Thread by @simonwakter

En rad missuppfattningar och direkta felaktigheter har fått fäste både bland oppositionens politiker och bland flera journalister och ledarskribenter.

Nivån i energidebatten MÅSTE vara bättre än så här, så jag gör ett försök.

Dags för en MEGAtråd om energi - specifikt om el.

Man kan sammanfatta Sveriges olika mål på energiområdet (och klimat) som att vi ska bli världens första fossilfria, industrialiserade välfärdsnation.

Det är tre ganska viktiga ord - som var för sig inte är särskilt svåra att uppnå men som tillsammans är svåra att uppnå.

Våra myndigheter Svk och STEM (och många andra aktörer) har tagit fram en rad olika scenarier för hur det här kan gå till - där elektrifiering är nyckeln till att stärka vår konkurrenskraft, vår försörjningstrygghet och för att fasa ut fossila bränslen för klimatomställningen.

Genom att fasa ut dyra, importerade fossila bränslen minskar både vår sårbarhet för höga energipriser och för störningar i ett känsligt omvärldsläge.

Scenarierna pekar på ett framtida elbehov omkring 209 till till 365 TWh.

Det ska sägas att projektionerna i det lägre spannet i någon mån bygger på antaganden som i någon mån innebär att man kompromissar med de tre orden "fossilfri, industrialiserad välfärdsnation".

T.ex. är påverkan från variationer i gas- och kolpriser större i Elektrifiering Förnybart och Småskaligt Förnybart (som är det lägsta, med 209 TWh) än i övriga scenarier.

Mot bakgrund av detta har regeringen lagt fram den energipolitiska inriktningspropositionen (EPIP). Genom EPIP, som beslutades av riksdagen i maj, har Sverige för första gången på flera decennier både ett planeringsmål och leveranssäkerhetsmål.

Planeringsmålet innebär att ”Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045”. Detta innebär inte ett planekonomiskt mål, utan att Sverige ska ha möjlighet och förutsättningar att möta en sådan konsumtion, alltså inte att det är skrivet i sten.

Detta mål ska ses över vid kontrollstationer var femte år från och med 2030. Samtidigt ska sägas att detta troligen är vad som krävs för att Sverige ska vara ett både fossilfritt och industrialiserat välfärdsland.

Sverige har idag en historiskt stor elproduktion. År 2022 producerades 170 TWh och år 2023 producerades 163 TWh.

Elproduktionen ökar i rätt riktning. Men konsumtionen ser lite sådär ut.

Faktum är att elproduktionen växer oerhört snabbt.

Under de senaste 11 åren har 13 000 MW installerad produktionskapacitet tillkommit (eller en ökning med 34 % på 11 år).

Men detta är netto, dvs trots nedläggningen av fyra kärnkraftsreaktorer (cirka 2 400 MW) och nedläggning av kraftvärmeproduktion (cirka 3 000 MW).

Totalt har alltså över 18 000 MW tillkommit - en ökning med 48 % (!!!) - men 13 000 netto (34%).

Dessa 13 000 MW motsvarar omkring 10-11 stora kärnkraftsreaktorer i installerad produktionskapacitet.

Utbyggnaden utgörs dock framför allt av vind- och solkraft.

Enbart under år 2023 och 2024 är prognosen (eftersom året inte är slut ännu med slutliga siffror) att det kommer tillkomma 6 100 MW installerad effekt.

Även detta är framför allt vind- och solkraft.

2023 – tillkommer 3300 MW (ökning 7%), motsvarande tre stora reaktorer.

2024 (prognos) – tillkommer 2 800 MW (ökning knappt 6%), eller motsvarande 2 stora kärnkraftsreaktorer.

Installerad produktionskapacitet växer alltså 6-7% per år. I nuvarande takt fördubblas alltså installerad produktionskapacitet lite drygt 10 år.

Sverige har idag, tillsammans med Danmark, mest vindkraftproduktion per capita i hela världen. I slutet av året 2024 kommer vindkraft ha vuxit till att vara det enskilt största kraftslaget i installerad produktionskapacitet.
ourworldindata.org/grapher/wind-e…

Elproduktionen går alltså i rätt riktning och ökar, Sverige har ett mycket stort elöverskott.

