Thread by @OttoBruun

Kan @Skogsindustrin räkna (sina klimatkonskvenser)? Idag presenterar de kl 15 en rapport på #almedalen2019 om skog & klimat. Jag påstår att rapporten räknar på ett tvivelaktigt sätt -> inte trovärdigt. KEDJA om rapporten. Haka på! skogsindustrierna.se/aktuellt/nyhet… #skarptläge 1/28

Rapporten säger att klimatnyttan med svenskt skogsbruk är 93 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket kan jämföras med klimatutsläpp i Sverige av ca 53 miljoner ton. Skulle utsläppen vara mer än dubbelt större utan skogsindustri? 2/28

Hälften av skogens nytta för klimatet i rapporten baserar sig på de svenska skogarnas årliga kolsänka, största delen skyddade eller avsatta för miljöintressen. Kan skogen man skyddat (många markägare) från skogsbruk verkligen räknas som @Skogsindustrin´s klimatnytta? 3/28

Kolsänkan i de svenska skogarna är stor och viktig för klimatmålen. Om man ska redovisa nytta med kolsänkan medför det att man jämför med en annan situation (och dess kolsänka). Det här är viktigt så häng med här! 4/28

Skogsindustrin jämför i rapporten i praktiken nuläget mot en situation där man skulle hugga ner betydligt mer skog än idag, antingen väldigt ung skog eller skyddad skog (tills kolsänkan totalt = 0). Helt orealistiskt! 5/28

Kolsänkan är en konsekvens av tidigare uttag: vi har ett relativt litet kolförråd i skogarna pga tidigare skogsbruk -> återhämtning = kolsänka. Jämför man mot uppskattad/historisk kolsänka vilket FN och EU kräver försvinner ”klimatnyttan” @Skogsindustrin redovisar. OJ! 6/28

Ett alternativ är att jämföra dagens skogsbruk och ett mindre intensivt skogsbruk. Jämför man skogsindustrins klimatnytta idag med minskat uttag ser man: skogens kolsänka skulle växa & nettoutsläppen skulle minska. Nationella utsläpp skulle kunna nå nettonoll 2030. OJ igen! 7/28

Jämförelsen visar att ”mindre intensiv (=mindre uttag) skogsindustri” iaf på kort sikt ger mer klimatnytta än ”nuvarande skogsindustri” även när man beaktar substitution. Kan man spara & effektivera bruk av biomassa + styra biomassan till bäst ändamål -> #superklimatsmart 8/28

Är det alltså så att vi behöver ”more bang for the biomass” dvs: mer kvalitet - mindre kvantitet. Det vore väl #klimatsmart på allvar!? Synd att skogsindustrin inte jämför mot trovärdiga alternativ. Därför blir siffrorna på kolsänkan väldigt vilseledande. 9/28

Tuffare siffror och klimatnytta (över 150 Mt CO2e kolsänka?!) får man om man jämför en värld ”med och utan” skogsindustri. En sådan värld är dock inte önskvärd och en #klimatsmart bioekonomi som ger arbetstillfällen och livskraft på landsbygden behövs. Jämförelser viktiga! 10/28

Parisavtalet och IPCCs rapport om 1,5-gradersmålet påpekar att vi ska skydda och öka kolsänkor och –förråd. Det gör det möjligt att skydda skogens rika biologiska mångfald. Win-win för kampen mot miljö- och klimatkrisen – i motsats till rapportens budskap 11/28

Om vi inte beaktar faktiska konsekvenser på kolsänka kan vi få lätt en omställning som till och med ökar utsläppen. Palmoljans och talloljans indirekta konsekvenser påminner att grynnor i bioekonomin bör beaktas & undvikas. 12/28

Du har läst ända hit – nästan halvvägs! Grymt bra! Nu kommer vi in på lite positiva grejer med rapporten men även problem med hur man räknar på substitution. Med det menas klimatnyttan av att ersätta fossila produkter med skogsbiomassa. Häng med! 13/28

Rapporten/ @Skogsindustrin ska ha eloge för att man inte blandar ihop biogena & fossila utsläpp. Den driver starkt på att de fossila bränslena ska ut även från skogsindustrin och redovisar de betydande fossila utsläppen (4 Mt/år,över 5 % av nationella utsläppen) öppet. Bra! 14/28

