshittification" gör de allt för att undvika offentlighetsprincipen. Till sin hjälp har de Sveriges skolparti, Liberalerna. (46)
expressen.se/debatt/skolan-…

https://twitter.com/johanenfeldt/status/1613256425408438282

Trots att majoriteten av väljarna inte vill att skolan ska exploateras i vinstintresse har välfärdsbuffén öppet 24/7 vilket lockar hungriga investmentbolag som inte vill att buffén ska stänga. (47)

https://twitter.com/skolinkvisition/status/1495455210822680580

Den svenska skolans "enshittification" fortgår eftersom företagen i branschen har så kraftigt inflytande över svenska politiker och samröre med makthavare. (48)
magasinetfilter.se/plus/skolpolit…

Välfärdsbranschen och politiker som har egenintressen i den vill så klart inte att den ska kunna granskas. Det är en del av systemets immunförsvar. Men även själva immunförsvaret behöver också skyddas. (49)

https://twitter.com/auxmuel/status/1619320798589878273

Svenskt näringsliv vet att skolmarknaden har opinionen mot sig och har därför under många år i smyg lobbat för att minimera denna ”politiska risk”. (50)

"Vi är den största mottagaren av det som kommer ur skolan. Kompetensförsörjningen är brutalt uttryckt den viktigaste insatsvaran vi har" säger Svenskt näringsliv och lobbar för fortsatt betygsinflation, färre skolbibliotek och övrig "enshittification". (51)

https://twitter.com/auxmuel/status/1567209985540558852

Svenskt näringsliv är medskyldig till "enshittification" av skolan eftersom de lobbar hårt för att behålla skolmarknaden. Yrkesutbildningar är extra utsatta för dränering och får dåligt rykte. Yrkesutbildningar de så gärna vill att ungdomar ska gå är. (52)

https://twitter.com/BergstromJonas/status/1404871164787372040

Friskolornas riksförbund vill inte vara sämre än Svenskt näringsliv. Först välkomnar de Riksrevisionens granskning av skolpengen, men när rapporten kommer och den är till skolkoncernernas nackdel så vill de ha en annan rapport. (53)

Skolmarknadens "enshittification" har flera lager av skydd. Längst ut finns ett yttre skal av tvivel: "Inte kan väl någon vilja skolan så illa, det låter ju helt sjukt?" Eller: "Men om skolkoncernerna är så dåligt hur kan någon välja dem?" (54)

För det första är det inte ett fritt val utan ett önskemål om plats. Och inte ens det är fritt från "enshittification". Utredningen "En mer likvärdig skola" SOU 2020:28 förklarar t.ex. hur urvalsgrunden kötid används för att locka lönsamma elever. (55)

För det andra kan garantiplatsen bli en förskola du ej vill ha, som i artikeln, men om du tackar nej så får du ingen ny garantiplats och kan behöva vänta mycket länge på en ny. (56)

https://twitter.com/etc_redaktionen/status/1622512924551188480

För det tredje bemöts kritik på systemnivå med berättelser på individnivå. ”Benne i tredje klass vantrivdes, bytte till friskola & blev nöjd!” Självklart kan en skola, oavsett driftsform, vara bra för en individ då det finns bra lärare överallt (57)

De anekdotiska framgångssagorna blir skolkoncernernas motsvarighet till nallebjörnen på nöjesfältet. Någon som andra ser och tänker "jag kan också bli vinnare!", väljer koncern och belönas med högt betyg som i likhet med nallen mest består av luft. (58)

https://twitter.com/doctorow/status/1616821960880672769

För det fjärde är ”skräpifieringen” väntad då koncernernas vinstintresse går stick i stäv med samhällsintresset. Men där VD:n för Friskolornas riksförbund famlar kan Barbara ge lite though love: Elever slutar att utvecklas redan i första klass. (59)

https://twitter.com/auxmuel/status/1545082600787771392

Utan hård reglering av vinstdrivna friskolor måste vi förvänta oss "enshittification", inte sällan gränslös sådan. (59)

https://twitter.com/peter_vigren/status/1567782597970874369

För det femte är skolans "produkt" att eleven fått kunskaper/färdigheter. Produktens kvalitet mäts i betyg, vilket skolan själv sätter. Men vad eleven lärt sig och kommunen fått för utbetald skolpeng märks först lång senare. (60)
skolvarlden.se/artiklar/forbu…

Skolmarknadens försvarare utnyttjar att folk tvivlar på att friskolesystemet är så vrickat som verkligheten visar. Det är därför de inte vågar diskutera helheten. De diskuterar enskilda aspekter/principer helt isolerat, annars måste de erkänna hur sjukt koncernerna beter sig (61)

För om man applicerar skolmarknadens perversa incitament och de vinstdrivna aktörers beteenden på någon annan del av i samhället blir det tydligt hur osunt friskolesystemet har blivit. (62)

https://twitter.com/auxmuel/status/1403081046359429129

På detta vis kommer skolkoncernerna undan med urvattningen. Eleven som fått leka med vänner, fått coola prylar och höga betyg samt fått höra att hen varit duktig, tror rimligen att skolan varit bra. "Enshittification" märks långt senare. (63)
arbetsvarlden.se/gymnasieelever…

”Enshittification” drabbar alla skolor, även de utan vinstintresse. Om någon fått nycklar till badhuset och släpper in sina vänner för att lätta på trycket i bassängen så drabbar det alla besökare. Det går inte att ha en pissruta i en pool. (64)

De nedskärningar som är en effekt av skolmarknaden drabbar lärare med dubbel "enshittification", de tvingas jobba längre för samma lön, med mer administration och utbrändhet som resultat, eftersom de bryr sig om eleverna och skolan som institution. (65)
arbetsvarlden.se/larare-lamnar-…

När folk blir upprörda över skolmarknaden och vill ha bort de perversa incitamenten börjar skolkoncernerna hota med vite, nedläggning och förstörd framtid för barnen. (66)

Ägarna hotar absurt nog med saker de ändå gör i en handvändning om de misslyckas att knycka tillräckligt stor del av elevens skolpeng. (67)

Det är här Timbros fri-marknads-liknelse visar sig så fruktansvärt dålig. Barnen tvingas byta skola om lönsamheten dippar, men får ingen kompensation. (68)

Skolmarknaden beter sig slapphänt utvecklad ransomware. Skadlig programvara som kräver konstant underhåll av de politiker som hjälpt till med installationen, för att inte tas bort från skolans operativsystem via väljarnas virusscanner. (69)

Lösensumman på 20 miljarder för att bli av med skolkoncernernas "enshittification" är bara en droppe i havet jämfört med skolmarknadens sammanlagda samhällskostnader. (70)

skolvarlden.se/artiklar/forbu…

Samtidigt är skolmarknaden så riggad till koncernernas fördel och de sådana världsmästare på ”enshittification” att de kommer hitta sätt att plocka ut skolpeng även om aktiebolag förbjuds. (71)

Ändras däremot regelverket från grunden, så att "enshittification" av skolan inte blir lönsamt, imploderar hela skolmarknaden. (72)

De som kämpar för att behålla dagens friskolesystem har fingrarna djupt ner i syltburken och bär skulden för skolans "enshittification", resten av försvararna bär, medvetet eller ej, omkring på en stor fluffig koncern-nalle. (73)

https://twitter.com/auxmuel/status/1625075233131560963