Problemet är att konsumtionen inte ökar i den takt vi vill. År 2023 var konsumtionen 135 TWh, det är den lägsta elkonsumtionen sedan 1986 (då den var 136 TWh) alltså på nästan 40 år.

Hög produktion tillsammans med låg konsumtion ger ett stort överskott - vilket ofta lyfts som ett argument från vänstersidan att Sveriges elsystem inte har några problem.

Varför mängden elexport är ett relevant mått (eller önskvärt mål) begriper jag inte.

https://x.com/makesdotter/status/1864950527005450652

Samtidigt är det svårt att ansluta nya industrier. Det är dyrt och tar lång tid. På en rad platser saknas tillräcklig effekt - dvs el där den behövs, när den behövs.

Flera företag vittnar om stora skador och höga kostnader när elsystemet inte leverar.
tn.se/naringsliv/404…

De senaste åren har vi tydligt sett effekten av mindre planerbar baskraft.

Kostander för elnät ökar. Elpriserna ökar.

Kostnaderna för att kunna ansluta sig säkert (dvs skydda sig från kraftsystemet) ökar också för att driftsäkerhet och elkvarlitet minskar.

Med mer kraftelektronik och med mindre roterande massa ökar driftstörningar.

Man får svårare att hantera tex kortslutningar och blixtnedslag då nätstyrkan minskar.

Med ökande flexibilitet och rörelse i systemet så ökar antalet felmoder i systemet.

Det här är en del av driftsäkerheten som gänget i antikärnkraftklubben struntar i.

Det är också dessa effekter och kostnader som bland annat @NilssonPM eller nationalekonomer som @FredrikKopsch, @jacob_lundberg och @JonasGrafstrom ignorerar.

Dessa effekter är dock väldokumenterade på flera ställen. Bland annat finns de beskriva i @timbro's rapport "Marknadskrafter - Ny kärnkraft i Sverige".

Se bland annat sidorna 56 till 67.
timbro.se/miljo/marknads…

Där beskrivs hur Sverige riskerar gå miste om tiotusentals jobb när industrin inte kan ansluta sig för att utöka eller ställa om sin verksamhet - för det saknas sannerligen inte elproduktion, men däremot elproduktion med rätt egenskaper, på rätt platser.

På sidan 67 finns en särskilt intressant figur. Den visar elpriser (övre) och överföringskapacitet för dygnet 22 september 2023. I figuren ser vi hur elpriserna för SE1/2/3 alla ligger runt noll, eller till och med minus, under hela dygnet.

Från 06-07 skjuter plötsligt priserna i SE4 iväg och istället för gratis el får stackarna i södra Sverige betala kontinentala priser på runt 125 öre/kWh.

Så fortsätter det under hela dagen fram till eftermiddag/kväll då SE4 frikopplar prismässigt från kontinenten till gratis el.

Den undre grafen visar teoretiskt maximal överföringskapacitet (”installerad”, heldragen röd linje), tillgänglig överförings med hänsyn till driftbegränsningar (streckad röd linje) mellan olika elområden samt det faktiska flödet från SE3 till SE4 (röd, tunnare streckad linje).

Tillsammans visar graferna hur SE4 tydligt kopplar prismässigt till kontinenten när produktion och överföring inom Sverige inte räcker för att mätta överföring i utlandsförbindelserna.

Det saknas elproduktion (särskilt planerbar) i förhållande till mängden nät.

När mer överföringskapacitet blir tillgänglig på kvällen frikopplas priserna, trots att endast en liten del av den nya överföringskapaciteten faktiskt används.

Den samhällsekonomiska effekten över tid uppgår helt säkert till miljardbelopp – även utan att inkludera sekundära effekter av uteblivna investeringar och en fördröjd omställning. Data från ENTSO-E och NordPool.

Vi har alltså redan idag mycket omfattande kostnader - för att vi saknar planerbar elproduktion.

