Nu kommer några tweets om det viktigaste jag har att säga: Koncernernas enorma tillväxt och att det snart är för sent att stoppa dem. Ni måste läsa detta. Det är en befallning. Inte för min skull utan för svensk skolans skull.
Bilden visar hur koncernen Atvexas aktiekurs rusar.
10 kronor på en vecka, en ökning med mer än 10 %. Förklaringen finns i investmentbolaget ABG Sundal Colliers rapport om Atvexa och varför de höjt riktkursen till en topp på 131 kronor. introduce.se/contentassets/…
Det måste byggas fler skolor i Sverige och marknaden har inte konsoliderats än. Det betyder att det fortfarande finns hyfsat många aktörer, när en marknad konsolideras minskar antalet aktörer genom uppköp (i skolans värld, konkurser på andra marknader men det är ovanligt i skola)
Atvexas aktiekurs bygger på att koncernen (som till stor del ägs av skandalföretaget Caremas grundare) kan växa. Man har växt med 30 % tidigare år men ligger nu på 15 %.
Här några staplar över de senaste kvartalens tillväxt. Det går bra nu!
Detta är Atvexas affärsidé: Att köpa upp redan existerande förskolor och skolor och sedan äga dem utan några egentliga förändringar. Man äger främst förskolor men har på slutet köpt på sig ett antal skolor.
Vinstdebatten 16-17 tros ha verkat bromsande för ökningen av andelen aktiebolagsdrivna skolor. Vinstfrågan är fortfarande en risk men den har minskat sedan Reepalus utredning kastades i papperskorgen.
Atvexas affärsidé att köpa upp mindre aktörer är effektiv. De behöver inte ta risken och arbetet det innebär att bygga nytt och starta en skola. Det får andra göra så kan de sedan sälja till Atvexa när allt är igång.
Just nu är vinsterna högre i koncernens svenska förskolor än norska och det beror på att man i Norge har infört en bemanninsnorm. Inga verkningslösa rekommenderade gruppstorlekar som i Sverige utan regler. Det gör vinstuttag svårare eftersom lägre lärartäthet som skapar vinsten.
Nu blir det JÄTTEINTRESSANT!
Grundskolor bedöms vara den framtida guldgruvan för Atvexa eftersom...
1. Eleverna befinner sig i verksamheten under fler år.
2. På grundskolan kan friskolor "optimera antalet lärare" genom att låta lärare undervisa i fler ämnen och därmed "maximera antalet klasser per lärare" jämfört vad den kommunala skolan har. Detta är svårare på förskolan vilket gör att marginalerna är bättre i skolan.
Och nu till anledningen till att jag skrivit en bok om marknadsskolan:
3. När den privata skolsektorn växer minskar risken att politiker ska kunna ta politiska beslut för att begränsa den. Allt jag tjatat om på Twitter, i blogg, i debattartiklar och bok handlar om detta. Allt!
Ibland känner jag mig som nån chemtrailskonspirationsteoretiker som håller på med detta. Lärarfacken ignorerar det jag skriver. Politiker ignorerar det jag skriver. Ibland undrar jag om det är jag som är galen och de andra som är smarta. Om jag skapat en felaktig bild.
Men klippen här kommer inte från en kommunistisk konspiration, de kommer från en firma som pysslar med att göra investeringar i företag de tror kommer att växa. De skriver det jag skriver (fast på engelska) och de skriver det för att det talar FÖR koncernerna.
Var är @Lararforbundet? Var är @lararnas? Var är @miljopartiet? @socialdemokrat? Vad är det ni ser som jag inte ser? Hur kan detta inte vara den viktigaste frågan för er? Hur kan ni vara tyst när detta sker med vår skola?
Jag fattar inte.
Varför skriver inte tidningar om detta? Hur kommer det sig att journalister gör en annan bedömning av läget än vad jag gör? Skolan säljs ut och snart är det omöjligt att vända men det finns inget nyhetsvärde i det?
Jag fattar inte.
Vilka möjligheter kommer vi överhuvud taget ha att styra skolan på demokratisk väg när koncernernas makt ökar? hur ska vi kunna påverka lärares arbetsbelastning? Vad kan vi styra om aktiebolagslagen väger tyngst för säg 50 % av förskolan och skolan?
Vill du påverka skolan? Köp aktier och gå på bolagsstämman. Demokratiska val kommer att bli allt oviktigare. Skolan kommer att tvingas att förhålla sig till samma marknadsmekanismer och lagar som gäller i näringslivet. Politikers uppgift blir att skicka resurser till vinst.
