förra veckan fick jag frågan om vilka de bästa böckerna om palmemordet egentligen är, och insåg då att jag faktiskt aldrig twittrat om detta. (vad jag minns iaf.) så nu ska denna lucka fyllas!
det blir en lista med tio böcker utan inbördes ordning. det är inte en lista strikt efter kvalitet, utan istället den samling böcker jag tror man ska läsa för att bäst introduceras till denna märkliga episod i vår historia.
så i kronologisk ordning: 1) "mordet på olof palme - utredning på villospår" av thomas kanger från 1987. en av de första böckerna som skrevs om mordet och utredningen och den håller fortfarande. framför allt är den intressant att läsa av två skäl. för det första att den bra >
> beskriver kunskapsläget åren efter mordet, innan alla affärer, privatspanarinsatser och myter fördunklat en del av verkligheten.
den andra intressanta aspekten är att den tidigt beskriver något av den dolda verkligheten i 1980-talets sverige som ända sedan dess funnits med i spekulationerna kring mordet, men som forfarande är dunkelt. det gäller ex säpos och ssi:s ev roll i händelserna. detta kan mkt väl >
> aktiv desinformation eller politiskt motiverad paranoia, men här finns fortfarande en del frågor kvar att fundera på, ex den s k ssi-affären 1987. men dessa funderingar är fortfarande känsliga. kanske finns god anledning.
ytterligare en intressant aspekt i boken är att här anas det som senare blev den "officiella" versionen av mordet, den med en väntande mördare i dekorimahörnet. denna variant överlevde såväl förundersökning och åtal mot christer p som gärningsmannaprofilen, och har väl först >
> på 2010-talets ifrågasatts. kangers bok bygger nämligen till stor del på vittnets inge m:s berättelse, det enda vittne som såg den väntande mördaren. det kan diskuteras i vilken grad inges version är trovärdig. visst är att han intervjuades djupgående av kanger >
> och det kan förstås ha påverkats hans minnesbild. boken är väl värd att läsa för att fundera över hur trovärdig inge (martin i boken) egentligen är. för tvivlar man på hans version blir bilden av mordet en helt annan.
2. hans holmers "olof palme är skjuten" från 1988. som sagt bygger inte listan på kvalitet, utan på förståelse för händelserna, och hans holmer är sannolikt en av de absolut viktigaste personerna i utredningens historia. hans version är trots alla sin brister värd att läsa.
för brister har den. boken kan närmast beskrivas som en slags dagbok från holmers år som högst ansvarig för utredningen. här blandas vilt hågkomster, iakttagelser, polisiär erfarenhet, privata episoder, ungdomsminnen och utrikespolitiska utläggningar. man kan väl säga att >
> holmers senare karriär som mycket medelmåttig deckarförfattare förebådas här. dessutom ljuger och mörkar holmér friskt kring händelserna. boken skrevs samtidigt som han i mycket hög grad personligen var involverad i konspirationer kring fortsatta privata spaningar, men om >
> detta sägs givetvis inte ett ord, inte heller om de tveksamma metoder i form av avlyssningar och smugglingar holmér använde sig av under sin tid som chef. en opålitlig men likafullt fascinerande inblick i utredningens innersta kärna under det första året.
dags för bok 3) och då får vi förflytta oss några år framåt, ända till 1993 faktiskt. författarna heter ulf åsgård och jan olsson och deras verk var under många år spridd och läst av en mycket begränsad skara. vi talar om den så kallade "gärningsmannaprofilen".
bakgrunden var följande: i början på 1990-talet nådde nya polisiära metoder sverige i form av så kallad profilering. här var usa och ffa fbi föregångar. jag misstänker att dessa rön nådde oss lika mkt på professionell som populärkulturell väg.
numera vet alla var profilering är, men metoden ansågs revolutionerande runt år 1990. första gången den tillämpades var i samband med jakten på lasermannen john ausonius. själva gärningsmannaprofilen blev klar lagom till att ausonius greps, men ansågs stämma bra. >
> palmemordet var nästa givna materia för de nyskolade svenska profilerarna. psykiater ulf åsgård och kriminalpolis jan olsson valdes ut för jobbet. arbetet skedde i nära samarbete med fbi, bl a åkte de båda över till usa med en engelsk version av den färdiga profilen för >
> att få den "godkänd" av de amerikanska läromästarna. då hade vi alltså hunnit fram till 1993. gärningsmannaprofilen - gmp - presenterades i form av en liten bok på ungefär 150 sidor.
boken var i många år sekretessbelagd och tryckt i få exemplar. men det mesta av innehållet presenterades av den så kallade granskningskommissionen och numera går nästan hela att läsa för alla.