Varför konsumenterna (och AB Sverige) fortsatt ska bära dessa kostnader för det energipolitiska misslyckandet under tidigare S-regeringars 8 år vid makten är något som de som motsätter sig ny kärnkraft som "dyr" måste motivera.

Det är en oerhörd risk att INTE satsa på kärnkraft.

Risk = sannolikhet (hög) x konsekvens (hög)

Detta är totalt förbisett av de som påstår att det är "dyrt" eller "riskfyllt" att satsa på kärnkraft.

Förutom att det alltså är fel att påstå att satsningen är riskfylld hoppas jag står klart.

Jag kommer återkomma varför det är fel att beskriva kärnkraftssatsningen som dyr.

Men Sverige har alltså:
- rekordstor produktion
- omfattande export av el (motsvarande hela Danmarks konsumtion)
- mycket snabb tillväxt, kraftsystemet har vuxit med nästan 50% senaste 11 åren. Totalt med 34% netto inklusive nedläggningar och fördubblas på 10 år i nuvarande takt.

Därför hoppas jag det står mycket klart varför påstående som nedanstående, från @NilssonPM, är nonsens.

Problemet är inte främst att bygga elproduktion. Det vet vi hur man gör snabbt.
di.se/ledare/regerin…

@NilssonPM Problemet är att denna rekordstora produktion inte kommer till nytta för svenska företag och hushåll.

Vi har högre kostnader för elnät samt höga och mycket volatila elpriser.

@NilssonPM Vad tror ni händer om den här utvecklingen, med mer elproduktion och minskande konsumtion skulle fortsätta?

Enligt Energimyndigheten kommer nuvarande överskott fortsätta växa till över 40 TWh 2026/27.

@NilssonPM Detta överskott antas minska, men vi ser flera industrisatsningar som försenas till följd av tillståndsprocesser eller svårigheter att ansluta sig till elnätet.

Regeringen arbetar nu stenhårt med tillståndsprocesser för att saker ska gå snabbare.

Bland annat med specialspår för försvaret. Som nedan exempel visar.

https://x.com/PlJonson/status/1865045858082845080

Självklart jobbar vi även med att skynda på utbyggnaden av elproduktion och elnät.

Ledtiderna för utbyggnad av transmissionsnät har nu minskat från 14,5 till 8,5 år, en minskning med 6 år eller 40%.
svk.se/siteassets/om-…

8,5 år är naturligtvis alldeles för lång tid. Därför pågår flera utredningar och flera förslag är under beredning för att ytterligare förbättra detta.

Dessutom ska befintligt elnät användas mer effektivt. Det är mycket dyr infrastruktur som inte ska gå på halvfart.

Detta för oss delvis till den nya metod för flödesbaserade kapacitetsberäkning för överföring av el som infördes 29 oktober.

Den bygger på en kommissionsförordning som godkändes 5 december 2014.

(Det kan vara värt att kort påpeka att vid beslutet att införa denna nya metod fanns det 4 reaktorer mer än idag och ytterligare flera tusen MW kraftvärme. Samtidigt är den nya metoden enligt Svk en förutsättning för att kunna bygga mer kraftproduktion och drifta nätet bättre.)

Regeringen följer nu införandet oerhört noga, så här långt kan man inte konstatera särskilt mycket.

- Elpriset avgörs fortsatt av faktorer som temperatur (uppvärmningsbehov, isläggning osv), nederbörd och om det blåser eller inte.

Bra bild här:
energiforetagen.se/energifakta/el…

Det har dock gått alldeles för lång tid för att dra några mer långtgående slutsatser. Svk säger dock att driften är mycket bättre och mer överföringskapacitet har gjort tillgänglig.

Om man jämför elpriser nu för denna korta tid, t.ex. november 2024 mot november 2023, utan att noggrant kontrollera för yttre faktorer (vilket är svårt) kommer man framförallt att jämföra om det var kallt eller blåste i november dessa två år.