Jag tippar att de flesta tänkt "äh han överdriver och förstärker nog" när jag tjatat om koncernerna. Läs klippen i de här tweetsen en gång till. Kanske har jag snarare underskattat risken.
Hej.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Det här är en jäkligt bra text som skulle kunna skrivas om all välfärd. Finns bara ett ”men” och det är att dagens fackliga sitter fast i en målstyrning av arbetet/avtal som deras företrädare på nittiotalet accepterade utan motstånd. gp.se/fria-ord/det-s…
Svenska välfärdsfack kan krångla och förhala arbetsgivarens tokerier men nästan aldrig sätta hårt mot hårt, med möjlighet att vinna. New Public Management måste bort! Det välfärdsfacken skulle kunna göra är att informera medlemmarna och väljarna om detta.
Synen på välfärdens medarbetare från politiskt håll är inte väsensskild från hur brukspatronerna såg på sina arbetare. Men det är inte ”profit” som pressas fram utan ”effektivisering i budget”.
"Idag tillträder Helena Walentowicz tjänsten som kommunikationschef på Raoul Wallenbergskolan. Helena har tidigare arbetat som pressekreterare åt statsminister Ulf Kristersson."
RWS ägs av fd KD-politiker. Här kommer några ex på skolkoncerner som rekryterat från politiken.
Denise Cassel är lobbychef på norskägda skolkoncernen Dibber. Hon har tidigare varit kommunalråd för KD.
Maria Angell-Dupont är presschef hos Academedia (utländsk aktiemajoritet). Hon har tidigare varit politiker för Höyre och pressekreterare åt moderat minister.
För mig handlar frågan om reglering av lärares undervisningstid först och främst om ork. Det kostar på att genomföra lektioner där högstadieungar lär sig saker för de vill ofta göra något annat. Man blir dränerad. Med för mycket undervisning bränns man ut eller börjar skarva.
Det går att göra rimliga jämförelser med idrott. Precis som kroppen behöver vila efter ansträngning behöver hjärnan göra det. Därför måste undervisningstiden hållas nere. Att ha lektion trettio åttondeklassare är inte som att ta en lugn promenad.
Just det här är svårt att förstå om man inte själv ansvarat för att undervisa barn/unga. Det blev tydligt för mig när jag var ordförande för en fotbollsklubb och nya tränare berättade att de var helt slut efter en timme trots att de ”bara” tränat barn. Men barn är aldrig ”bara”.
Årets sista månad är nästan slut. Här kommer tankesmedjan Balans månadsredovisning för december! Vill du swisha en slant eller ännu hellre bli månadsgivare så finns länk i nästa tweet.
Vi har skrivit debattartiklar i fyra av de större tidningarna. Om varför föräldrar tycker att det är svårt att hänga med i skolan... dn.se/kultur/marcus-…
Det finns en hel del jag ogillar med marknadsskolan och så finns det några få saker jag avskyr. Skolkoncernen JENSEN är en av de sakerna. Kan jag inte få er uppmärksamhet i några minuter så ska jag förklara varför?
Under JENSEN Göteborgs första år var de inte en så populär skola. Söktrycket var ganska lågt så elevunderlaget blev rätt tufft. Då började man skicka brev till vårdnadshavare i välbärgade områden med reklam om att gå på JENSEN.
Så här kan ett sånt brev se ut. "Stadens mest högprofilerade skola". "Detta brev riktar sig främst till er som önskar mer. Kanske anser ni att ett barn inte får tillräckliga utmaningar eller att tempot är för lågt. Kanske tycker ni att det är för stökigt i klassrummet".
Det svenska skolsystemet är så rubbat. Ska tråda lite om två saker som just nu stör mig extra mycket och som hör ihop: Academedias systematiska utsugning av elever med stora behov som går på Praktiska gymnasiet och Skolverkets nya rutin att inte visa lärarbehörighet.
Utbildningsnämnden i Göteborgs budget för 2026 är klar. En del av resursfördelningen till gymnasieskolorna är rörlig och utgår från skolornas behov. Politikerna har tagit en del av skolpengen och sagt att just den delen ska fördelas till skolor med elever som behöver det mest.
Det här är bra, såklart. Även gymnasieskolan ska vara kompensatorisk. Och friskolor ska såklart (principiellt) också få mer pengar om de har elever med större behov. Men alla håller nog med om att de här pengarna behöver nå fram till klassrummet där eleverna går. Är det så?