Hamnar allt oftare i diskussioner där jag påstås vara motståndare till friskolor. Fakta i målet är:
* Jobbat 35/36 terminer på friskolor.
* Tycker det är bra med pedagogiska alternativ.
* Anser att valfrihet är att föredra om inte tredje man drabbas orimligt hårt.
Jag noterar att det här händer många andra som argumenterar mot friskolereformen och skolpengssystemet. Folk ger rimliga argument mot friskolereformen och visar på marknadsskolans konsekvenser men möts av "du hatar friskolor" eller "du hatar valfrihet".
På sätt och vis kanske man ska se det här som ett glädjande tecken på att motståndarsidans argument inte riktigt håller. Men när argumentationen eldas på av lobbyorganisationer som @friskola och koncerner som @EngelskaSkolan och @Kunskapsskolan blir jag fundersam.
Den ena sidan har inga pengar alls (typ) och består av privatpersoner som @rektor_linnea eller organisationer som Likvärdig skola (@johanenfeldt) och @tsbalans (de busarna har fått spärrat konto). Andra sidan har miljoners miljoner att använda till opinionsbildning.
Men det är amatörerna som bemödar sig med att lägga massor av timmar på att ha stöd i fakta/statistik/budgetar/uträkningar och fullblodsproffsen som kör med känsloargument som "smutskasta inte en välrenommerad skola" eller "ni hatar valfrihet". Och deras fotsoldater hänger på.
Jag tror att vanligt folk kan komma att syna den här bluffen de kör med. Undrar vad deras nästa steg blir då?
Vi har ett världsunikt sätt att styra skolan som ger de med massor av pengar möjlighet att tjäna pengar på att få orättvis hög skolpeng. Koncernerna växer och växer och blir rikare och rikare och politiker tycks inte våga säga ett knyst. Är de rädda för lobbyisterna?
Hej @Anna_Ekstrom det står inget i Januariöverenskommelsen att du inte får prata eller skriva om koncernernas expansion. Du kan väl göra något skarpt uttalande mot dem så att jag inte behöver tro att du är rädd för hur lobbyorganisationerna ska bemöta dig?
För jag börjar nästa att tro precis det. @Centerpartiet är kanske rädda. @liberalerna är kanske rädda. Tjänstemän är kanske rädda. De vågar inte säga det enda rimliga - att det här är på väg att gå åt helvete - så de är knäpptyst, medan det går åt helvete.
Om vi ska vara riktigt konspiratoriska. En minskad skolpeng hade inneburit katastrof för de börsnoterade skolkoncernerna. IES ägare i Tyskland, Luxemburg och Kuwait hade förlorat mångmiljonbelopp.
Skulle de låta något sådant hända om de kunde stoppa det?
Atvexas aktieägare, som tjänat tredubbelt se senaste fyra åren, kommer de att låta aktiekursen dala och sina börsposter minska i värde?
De norska koncernerna Dibber och Norlandia vars ägare blivit massmiljardärer på att köpa upp, göra vinst, köpa upp med, göra mer vinst, köpa upp mer. Kommer de ge ifrån sig de nyskapade värdena utan kamp, bara för att det verkar som att svenska folket vill minska deras skolpeng?
Hur långt är de beredda att gå för att bevara status que? Jag har ingen aning. Hur långt är folk i andra sammanhang beredda att gå för att inte bli av med miljardbelopp?
Rätt långt.
Jag är inte rädd för egen del. Men fundera på det. Kommer koncernerna - och koncernernas lakejer - att lägga sig ner och dö om de märker att det här börjar glida dem ur händerna?
Den katastrofala marknadsskolan har förflyttat ENORMA värden till människor som vill behålla pengarna. De kommer att göra vad som krävs för att inget ska ske. Kanske förklarar det politiker (och medias?) tystnad?
Något måste ju förklara det. Jag har få bättre svar.
Ni kanske har bättre svar. Dela gärna med er isf. Varför är politiker så tysta? Det är inte januariöverenskommelsen. Den styr bara regeringens förslag till riksdagen.
Vad är det då?
Tja.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Sveriges kommuner kastar bort skattepengar till privata skolhuvudmän och samhällsfastighetsbolag på ett sätt som behöver uppmärksammas av rikspolitiker. Senaste exemplet är Tierps kommun som vill att privata aktörer äger och driver verksamheten i den nya skola som behövs *tråd*
Att bygga skolan kräver en investering på 535,9 miljoner. Den politiska majoriteten anser inte att det går att nå upp till kravet på ekonomisk hushållning (tolkas ofta som driftsresultat på två procent per år) om kommunen står för driften.
