Det cirkulerar många tolkningar om hur försvarsekonomin kommer se ut framöver, utifrån de överenskommelser som hittills slutits. Detta är min tolkning, om jag lägger ihop de spridda skurarna av information som framkommit såhär långt. >
Det blir ökningar om totalt ca 213 mdr i perioden 2021-2030 (utöver de ca 500-600 som låg i botten). Därutöver ska FM planera för ytterligare åtgärder om ca 35 mdr i perioden 2026-30 där beslut om finansiering tas efter valet, i en kontrollstation 2023. >
M, KD, L, C och SD anser att de pengarna ska fram. Att dessa partier inte skulle få majoritet i Försvarsberedningen (som ska förbereda kontrollstationen) är mycket osannolikt, om inte något alldeles oväntat händer. >
> ”Materieluppfyllnadsgraden varierar mellan krigsförbanden. Jämfört med föregående år redovisade 7 procent av förbandscheferna en förbättring och 13 procent en försämring.”
Apropå DN:s uppgifter om en försvarsuppgörelse mellan regeringen, C och L: Bra att det blir en försvarsproposition, som utlovat. Den uteblivna priskompensationen läggs tillbaka. Det är helt nödvändigt. > dn.se/sverige/forsva…
Vad som nu ska inrymmas (pressas in i) de ekonomiska ramarna återstår att se när väl propositionen ligger på riksdagens bord. Gissningsvis har C och L drivit på för en bredare uppgörelse som inkluderar M och KD. Metoden för det är att hålla fast i Försvarsberedningens rapporter.>
Om den kommande prop. ligger nära FöBer, blir det opposition i detaljer snarare än stora genomgripande alternativa försvarsbeslutsförslag. >
Regeringsförklaringen: "Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa" I regeringsförklaringen från 21 januari 2019, begränsades detta till en bedömning som avsåg Sverige >
> dvs. "Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl". I regeringsförklaringen senare samma år (2020-09-10) löd den: "stabiliteten och säkerheten i norra Europa gynnas av vår militära alliansfrihet". >
> Årets formulering är en upprepning av formuleringen 2017, då den löd: ”Vår säkerhetspolitiska linje ligger fast. Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.” >
Vi behöver gå från en kombination av att ’hoppas på det bästa’, försvara tidigare dåliga beslut och att kanalisera vilja genom tävlan i kraftuttryck - till beslut och handling. Det gäller flera politikområden. Några erfarenheter från försvarsområdet kan vara allmängiltiga. >
Tillväxt och att snabbt öka förmåga kräver en sorts chefer och ledare som inte alltid är samma människor som är utmärkta i sina befattningar så längre fredsrationalitet är ledstången att hålla i. >
Tillväxt är svårt - svårare än att montera ner eller att fortsätta som förut. Särskilt svårt är tillväxt om den bör ske så snabbt att okonventionella metoder måste tas till. >