Thread by @nklsaltrmrk

Snälla, om du är väldigt psykiskt sjuk, tvätta dig inte innan läkarbesöket.

Jag vet att du kanske vill upprätthålla en fasad av fungerande människa (och jag vet att man inte alltid kan vara det, att det är därför fasaden behövs).

Men jag vet också att din ekonomi står på spel, att Försäkringskassan kan hålla det emot dig om du verkar fungera. Du ska inte pressa tillbaka tårarna, du ska inte försöka kontrollera ryckningarna i händerna. Skammen över en ångestattack måste vägas mot pengarna du behöver.

Detta är situationen dagens sjukförsäkring skapar åt dig. Din ekonomiska trygghet kan riskeras av att du fungerar utanför systemets förväntningar på hur sjukdom ser ut.

När min partner slogs ned av utmattningssyndrom sa hennes handläggare på Försäkringskassan det, att läkaren måste observera den psykiska sjukdomen under läkarbesöket. Dålig hygien, gråt, svårt att hålla en röd tråd när man snackar.

Flera av handläggarna jag har intervjuat berättar samma sak: det ska finnas observationer eller tester som bevisar diagnosen. Man är kanske smutsig, skakig eller totalt förvirrad.

Man kan ju inte sitta där, framför läkaren, psykiskt sjuk utan att det märks. Det måste märkas.

På ett ungefär ett halvår efter att regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att pressa ner sjuktalet dyker det här upp i myndighetens vägledning för handläggare, kravet på objektiva undersökningsfynd eller observationer.

Det finns inte i lagstiftningen, det finns inte i lagens förarbeten, men det finns numera i hur myndigheten tillämpar lagen. Som Inspektionen för Socialförsäkringen har visat börjar man samtidigt nedvärdera uppgifter från den som är sjuk. Sjukdom måste kunna påvisas med tester.

Men om det inte finns röntgenbilder eller blodprov – och det gör det ju inte för psykiska sjukdomar – så ska läkaren observera sjukdomen under de, tio, femton, kanske trettio minuter ni träffas.

Du sitter alltså inte där för att prata om din sjukdom; i sjukförsäkringssystemets ögon sitter du där för att bevisa din sjukdom – inte i kraft av vad du berättar, utan genom hur ditt beteende observeras.

Den bakomliggande logiken är sjuka inte är att lita på. De kanske överdriver, de kanske bara är ute efter pengar. Därav kraven på bevis, misstro leder till beviskrav.

Problemet är ju bara att det inte alltid är såhär sjukdom fungerar. Man kan ha ångest och exemplarisk hygien, hålla tillbaka gråten under läkarbesöket för att sedan kollapsa hemma på soffan.

Och för att kunna diagnosticera och behandla vissa sjukdomar är det nödvändigt att man lyssnar på och tar på allvar vad patienten berättar. Även om denne inte skakar, lipar och luktar illa.

För människor med psykiska sjukdomar och andra kriteriediagnoser dominerar avsaknad av objektiva fynd och observationer bland avslagsmotiveringarna. För gruppen psykiskt sjuka har avslagen 19-dubblats (förvisso från en väldigt låg nivå) sen regeringen begärde sänkt sjuktal.

Trots att det har kommit två domar från Högsta förvaltningsdomstolen som underkänner det här sättet att motivera avslag så används det fortfarande flitigt. Det är idag svårt att får sjukpenning om man är psykiskt sjuk.

I sjukförsäkringsstatistiken är psykisk sjukdom vanligt. Utmattningssyndromen ökar. Många av er som läser detta kommer drabbas. Så försök komma ihåg, om ni behöver ersättning: duscha inte innan du åker till läkaren. Sätt på dig mascara som rinner.