Med det sagt är regeringen fullt medveten om problem som påtalats av olika aktörer på elmarknaden - problem som utvärderas löpande samt för att se vad som kan göras för att komma till rätta eller minska dessa problem.

Detta för oss tillbaka till vad mer regeringen arbetar med för att lösa Sveriges elproblem.

Den övergripande strategiska åtgärden är den nya energipolitiska inriktningspropositionen (EPIP).

EPIP markerar ett historiskt skifte där fokus ligger på vad kraftsystemet ska prestera, snarare än på vilka specifika kraftslag det ska bestå av.

Detta är en avgörande skillnad mot tidigare styrning av energipolitiken.

Man kan likna det vid försvarspolitiken. Politiken bestämmer inte att totalförsvaret ska utgöras av 10 000 bandvagnar i Försvarsmakten.

Istället är fokus vad man ska klara av i tider av kris eller krig.

Med grund i EPIP har regeringen vidtagit mer än 50 beslut och åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen redan till omkring 2030.

Några åtgärder och beslut som är värda att uppmärksamma för mer effekt redan till perioden 2026-2028 är följande.

Åtgärder från myndigheter:
- Svk:s pilot för kapacitetshöjande åtgärder i Västra Götaland
- Öresundsverket behålls
- Mothandelsavtal med planerbar elproduktion i södra Sverige

Beslut från regeringen:
- Aurora Line till Finland, planerad drift 2025
- Vägledning för effektivare tillträde till elsystemet
- Proposition om kapacitetsmekanism (Karlshamnsverket)
- Elmarknadsutredning
- Kraftlyftet (från 2025 framåt)
- Uppdrag om flex, juni 2024

Kommande beslut:
- Uppdrag om fördjupad analys av regionala effekt- och flexbehov i södra Sverige
- Tekniska specifikationer för intermittent produktion
- Ekonomiska incitament för större effektbidrag från intermittent kraftproduktion

Samtliga åtgärder (50+) syftar till att snabbare kunna bygga ut kraft- och energisystemet!

Dessvärre är energipolitiken lite som finanspolitiken.

Det tar tid att städa upp tidigare oreda och det är tyvärr inte möjligt att lösa 8 års misskötsel på 2 år.

Vi måste inte bara bygga snabbare, vi måste också bygga smartare! Mer av samma ger annars bara just mer av samma.

Nu till några lite med detaljorienterade förtydliganden:

På @dagensindustri's framsida (och många andra ställen) framförs det bisarrt att regeringen stoppar vindkraft.

"Men med nuvarande regering läggs av någon anledning stora vindkraftsprojekt ned på löpande and och i stället satsas allt på kärnkraft".
di.se/nyheter/sverig…

@dagensindustri På @dagensindustri's ledarsida går @NilssonPM ett steg längre och inte bara antyder utan skriver rakt ut att regeringen stoppar vindkraft med vilje för att bara satsa på kärnkraft.

Detta är helt vansinnigt, och jag kommer tydligt förklara varför.
di.se/ledare/regerin…

@dagensindustri @NilssonPM För det första "blåser" mer vindkraft framförallt sönder prisbilden för just vindkraft.

Detta är extremt välbelagt, i en rad studier och från empiriska data.
Här t.ex. från danska Export-Import-Fonden (EIFO)
eifo.dk/media/vozjbeo4…

@dagensindustri @NilssonPM Här i akademisk studie från @LionHirth, som även demonstrerat att sambandet de visade på redan 2013 håller i praktiken idag.
arxiv.org/abs/2405.17166

x.com/LionHirth/stat…

x.com/LionHirth/stat…

@dagensindustri @NilssonPM @LionHirth Att vi har problem med stor befintlig vindkraftproduktion som både skapar kraftigt volatila elpriser (svårt att räkna på för konsument och producent) och som konkurrerar med existerande vindkraft bekräftas av flera investerare.
affarsvarlden.se/artikel/afv-er…

@dagensindustri @NilssonPM @LionHirth Man kan spekulera att svårigheten att investera har mer att göra med att Sverige (tsm med Danmark) har högst vindkraftsproduktion i världen och att vindkraft i slutet av detta året är det enskilt största kraftslaget i installerad produktionskapacitet än något regeringen gjort.