gmp utgör vad man kan säga den mest ambitiösa ansatsen att sammanfatta alla iakttagelser kring mordet och utifrån en analys av dessa presentera vad man faktiskt tror hände. man behöver inte dela åsgard och olssons alla slutsatser, men man ska nog ha viss respekt för deras arbete.
vid sidan av själva gärningsbeskrivningen innehåller gmp också historisk översikt av tidigare politikermord, samt omfattande teoretiska resonemang kring olika hypoteser kring konspirationer vs ensamagerande gärningsmän.
jag tror åsgård och olsson hade fel på viktiga punkter, och jag tycker de på ett lite märkligt sätt sveper över information som talar emot deras egna slutsatser, men liknande confirmation bias har nog drabbats samtliga av oss som försökt studera mordet närmare.
dessutom skulle jag säga att profilen lider ganska stort av att det vid tiden för den fanns en i högsta grad känd huvudmisstänkt för mordet, som av många, många insatta ansågs skyldig. det var nog svårt för åsgård och olsson att tänka bort christer p.
inom parentes kan dessutom påpekas att den färdiga mördarprofilens många garderingar innebar att den i praktiken blev mycket bred. exempelvis har den av respektive anhängare ansetts passa perfekt både på christer p och skandiamannen stig e, två personer som levde ganska olika liv
ja, för gmp:s slutsats var alltså att mordet utfördes av en ensamagerande, socialt marginaliserad och psykiskt något avvikande man som agerade relativt spontant. mördaren upptäckte paret palme före biobesöket och utförde sedan dådet av motiv som var både personliga och politiska.
4) "inuti labyrinten" av kari och pertti poutiainen från 1995. nu är vi framme vid den första verkligt tunga "privatspanarinsatsen" och en av få inspel från den fronten som verkligen både tagits och förtjänar att tas på allvar.
boken bygger på bröderna poutiainens egna efterforskningar - man har själv intervjuat en stor mängd inblandade - av hur polisen egentligen agerade i samband med palmemordet. i fokus står framför allt agerandet på själva mordnatten, i synnerhet på ledningscentralen.
här ska som bakgrund berättas att redan veckorna efter mordet började uppgifter dyka upp om att något var konstigt i den polisiära responsens. bland annat var ledande poliser inte överens om tidsschemat. stockholmspolisens högsta yttre befäl på mordkvällen hävdade ex att larmet >
> i själva verket gått hela sex minuter senare än vad som officiellt fastslagits. bland poliser, journalister och privatspanare florerade en mängd rykten om märkliga händelser i samband med minuterna kring mordet.
det är bland annat dessa uppgifter som bröderna poutiainen försökte gå till botten med i sitt arbete. om boken finns mycket att säga. den har än idag en mycket hög status bland de palmemordsintresserade som misstänker att en mörkare och mer långtgående konspiration bakom mordet.
och en sak kan man slå fast: bröderna har gått grundligt tillväga, de har fått fram en mängd ny information (som exempelvis inte blev känd för de officiella granskarna i 1980-talets kommissioner) och de pekar på en rad mycket allvarliga brister i polisens hantering.
dessa fel är idag okontroversiella att påpeka. polisen agerade senfärdig, man bröt mot elementära regler, man drog inte igång mordspaning, befälsordningen bröt samman, man skyllde på varandra, eftersök och brottplattsundersökning försummades osv osv osv.
i allt detta har poutiainen torrt på fötterna och deras granskning är oklanderlig. men. för det kommer ett men. deras bok är inte bara en uppgörelse med försummelser och inkompetens. de kommer också mycket nära att anklaga både enskilda poliser och polisen som helhet för att >
> aktivt ha saboterat mördarjakten. därav följer också slutsatsen att man på någon nivå inom polisen haft förhandskunskap om mordet och kanske även varit en aktiv del av planeringen.
och här menar jag att författarna får problem. men det ska sägas att dessa anklagelser tagits på visst allvar, även högt upp. bl a skrev fd finansminister kjell-olof feldt en uppmärksammad krönika om att "inuti labyrinten" fått honom att börja tvivla på polisen. och medlemmarna>
> i 90-talets granskningskommission fick alla boken att läsa som en del i arbetet. så författarbröderna har övertygat många. dock inte mig. jag anser inte att de lyckas visa de oerhörda de påstår sig göra.
varför jag tvivlar tar för lång tid att reda ut i detalj, men generellt anser jag att de har märkligt svårt att medge att försummelse, lathet, enfald, feghet osv - dvs vanliga mänskliga tillkortakommanden - kan vara orsaken till många av de missförhållanden de pekar på.