Men bra att komma ihåg också: vi ska ha koll vad som händer med de gröna kolatomerna (säger IPCC, FN, EU & Parisavtalet). Fast skogsbruket kan vara kolneutralt på lång sikt är det inte klimatneutralt. Kan vi öka kolförråd och minska gröna CO2-utsläpp vinner klimatet. 15/28

Rapporten hävdar att man inte i räknar substitutionsnytta i den officiella klimatrapporteringen (s. 11). Men det beaktas väldigt tydligt som minskade fossila utsläpp i FN. Reduktionsplikten i Sverige kräver/ synliggör substitution. Vill @Skogsindustrin räkna dubbelt? 16/28

Analysen av substitionseffekten baserar sig på en rapport av Holmgren & Kolar för SCA mb.cision.com/Main/600/27528…. Man baserar beräkningarna på studier där effekten av produkten på kolsänkan redan beaktats. -> PROBLEM! Men varför? 17/28

Jo, se tweets 4-12 ovan! Om man antar att man beaktat påverkan på sänkorna kan man inte räkna som @Skogsindustrin. Då beräkningarna på kolsänkan inte håller medför det att substitutionseffekterna som redovisas påverkas -> Klimatnyttan/ substitution på 42 Mt/år tvivelaktig. 18/28

Man räknar betydliga klimatnyttor från ersättning av fossil med biomassa. Frågan är hur stor andel som ger faktisk substitution? T ex pappersmassans siffror ser optimistiska ut (1/3 av den totala substitutionen) om beaktar kolsänkan & bristen på circulär ekonomi. 19/28

europeiska jämförelsestudier ger försiktigare siffror på substitution än rapporten. Och frågan är: vilka fossila produkter substituerar svenska wc-papper och andra hygienprodukter? En minskad produktion kan lika väl också leda till ökade priser & sparsam konsumtion->nytta 20/28

En pinfärsk finsk studie tittar första gången noga på faktisk substitution inklusive kolsänka. Resultat: på sikt är substitionsnyttan av nuvarande produktionsmix så liten att ett ökat uttag sällan kan motiveras med klimatnytta. OJ!

https://twitter.com/EevaPrimmer/status/1146005027917635584?s=19

21/28

Man räknar med nytta från massafabriker, inklusive deras interna stora konsumtion av bioenergi. Teoretiskt sätt skulle minskad massaproduktion befria stora mängder biomassa & energi-innehåll till syften med direkt substitutionsnytta och mindre utsläpp (t ex konstruktioner). 22/28

Bättre klimatnytta kan förväntas MED bättre styrmedel. Minskat uttag idag -> mer biomassa till förfogande senare, då bioekonomins klimatlöften på riktigt infrias. Tålamod i dagsläget kan ge mångfald & mervärde senare. OBS! Inget svepskäl för att ha fossila bränslen kvar. 23/28

Begräsningarna av hållbar biomassa gör det tydligt: man måste snåla mer än i dag och effektivisera även då det gäller bruket av skogsråvaran. Annars räcker den inte där den verkligen behövs och där goda alternativ för det fossila inte finns (vissa transporter etc). 24/28

#Klimatsmart skogsbruk? Det svenska trakthyggesskogsbruket leder till bestånd av lika ålder med liten genetisk variation. Jämnåriga granbestånd är väldigt hotade av torka, stormar och skadeinsekter. Knappast #klimatsmart, men noteras inte i rapporten. 25/28

Ökad resiliens betyder mer inblandning av lövträd och hyggesfritt. Det skulle skydda skogens viktiga kolförråd. Diskussion om att trygga kolförrådet och öka klimatanpassningen krävs globalt och i Sverige. 26/28

I Sverige bör vi bli bättre att göra skillnad på bra/dålig bioekonomi i t.ex klimatperspektiv. Omställningens trovärdighet beror på om vi räknar riktigt på substitution och kolsänkor. Tyvärr är @Skogsindustrin rapportens siffror skrivna så att man inte ser målkonflikterna 27/28.

Slutsats: rapportens påståenden gällande sänka/substitution håller inte måttet för att vara ett trovärdigt underlag. Vi behöver betydligt bättre underlag för att förstå vad skogens och skogsbrukets roll i klimatomställningen är och skulle kunna vara -> #bioekonomi & miljö 28/28

Wow! Du läste ända hit. Vi ser tydligt: marknaden styr inte mot bästa nytta idag och beaktar inte skogsbrukets påverkan på kolförråd. Styrmedlen saknas och då nedprioriteras klimat & biodiversitet i dagsläget. #skarptläge kräver förändring. BONUS! Tar gärna feedback!