@dagensindustri @NilssonPM @LionHirth Den här regeringen är tydlig - alla kraftslag behövs om vi ska klara att kraftsystem som klarar att leverera el där det behövs, när det behövs och till rimliga elpriser.

dn.se/debatt/for-for…

@dagensindustri @NilssonPM @LionHirth Den här regeringen arbetar hårt för att förbättra förutsättningarna för alla kraftslag - även vindkraft.

@dagensindustri @NilssonPM @LionHirth För vindkraft arbetar regeringen med ett vindkraftpaket som ska underlätta för landbaserad och kustnära vindkraft.

Acceptans är avgörande för utbyggnad av vindkraft. Därför föreslår regeringen i BP25 ett stöd till kommuner motsvarande fastighetsskatten (340 Mkr 2025).

@dagensindustri @NilssonPM @LionHirth Regeringen avser också att ta vidare förslag om kompensation till närboende och närsamhället som presenterades i betänkandet Värdet av vinden för att stärka den lokala nyttan och accpetansen.

@dagensindustri @NilssonPM @LionHirth Den här regeringen har på 2 år godkänt tre havsbaserade vindkraftparker. Tillsammans med den enda vindkraftpark som föregående regering gav godkänt till under 8 år har alltså 4 parker fått grönt ljus.

@dagensindustri @NilssonPM @LionHirth Regeringen skjuter till 15 Mkr per år för länsstyrelsernas beredning av tillståndsärenden - för att det ska gå snabbare helt enkelt.

@dagensindustri @NilssonPM @LionHirth Nu har regeringen aviserat att man avser lämna två nya uppdrag om tekniska specifikationer och ekonomiska incitament för att stärka intermittent kraftproduktions bidrag till kraftsystemet - så att vi får ut mer av den stora vindkraftproduktion vi har!

Detta för oss till nästa punkt. Att regeringen skulle "lägga krokben" för vindkraft.

Det finns inget som helst förbud mot att Svk bygger kablar till havs (tvärtom ville Svk bygga Hansa PowerBridge till Tyskland men detta stoppade regeringen aktivt).

https://x.com/LorentzTovatt/status/1788145256413663563

Svenska kraftnät ska enligt sin instruktion bygga ut transmissionsnätet baserat samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar.

Den tidigare ordning, som infördes av tidigare S-regeringar, innebar att Svk skulle bortse från lönsamhetsbedömningar och bygga anslutningar oavsett.

Förslaget fick tung kritik, bland annat av Svk som sedan konstaterade att det skulle utgöra otillåtet statsstöd.

Denna ordning gällde under ungefär ett år, var aldrig en fungerande ordning och ingen fick sin anslutning betald av Svk.

Riksrevisionen kritiserade också föregående regering för att stödet avvek och var större än vad som ingick i energiöverenskommelsen.
riksrevisionen.se/granskningar/g…

En påfallande seglivad myt är att andra kraftslag förut skulle fått sina anslutningskostnader betalda åt sig.

Detta stämmer inte och till exempel betalade Oskarshamn fullt pris utan några subventioner för sin anslutning.


open.spotify.com/episode/6VIyIC…

Regeringen
- är alltså inte emot vindkraft
- har inte försämrat några förutsättningar för vindkraft, utan arbetar hårt för att förbättra dessa. Men inte på bekostnad av de som bor lokalt utan genom en större nytta lokalt.

Fler felaktigheter framförs av @fridawallnor, även här på @dagensindustri's ledarsida.

"Sverige är i princip ensamt om att låta projektörerna bekosta anslutningen".
di.se/ledare/skyll-i…

@fridawallnor @dagensindustri Detta är felaktigt. T.ex. är bland annat Danmark på väg mot samma system och i nuvarande auktioner bygger inte staten något nät i havet.

Möjligen en bidragande faktor till att man inte fick några bud i den senaste auktionen.
di.se/nyheter/ingen-…
.
sou.gov.se/contentassets/…

.@TNaringslivet publicerade nyligen en artikel om vad anslutningen uppskattas kosta.

