Thread by @FixerRide

I lunchpausen tänkte jag lägga ut dagens tråd om nödvärn, väl medveten om att jag nu vandrar in i ett digitalt minfält på Twitter. Försöker belysa det sakligt generellt och ur åklagarperspektiv. Häng med och håll dig lugn! ->

Inledningsvis en disclaimer: bestämmelserna om nödvärnsrätt är snåriga och har djupa juridiska bedömningar. Det är ett flertal examensarbeten samt doktrin (juridisk forskning) som har behandlat ämnet. Mao är det en utmaning att göra detta Twitter-kompatibelt. ->

Det blir alltså lite som att jag skulle försöka lösa konflikten i Mellanöstern på ett lunchmöte. Vidare har domare samt juridiskt lärda större insikt om ämnet (vet bl.a. @MikaelSwahn har lagt upp och försökt förklara), så de får gärna belysa/rätta om det blir konstigheter. ->

Men alltså; nödvärn! Först och främst: DU FÅR BEMÖTA VÅLD MED VÅLD. Det allting handlar om är snarast om hur mycket och i vilket sammanhang. Stirra er inte blinda på vad som rapporteras i media, det är ofta de speciella fallen. ->

Bestämmelsen finns i brottsbalkens 24 kap 1 § och är en ansvarsfrihetsgrund, dvs, om nödvärn föreligger blir du inte dömd för en gärning som normalt är brott.
->

1 st "En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig"

2 st Rätt till nv: ett påbörjat eller överhängande angrepp på person eller sak, den som med ex våld/hot om våld hindrar att sak återtas på bar gärning, den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i bostad, eller den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.

Paragrafen listar alltså några situationer som medför rätt till nödvärn. Det våld man utövar blir endast brottsligt om det är uppenbart oförsvarligt, och även om det skulle vara uppenbart oförsvarligt kan man ändå gå fri om det bedöms som nödvärnsexcess, 24:6 BrB ->

6 paragrafen säger att om någon som gått utöver nödvärnsrätten och "gjort mer än vad som medges, ska han eller hon ändå vara fri från ansvar om omständigheterna var sådana att han eller hon svårligen kunde besinna sig". Jag tänkte belysa detta senare. ->

I nvbedömningen finns det även ett begrepp som kallas för putativt nödvärn eller "inbillat nödvärn", alltså hur en person har uppfattat en situation och trott sig ha nvs-rätt, trots att det inte var så. Om domstolen bedömer att det föreligger p. nv kan det leda till friande dom->

Nödvärnsfallen blir ofta komplexa bedömningar av vad personer har gjort/inte gjort och juridiska resonemang vad vederbörande har uppfattat/bort uppfattat. Mot denna bakgrund är det oftast mest lämpligt att situationen prövas i domstol och inte av åklagaren->

Eftersom det rent objektivt, dvs de faktiska omständigheterna, visar att ett brott begåtts och då får domstolen bedöma om det har förelegat ansvarsfrihetsgrund eller inte. Jag som åklagaren har faktiskt en nedläggningsgrund när det är bevisproblem enligt följande: ->

"Det går inte att motbevisa invändningen om att gärningen har begåtts i nödvärn."

Med det sagt; om någon har orsakats allvarlig kroppsskada/dött är oftast utrymmet för att åklagaren ska lägga ned väldigt begränsat, och dessa fall prövas normalt i domstol.->

Det är ytterligare en anledning till varför det främst är den typen som förekommer i media. När ngn har fått allvarlig skada/dött behöver detta utredas grundligt, och jag tycker det är bra att det prövas i domstol. Jag har en skyldighet att väcka åtal om tillräckliga skäl finns->

Vilket det oftast finns i dessa fall. Vidare är det bra att utreda omständigheterna så att man kan bekräfta/ifrågasätta invändningen om nödvärn.

Vad får man då göra/inte göra? ->

Jag skulle säga att utrymmet för att bemöta våld med våld är större i ditt eget hem om du upptäcker en inbrottstjuv än att du angrips på gatan. På allmän plats är utrymmet större för dig att fly från platsen (du får så klart bemöta våld med våld) än i ditt hem. _>

Utrymmet för nödvärnsexcess skulle jag även säga är större i ditt hem, t.ex. du angrips i närvaro av dina barn. Om du upptäcker någon som begår brott som har fängelse i straffskalan (dvs t.ex. inte förargelseväckande beteende, du får inte gripa någon som urinerar offentligt) ->

Får du gripa densamme. Om denne person då angriper dig med våld får du bemöta med våld, och då även binda om det krävs för att avvärja dig från våld. Du får följa efter en flyende misstänkt och göra det ovanstående, se lagen.nu/dom/rh/2009:20 ->

Vad gäller då rättsfall finns det ett flertal. Exv: lagen.nu/dom/nja/2009s2…. I det fallet var det en mångårig konflikt mellan två personer som bodde grannar. Den åtalade som uppgav nödvärn hade dagen innan anmält att han blivit utsatt för en misshandel av den andre. ->

Den aktuella dagen hade målsäganden kommit till den åtalades hus. Den åtalade uppgav att målsäganden hade angripit honom med kniv och han fick tag på en hammare som han slog målsäganden i huvudet med. Han sprang därefter in i huset för att se till att hans barn var där och bad_>

dem ringa polisen och sprang ut igen. Då angrep målsäganden honom igen, han uppfattade att målsäganden fortfarande hade kniv, varpå han slog till målsäganden blev liggande. Målsäganden blev bl.a. blind på ena ögat och fick kraftiga skallskador. ->

HD konstaterar: När någon framställer en invändning om nödvärn har åklagaren bevisbördan för att rätt till nödvärn inte föreligger. Vad som krävs av åklagaren är att han förebringar så mycket bevisning att invändningen framstår som obefogad (jfr t.ex. NJA 2005 s. 237)->

(instick från mig om obefogat; detta får man ibland, att misstänkt påstår nödvärn, men det finns ingenting som tyder på att brottsoffret skulle ha angripit misstänkt, utan bevisningen visar på tvärtom). ->

HD om putativt nödvärn: om åklagaren visar ogrundad kan ansvar för uppsåtligt brott ändå vara uteslutet på den grunden att den tilltalade, om än felaktigt, utgått från att förhållandena var som han uppgett. Däremot kan i sådana fall ansvar för oaktsam brottslighet aktualiseras.->

Ser nu att jag nått maxgräns för tråd, del två kommer!