Den gode Vincent är en ständig källa till inspiration. Ska vi ta och reda ut om det var politiska beslut som stängde Ringhals 1 och 2 respektive Oskarshamn 1 och 2 och om *alla* är överens om det?
Klart vi ska! Häng med på #eltwitter
För att få klarhet i detta måste vi gå tillbaks till valrörelsen 2014. Vad tyckte partierna? Såhär skrev @socialdemokrat i sitt valmanifest. De vill ha en ny energiöverenskommelse. Ingenting om avvecklad kärnkraft.
Miljöpartiet hymlade inte med deras mål, en helt avvecklad kärnkraft. Flera gamla reaktorer ska stängas.
Alliansen, @Centerpartiet @kdriks @moderaterna och @liberalerna stod bakom ett gemensamt valmanifest. De vill, precis som S ha en energiöverenskommelse. De var kryptiska om kärnkraften. Tolka det som ni behagar.
Okej. S och alliansens fokuserade alltså på en bred energiöverenskommelse, MP på avvecklad kärnkraft. Inga konstigheter. Den linjen var välkänd.
En intressant detalj var att det öht var väldigt litet intresse för kärnkraft 2014. Alliansen var fokuserade på tysk kolkraft. Detta trots stora bekymmer för kärnkraften. svt.se/nyheter/inrike…
Nåväl. Alliansen förlorade valet. S och MP började kohandla om att bilda ny regering. MP drev på sin linje om att stänga ner kärnkraft, S stretade emot. Erfarenheterna från Barsebäck avskräckte, då Sverige skämde ut sig internationellt och närmast klassades som en bananrepublik.
Vad göra? Elpriset var extremt lågt och flera reaktorer började vara på fallrepet i sin tekniska livslängd. O2 stängdes för teknisk revision 2013 och stod avställd. O1 hade gått som en kratta länge. Stora investeringar krävdes. svt.se/nyheter/ekonom…
På Ringhals fick R2 stängas av lagom till valet för att sedan stå avställd till 2016 pga tekniska problem.
Sammantaget var det inga guldår för kärnkraften tiden runt 2014.
Det låg liksom i tangentens riktning att ägarna till reaktorerna behövde göra något för att inte blöda ihjäl ekonomiskt.
Med möjligheten till en direkt politisk stängning av reaktorer borta återstod det enda vapen Mp hade kvar, skattehöjning. Vi talar om ”effektskatten”, eller ”skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktor”.
Den skatten tillkom efter avregleringen av elmarknaden då den ersatte en gammal produktionsskatt. Skatten var baserad på reaktorns termiska effekt, oavsett om den producerade eller inte. Anledningen till det var helt enkelt att påverka ägarna att köra sina reaktorer för fullt.
Både regeringen Persson och alliansregeringen genomförde höjningar av den skatten, utan större protester. Effektskatten var alltså väl känt av kraftindustrin och något de budgeterade för. skatteupproret.se/skatt-pa-karnk…
Effektskattens utformning gjorde det extremt olönsamt att ha reaktorer med låg tillgänglighet. En stillastående reaktor beskattas lika mkt som en som rullar för fullt. Lägg sen till ett extremt lågt elpris och det blir röda siffror.
Men, och detta är viktigt, så häng med nu. Industrin och näringslivet avskyr en sak mer än allt annat och det är kortsiktighet i politiska beslut. Industrin planerar för åratal framåt. Detta är helt nödvändigt för optimal lönsamhet.
Kraftindustrin i allmänhet och kärnkraftsindustrin i synnerhet är i en klass för sig där eftersom de ligger så nära politiken. Så. Regeringen Löfven la en ändringsbudget vintern 2015 där en höjning av effektskatten fanns med. Den skulle höjas 1 augusti 2015.
Men utöver det fick S igenom sitt krav i förhandlingarna med MP, en energikommission. Den körde igång vårvintern 2015. Alla riksdagspartier deltog.
Oppositionen hade vaknat och krävde att effektskatten skulle tas bort. Resultatet från energikommissionen blev energiöverenskommelsen 2016.
Den fastställde att effektskatten skulle tas bort helt 1 Jan 2018. Den skulle dessutom sänkas med cirka 90% den 1 Juli 2017. Så, vi hade alltså en extremt mediehypad, känd skatt som industrin redan när den infördes visste skulle försvinna inom kort. Skatten levde bara 2,5 år.
Alla som arbetat inom industrin vet att såna politiska vägbulor tar man höjd för i sin budget. Dessutom var elpriset på väg upp.
Effektskatten blev en bra syndabock att skylla de röda siffrorna på. Men industrin visste förstås att den hade marginell effekt.
Anledningen till att de gamla reaktorerna lades ner var alltså inte av politiska skäl. Det finns inte en chans att en styrelse för en miljardindustri fattar såna drastiska beslut på grund av en skatt de vet är tillfällig.
Och litar ni inte på mig kanske ni litar på Vattenfalls VD, Anna Borg. svt.se/nyheter/inrike…
Här är en bra sammanfattning av @lenamellin aftonbladet.se/nyheter/kolumn…
Detta att näringslivet försöker skylla dålig lönsamhet på politiska beslut är ett vanligt tillvägagångssätt. Ett bra exempel är kalabaliken i Stockholm 2018 då det hotades med strömavbrott.
Share this Scrolly Tale with your friends.
A Scrolly Tale is a new way to read Twitter threads with a more visually immersive experience.
Discover more beautiful Scrolly Tales like this.