Från 5 miljarder per GW (växelström nära land) till över 14 miljarder per GW (likström längre ut).
tn.se/naringsliv/404…

Jag har redan skrivit en del om försvarsöverväganden:

https://x.com/simonwakter/status/1853538174724940064

I tillägg kan man lyfta några ytterligare aspekter:
- Folkrättsliga frågetecken kring att göra civil energiinfra till legitima militära mål
- Försäkringsfråga, hur ska du försäkra en miljardinvestering som bedöms som total "write off" pga legitimt militärt mål?

- Fysiskt skydd. Med militära installationer krävs militär övervakning. Dvs ingen ska kunna komma in otillåtet. Ingen ska kunna påverka installationen negativt. Säkerhetsprövning och andra krav på personalen. Ingen utländsk arbetskraft för underhåll?
- Ytterligare ökade kostnader

Allt detta förutsatt att det finns fullgoda tekniska lösningar, vilket det alltså enligt försvaret inte finns.

Varför Taiwan bygger havsbaserad vindkraft kan bara de själva svara på.

Diskussionen pågår dock i allra högsta grad även där.
Se t.ex.
taiwannews.com.tw/news/4577308
.
Eller för Japan:
english.kyodonews.net/news/2022/06/c…

Taiwan ligger mycket närmare Kina än Sverige gör Ryssland, så kanske spelar det mindre roll?

Jag vet inte men jag har inte kompetens på området så därför ifrågasätter jag inte de som har mer kompetens och information som jag inte har (och inte ska ha).

Jag kan dock konstatera att Taiwan har en genomusel energipolitik. Deras utbyggnad av havsbaserad vindkraft motiveras av två huvudsakliga skäl:
1⃣ 98% av Taiwans energi kommer från dyr, importerad fossil energi.
2⃣ Taiwan har bestämt sig för att i förtid fasa ut kärnkraften.

Börjar politiken kännas igen?

Industrin börjar iallafall ledsna på det, och TSMC (världens största tillverkare av halvledare), har flera gånger drabbats av flera timmar långa blackouts.

e360.yale.edu/features/taiwa…

Utbyggnaden av havsvind går för övrigt knappast i "oförtruten takt".

Nyligen fick man förändra kraven i auktionerna för att få in några bud, det blir dyrare desto längre ut man bygger och nu har man infört krav på 10% backup-kraft. Dvs 10% gaskraft...
udn.com/news/amp/story…

Nu vidare från vindkraft till något helt annat.

Magdalena Anderssons besked att S är för ny och mer kärnkraft är välkommet.

Möjligen har det varit lite svårt att höra vad de sagt eftersom de sagt olika saker hela tiden?

.
svtplay.se/video/erQdB1G/…

Även i det huvudsakliga samarbetspartiet är det lite otydligt om de är för...

Senast i november & december 2023 sa Mp att ny kärnkraft är en "röd linje". Man kommer stoppa alla startade projekt om det går och man kommer inte ingå i en sådan regering.
tv4.se/artikel/YnItzP…

Det finns inget behov av en "bred energiöverenskommelse" endast för självändamålet att åstadkomma en överenskommelse som är bred.

Sverige har haft en lång rad energiöverenskommelser - 2016, 2009, 1997, 1991 - de har ganska kort halveringstid.

Politiken bör fokusera på av syftet är med energisystemet - vad är det till för och vad ska det klara att prestera?

Nu arbetar regeringen framåt med ett fokus på just detta. En återgång till förhandlingar om kraftslag skulle vara ett mycket stort steg tillbaka.

Däremot är det mycket välkommet att Socialdemokraterna nu är tydliga att de vill se mer kärnkraft.

Regeringen är naturligtvis måna om att detta görs på bästa möjliga sätt och alla inspel som bidrar till en bättre lösning för AB Sverige är varmt välkomna.

Där får det bli paus för den här gången. Kanske blev något lite klarare.

Många frågor kvar att skriva om! Små steg framåt.