Jag begärde ut protokoll från Folkhälsomyndighetens rådgivande referensgrupp. Det förs dock inga protokoll eftersom den har en ”informell rådgivande funktion”. Var det regeringens avsikt med uppdraget?
Jag har inte tid att utforska det här så mycket mera utan hoppas någon journalist tar vid. Hur informella får såna här uppdrag vara? Är det i linje med uppdragets intention? Offentlighetsprincipen? Hur påverkar det förtroendet medborgare-myndighet? Intervjua rådgivarna kanske?
OECD rapport om Europas svar på pandemin i våras. Lite utdrag. Sverige hade långsammaste responsen på utbrottet och mildaste åtgärderna. Det tog 58 dagar att vända uppgång till nedgång (dvs till Rt<1) mot ett snitt på 34 dagar). (tråd) >>
Sverige var det enda landet som inte stängde public spaces, t.ex. restauranger. >>
Sverige var också det enda landet som inte stängde grundskolorna. >>
Multi post about dispersion. The dispersion/inhomogeneity in the reproduction means that ~80% of the transmissions come from 10-20% of the infected. The higher individual reproduction numbers come from superspreading and airborne virus. 1/
If R0 was 2.5-3 early in the outbreak, it was quickly reduced by regulating gatherings and by the use of masks, down to around 1.5 or lower. Most early model studies used R0 =2.5 and did not account for this big reduction down to 1.5. 2/
So, dispersion explains why early modeling went wrong and dramatically over estimated the growth and impact of the pandemic. It was not because of ”bad science”! We learn!
Further, the dispersion also leads to outbreak thresholds and extinction thresholds, respectively. 3/
Med anledning av att det uppstått köer och väntetider för pcr-tester för SARS-CoV-2 har det börjat talas om kriterier för att få testa. Jag hoppas med detta inlägg lyfta en debatt om testkapacitet och hur det nödvändigtvis måste vara en del av vårt civilförsvar. 1/
Antag att vi drabbas av en ny pandemi liknande covid-19 men med 10% dödlighet som främst drabbar unga och barn. För att stoppa ett sådant virus från att alls bli pandemi krävs en helt ny nivå av internationellt försvar mot virus! 2/
Det behövs då väsentligt snabbare beslut om åtgärder för att begränsa smittspridningen än vi nu åstadkommit, och mycket effektivare internationella samarbeten. Men dessutom behöver vi masstestning! Vi får väl räkna mera på vilken kapacitet som behövs. 3/
6 av 16000 testade positivt på Umeå universitet och SLU. Dessa självisolerade och man smittspårade även. 40% hade senaste två veckorna rest in från olika delar av landet. Positivt, men oj vad viktigt att följa upp. vk.se/2020-09-17/kla…
Stefan Stenmark från Region Västerbotten redogör för projektet och resultaten på FoHM:s pressträff idag.
Det var alltså 6 positiva på knappt 10000 testade personer, med 16000 prover totalt vid två tillfällen. Prevalensen är alltså ca. 0.03% eller 30/100k. Om man gissar grovt att det gäller på befolkningen så betyder det ändå 3000 i hela riket, vilket trots allt inte är någon lek!
Allt fler inser nu att flockimmuniteten *kan* vara lägre än befarat. Britton publicerade ett preprint i maj (nu pub i Science) där han använde en matrismodell med olika grupper och olika kontaktfrekvens. Jag skrev själv följande till Lisa Brouwers på FoHM i början av april. 1/
Slutsatsen för oss båda är att flockeffekten kommer snabbare än väntat, eftersom den kommer först där den behövs bäst! Ganska intuitivt att immunitet hos sjukvårdspersonal och taxichaufförer mfl, med många kontakter, bildar en slags statistisk barriär! 2/
Jag får skylla mig själv att jag inte publicerade i våras, för en artikel i Science hade väl varit kul...
Fast nu fick jag veta att även Annika Linde kontaktade FoHM med samma resonemang redan i mars, så då blev jag mycket mindre frustrerad över att missa publiceringen! 3/
Om igen hör jag att en viss åtgärd inte behövs förrän samhällssmittan är högre, för ”nu är den ju så låg”.
Läs detta tills det klarnar:
När smittan är relativt låg, kan den fås att bli mycket låg. Detta har särskilt värde eftersom risken för stora utbrott minskar! 1/
Varför? Jo, smittspridningen är inhomogen. Ett fåtal står för en majoritet av spridningen, och de smittar många. Med ett fåtal smittade i en population kan smittan dö ut därför att de flesta smittar ingen eller ett fåtal. När antalet smittade ökar minskar den sannolikheten. 2/
Detta kallas stokastisk utsläckning, när smittan självdör, och stokastisk utbrottströskel när man får fler smittade och risken för större utbrott ökar. På flera ställen ser vi nästan utrotad smitta (ex NZ) men så plötsligt kommer ett utbrott. 3/