de har alldeles för hög tilltro till polisorganisationens rationalitet och effektivitet. de tenderar att se varje glipa mellan formell teori och informell praktik som utslag av illvilja istället för något annat.
men dessa slutsatser får man dra själv. boken rekommenderas i varje fall varmt. den har länge varit slutsåld på förlaget, men kom i år i ny upplaga.
5) "mörkläggning" av gunnar wall, 1997. en mycket tjock bok som i orginal kom ut i två band. den vann visserligen guldspaden året den kom ut, men blev ändå snabbt lite märkligt bortglömd. åren före och efter millenieskiftet var intresset för palmemordet ganska lågt och >
> alla "insatta visste" att mordet var uppklarat i form av christer p. privatspanarna såg mest som en sorglig samling foliehattar. det drabbade nog även walls granskning, vilket var synd för "mörkläggning" anser jag tillhör det absolut mest relevanta som skrivits i ämnet.
walls bakgrund var som journalist på den lilla vänstertidningen internationalen, en av de tidningar som publicerade uppmärksammade men kritiserade artiklar om det så kallade "polisspåret" i slutet av 1980-talet.
men till skillnad från andra gick wall vidare därifrån och följde framför allt på nära håll det märkliga efterspelet till palmemordet som inleddes med ebbe carlsson-affären 1988 och fick ett långt efterspel både i medier och i rättsalen.
idag är ebbe carlsson-affären kanske mest ihågkommen som en bisarr episod med lite komiska huvudrollsinnehavare, men wall menar att det knappast är så den ska förstås.
i sak visade nämligen affären på två saker: dels tämligen grov brottslighet och också i övrigt oacceptabelt beteende bland höga polisiära och politiska makthavare. dels också på tidigare okända maktstrukturer i sverige, som aldrig fullt ut kunde avtäckas.
wall som ganska ensam granskande journalist noggrant affärens efterspel i form av rättegångar som varade ända fram till 1992. då hade tiden dock än en gång bytt färg, 1980-talets affärer framstod som avlägsna i en samtid där muren fallit, socialdemokraterna förlorat valet och >
> den ekonomiska krisen tagit ett allt hårdare grepp om landet. ebbe carlsson själv var döende i aids och hade gått från att betraktas som lätt löjeväckande pratkvarn till föremål för nästan folklig kärlek.
walls övergripande tes är denna: den politiska makten ville egentligen aldrig utreda mordet på olof palme. tillsammans med en politiserad polisledning tog man därför kontrollen av allt utredningsarbete. resultatet var en mörkläggning där själva lösningen var ointressant.
det är en ambitiös tes att visa och jag tycker inte wall når ända fram. men på vägen avtäcker han mycket som tidigare varit dolt. han lägger ett nytt politiskt raster över utredningens alla vindlande turer som ofta framstår som belysande.
ebbe carlsson-affären är i stora delar mycket svårförklarad för mig, och jag tror vi saknar många viktiga pusselbitar, som jag misstänker till viss del kan återfinnas inom fortfarande ganska dunkla domäner i vår historia.
6) "palmemordets nakna fakta" av ingemar krusell från 1988. om tidigare två böcker var granskande verk från utomstående är vi nu tillbaka i utredningsetablissemanget igen. krusell var polis och jobbade själv i palmeutredningen fram till 1990.
ganska tidigt i utredningen fick han tack vare sina språkkunskaper en viktig roll i samarbetet med den tyska polisen. han blev senare biträdande spaningsledare under hans ölvebro och var en av dem som signerade förundersökningsprotokollet i samband med åtalet mot christer p.
krusell var övertygad om att christer p var skyldig, och han försöker i boken visa på de "kriminalistiska fakta" han anser avgör saken. boken är en god och logisk plädering för christer p:s skuld.
boken är också intressant för att den redogör för polisiär vardag, den skingrar en del av myterna kring utredningen samt att den berättar en del om vissa ganska bortglömda delar av utredningens historia, som exempelvis misstankarna mot tyska och kroatiska terrorister.
7) "sou 1999:88". den s k granskningskommissionens utlåtande från 1999. en lunta på över 1000 sidor som belyser polisens arbete från holmers avgång fram till slutet av 1900-talet. länge var detta vår bästa källa till insyn i utredningen.
utredningen hade en ganska turbulent historia. den hade tillsatts av regeringen bildt strax före valförlusten 1994, efter att mordutredningen granskats kritiskt både i media och av privatspanare. redan i början blev det en del öppen konflikt mellan medlemmar.
utredningen leddes av sigvard marjasin, som fick avgå efter den kända skandalen med ihopklistrade kvitton 1996. därefter fick kommissionen omstarta. flera av medlemmarna var och är högt ansedda och noggranna ämbetsmän.
