Om igen hör jag att en viss åtgärd inte behövs förrän samhällssmittan är högre, för ”nu är den ju så låg”.
Läs detta tills det klarnar:
När smittan är relativt låg, kan den fås att bli mycket låg. Detta har särskilt värde eftersom risken för stora utbrott minskar! 1/
Varför? Jo, smittspridningen är inhomogen. Ett fåtal står för en majoritet av spridningen, och de smittar många. Med ett fåtal smittade i en population kan smittan dö ut därför att de flesta smittar ingen eller ett fåtal. När antalet smittade ökar minskar den sannolikheten. 2/
Detta kallas stokastisk utsläckning, när smittan självdör, och stokastisk utbrottströskel när man får fler smittade och risken för större utbrott ökar. På flera ställen ser vi nästan utrotad smitta (ex NZ) men så plötsligt kommer ett utbrott. 3/
Detta är helt förväntat när reproduktionen är inhomogen. Spridningen kan då självdö, eller puttra på obemärkt i bakgrunden tills dess det sker ett stokastiskt utbrott och/eller någon i riskgrupp smittas. 4/
Men helt oavsett vill man trycka ner smittan till ett minimum, för då är det troligt att vi kan hålla kvar den där med våra åtgärder tills dess vi har vacciner och/eller screeningtester som kan hjälpa oss långsiktigt och göra det möjligt att återgå till normalare liv. 5/5
Share this Scrolly Tale with your friends.
A Scrolly Tale is a new way to read Twitter threads with a more visually immersive experience.
Discover more beautiful Scrolly Tales like this.