Därför vill man "kroka arm med näringslivet för att få deras hjälp". Om man vet väldigt lite om hur skola organiseras kan man kanske tycka att det här är rimligt, kommunen slipper kostnaden för driften men kommunens barn får en skola. Men...
Runt om i landet görs nedskärningar på skolan. I debatten stöter man ibland på uppfattningen att det inte gör så mycket eftersom rektorer kan plocka bort onödiga arbetsuppgifter så att nedskärningar inte drabbar eleverna. Låt oss titta på ett konkret ex. från Sollentuna. *tråd*
Först och främst: NEJ, de senaste åren har det INTE varit ökade lärarlöner som skapat behovet av att skära ner. Det här är en ful argumentation. Lärarlönerna ökar inte mer än vad andra löner ökar. Problemet är att politiker inte kompenserar rektorer för ökade pensionskostnader.
Så till konsekvenserna av nedskärningar på just den här skolan.
* Förberedelseklassen tas bort och nyanlända elever får gå direkt in i en klass, oberoende av årskurs.
Det här är en fullständigt rubbad sak att göra. Hur ska ett barn kunna börja i en klass utan ett ord svenska?
Skolans resursfördelningssystem är konstruerat så att den enes död (i det här fallet kommunala skolan i Eskilstuna) blir den andres bröd (i det här fallet riskkapitalbolaget som äger IES). Kullarna går ner, kommunen kan inte skära så mycket som krävs, ägarna tjänar mer. *tråd*
Samma sak sker i många kommuner nu. Färre barn föds, invandringen är låg och inflyttningen till städerna har avstannat pga konjunktur och ändrat flyttmönster efter covid. Det började synas i handlingar för drygt tre år sedan. Det kommer att bli värre.
Jag vet att jag har en romantiserad bild av vad ett fackförbund bör vara som inte är uppdaterad med effekterna av trettio år av ökad individualism och karriärfokus, men jag skulle så gärna vilja att mitt fackförbund en enda gång sa NEJ!
Inte för att ett NEJ i form av konflikt ger några stora kortsiktiga framgångar, utan för att visa betalande medlemmar att det arbetsgivaren (av alla politiska färger) gör inte är ok och av självrespekt. Nej, det räcker. Nej, vi ställer inte upp på det här längre.
Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare är de yrkesgrupper där högst andel får besvär på grund av sitt arbete. Det kommer såklart inte att förändras om Sveriges Lärare går ut i strejk, men det är en signal till medlemmar, politiker och väljare att det här inte är ok.
Balans får många tips från medborgare om extra stora nedskärningar på skolan. Vi hinner inte hantera allt vilket stressar mig och gör mig ledsen. Nyss kom länk där Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna pratar om hög skolpeng och att källkritik är viktigt *tråd*. ekuriren.se/debatt/artikel…
Jag kollade snabbt i Kolada (kommunens gemensamma statistikverktyg). Visst, Eskilstuna har 2500 kronor mer i kostnad/elev för grundskolan än genomsnittet i sin kommungrupp (större stad) men 1. man har 10 000 lägre kostnad/barn i fritidshem (kostnader som ofta slås ihop) och 2. man kan inte jämföra kostnader rakt av pga kommuner är olika.
Det mest rättvisa sättet att jämföra kommuners kostnader är "nettokostnadsavvikelse" för då tar man hänsyn till demografiska och geografiska skillnader mellan kommuner. Positiva tal innebär hög kostnad och negativa tal innebär låg kostnad. Eskilstuna har en större negativ nettokostnadsavvikelse för fritids, grundskola och gymnasieskola än kommungruppen. Man lägger alltså mindre än väntat på de här skolformerna.
Vi skulle behöva någon form av ansvarsutredning som tittar på hur det gick till när kommunpolitiker sålde ut förskolor, skolor och äldreboenden. Här kommer ett konkret exempel från Ale kommun. *tråd*
Äldreomsorgen i Ale kommun har ekonomiska problem som gör att man måste avvika från det politiska målet att äldre ska få bo kvar i hemmet så länge som möjligt, trots att det blir dyrare med hemtjänst än med särskilt boende. ale.se/download/18.78…
Enligt tjänsteskrivelsen beror underskottet bland annat på att kommunen hyr lokalerna där man driver de särskilda boendena av externa aktörer. Det här innebär en merkostnad på ca 29 miljoner. Man skriver även att inhyrda lokaler återfinns i samtliga verksamhetsområden.