den är än idag väl värd att läsa. här finns både mycket intressanta fakta och analyser, tankeväckande resonemang och mycket av både frän och berättigad kritik mot utredningen.
8) "blood on the snow" av jan bondesson från 2005. den enda engelska titeln i samlingen, men författaren är svensk. boken ska främst läsas för att den på ett intressant vis presenterar både mordet och utredningen för en internationell publik.
det ger ett intressant utsidesperspektiv på mycket. eftersom läsaren inte heller antas vara särskilt förtrogen med det svenska samhället finns gott om förklaringen till vad vi uppfattar som naturliga företeelser, men som med bondessons fräna penna framstår som ganska märkligt.
boken är kritiskt mot de flesta inblandade, såväl poliser och politiker som privatspanare. i sak kommer bondesson kanske inte med så mycket nytt, men tonen och perspektivet gör boken väl värd att läsa ändå.
när det gäller själva lösningen ansluter sig bondesson kanske lite väl okritiskt till det kontroversiella "mötesscenariot", en variant av mordet där mördaren lurat palme i en förberedd fälla. bondesson spekulerar tämligen fritt att det skulle ha med bofors vapenaffärer att göra.
9) "en iskall vind drog genom sverige" av lars borgnäs, 2006. till tjugoårsdagen av mordet satte lars borgnäs ihop mycket av sina flitiga efterforskningar kring mordet till en bok. borgnäs började granska utredningen som journalist på sr-programmet "kanalen" redan 1987 och >
> fortsatte i svt:s "norra magasinet" och "uppdrag granskning" arbetet. boken innehåller flera olika delar, men sammanfattningsvis är det en uppgörelse med en polis borgnäs menar har missat att utreda mycket av det organiserade palmehat som fanns i sverige vid tiden för mordet.
borgnäs menar att dessa politiska krafter dels hade ett starkt motiv att döda palme, dels att det fanns många tecken före mordet på att ett dåd förbereddes och slutligen att många av spåren efter mordet också pekar åt det hållet.
borgnäs lyckas inte - tycker jag - bevisa någonting mer än vad som tidigare varit allmänt känt, men det han berättar om är onekligen både olustigt och intrikat. det är mycket som tyder på att det i 1980-talets sverige fanns människor med både stark motvilja mot olof palme och >
> hög kapacitet att potentiellt kunna utföra ett attentat. det ska dock sägas att många av dessa och har utretts av polis, utan att något substatiellt iaf än så länge kommit fram. men det är också en av borgnäs teser: polisen har varit alltför ovillig att verkligen gräva här.
boken är iaf välskriven och innehåller många intressanta uppgifter som borgnäs genom åren grävt fram. det kan här också nämnas att den legendariske chefen för våldsroteln i stockholm arne irvell inför sin död valde just borgnäs för att ta emot sina privata anteckningar om mordet.
10) "den osannolika mördaren" av thomas pettersson, 2018. givetvis måste också boken om den senaste i raden av iaf semiofficiella lösningar vara med. pettersson utförde sina efterforskningar om den sk skandiamannen stig e delvis parallellt med palmeutredningen och letade upp >
> en hel del nya omständigheter kring denne. kanske var det största fynden att stig e såpass lättvindigt avfördes från utredningen redan 1987, trots att inget riktigt giltigt eller ens rimligt skäl fanns.
jag är själv mycket tveksam till petterssons lösning och tycker att han behöver skarva både utredningsmaterialet och det i övrigt fysiskt och mänskligt möjliga och sannolika för att få det att gå ihop, men boken är trots det mycket imponerande och visar hur mycket nytt det >
> faktiskt går att hitta kring händelserna på sveavägen för över tre decennier sedan. när det gäller palmemordslitteraturen tror jag boken kommer försvara sin plats länge än, även om jag misstänker att vindarna när det gäller den troliga lösningen nog kommer hinna vända igen.
det var listan! har jag missat ngn tycker ni? borde ngn titel bort från tio i topp?
några kommentarer: det var bara facklitteratur som fick vara med den här gången. bland skönlitterära försök att ge sig på mordet tycker jag leif gw perssons "mellan sommarens längtan och vinterns köld" är överlägsen när det gäller det mesta.
jag tycker också "kontraktet" från 1997 faktiskt är värd en titt om man stöter på den. en rättfram bagatell och lagom mystisk med sin okända författare.
en del författare på listan har också skrivit andra bra böcker. ex gunnar walls "mordgåtan olof palme" är bra, men går inte på djupet på samma sätt som "mörkläggning".

• • •

Missing some Tweet in this thread? You can try to force a refresh
 

Keep Current with Andreas Ericson

Andreas Ericson Profile picture

Stay in touch and get notified when new unrolls are available from this author!

Read all threads

This Thread may be Removed Anytime!

PDF

Twitter may remove this content at anytime! Save it as PDF for later use!

Try unrolling a thread yourself!

how to unroll video
  1. Follow @ThreadReaderApp to mention us!

  2. From a Twitter thread mention us with a keyword "unroll"
@threadreaderapp unroll

Practice here first or read more on our help page!

More from @neo_andreas

4 Jul
nu kan vi sammanfatta skjutvapenvåldet under första halvåret. som ni kanske minns såg vi inledningsvis en positiv trend, efter rekordsiffrorna ifjol. så här ser halvåret ut som helhet, jmfrt med motsvarande period 2017-2020.
vi kan som ni ser alltså konstatera att den positiva trenden har fortsatt, även om den kanske inte har fortsatt så starkt som vi hoppades i våras. ffa gäller det antalet skottlossningar och antal skadade.
140 skjutningar. det är en minskning med 35 stycken jämfört med 2020. det är också knappt 10 procent färre än genomsnittet 2017-2020.
Read 9 tweets
3 Jul
lite svårbegriplig undersökning, men ändå intressant att c-väljarnas preferens bekräftas. dn.se/sverige/dn-ips…
partiledningens linje blir därmed (än) lite mindre logiskt, i synnerhet som det nu i praktiken handlar om en budget som skulle behöva göras med v. rent sakpolitiskt går det förstås att hitta kompromisser som både v och c kan leva med. större är inte skillnaderna.
(precis som c och sd skulle kunna stå bakom samma budget.)
Read 4 tweets
21 Jun
kanske en av de normalare dagarna för svensk politik på senare år.
förmodligen är dagens långsiktiga förlorare sd. långsamt börjar det drivhus som närt dem så länge att tappa värme och ljus.
över det kan bara trädgårdsmästarna känna sorg.
Read 4 tweets
21 Jun
i denna unika situation får vi gräva djupt i rikets lagrum och annaler för att hitta tillämplig praxis. ev kan skänninge rådmannabalk från 1419 vara relevant här.
där läser vi att "avsaht staatsminister bähre skamhuufa intill nesthe rådslaagh".
men det är inte bättre för oppositionen ty "de skola sätta föhlje till tinget, där mööthas de i fulle vapheen, utan klädnad, insmorde i svinfeeht".
Read 4 tweets
20 Jun
visade sig att mormor fortfarande betalar medlemsavgiften till mellansels if. (morfar spelade inner på 40-talet.)
nu är mormors lägenhet tömd och hon själv på myrtensgården. det gick väl efter omständigheterna bra.
till skillnad från resten av sverige var det kulet i bredbyn idag. mormor frös efter ett tag när vi rullat ut henne. men hon tyckte om att få vara ute lite.
Read 5 tweets
7 Oct 20
så, nu har jag också sett den. den var välgjord och det nya material som presenteras är helt klart värt att uppmärksammas. håller med dem som menar att ytterligare undersökningar krävs.
jag kom pga privata omständigheter - en av mina bästa vänners mamma vid den här tiden var med - att följa nyheterna om estonia ganska noggrant de första åren. dokumentären gör ett förtjänstfullt arbete i att påminna om det mycket tveksamma beslutet att inte bärga ens kroppar.
det var något som togs emot med stor bitterhet av anhörigkretsen. processen var delvis osaklig och beslutet var både svagt motiverat och okänsligt levererat. sammanfattningsvis illa skött av den tidens politiker.
Read 72 tweets

Did Thread Reader help you today?

Support us! We are indie developers!


This site is made by just two indie developers on a laptop doing marketing, support and development! Read more about the story.

Become a Premium Member ($3/month or $30/year) and get exclusive features!

Become Premium

Too expensive? Make a small donation by buying us coffee ($5) or help with server cost ($10)

Donate via Paypal

Or Donate anonymously using crypto!

Ethereum

0xfe58350B80634f60Fa6Dc149a72b4DFbc17D341E copy

Bitcoin

3ATGMxNzCUFzxpMCHL5sWSt4DVtS8UqXpi copy

Thank you for your support!

Follow Us on Twitter!

:(