Hamnar allt oftare i diskussioner där jag påstås vara motståndare till friskolor. Fakta i målet är:
* Jobbat 35/36 terminer på friskolor.
* Tycker det är bra med pedagogiska alternativ.
* Anser att valfrihet är att föredra om inte tredje man drabbas orimligt hårt.
Jag noterar att det här händer många andra som argumenterar mot friskolereformen och skolpengssystemet. Folk ger rimliga argument mot friskolereformen och visar på marknadsskolans konsekvenser men möts av "du hatar friskolor" eller "du hatar valfrihet".
På sätt och vis kanske man ska se det här som ett glädjande tecken på att motståndarsidans argument inte riktigt håller. Men när argumentationen eldas på av lobbyorganisationer som @friskola och koncerner som @EngelskaSkolan och @Kunskapsskolan blir jag fundersam.
Den ena sidan har inga pengar alls (typ) och består av privatpersoner som @rektor_linnea eller organisationer som Likvärdig skola (@johanenfeldt) och @tsbalans (de busarna har fått spärrat konto). Andra sidan har miljoners miljoner att använda till opinionsbildning.
Men det är amatörerna som bemödar sig med att lägga massor av timmar på att ha stöd i fakta/statistik/budgetar/uträkningar och fullblodsproffsen som kör med känsloargument som "smutskasta inte en välrenommerad skola" eller "ni hatar valfrihet". Och deras fotsoldater hänger på.
Jag tror att vanligt folk kan komma att syna den här bluffen de kör med. Undrar vad deras nästa steg blir då?
Vi har ett världsunikt sätt att styra skolan som ger de med massor av pengar möjlighet att tjäna pengar på att få orättvis hög skolpeng. Koncernerna växer och växer och blir rikare och rikare och politiker tycks inte våga säga ett knyst. Är de rädda för lobbyisterna?
Hej @Anna_Ekstrom det står inget i Januariöverenskommelsen att du inte får prata eller skriva om koncernernas expansion. Du kan väl göra något skarpt uttalande mot dem så att jag inte behöver tro att du är rädd för hur lobbyorganisationerna ska bemöta dig?
För jag börjar nästa att tro precis det. @Centerpartiet är kanske rädda. @liberalerna är kanske rädda. Tjänstemän är kanske rädda. De vågar inte säga det enda rimliga - att det här är på väg att gå åt helvete - så de är knäpptyst, medan det går åt helvete.
Om vi ska vara riktigt konspiratoriska. En minskad skolpeng hade inneburit katastrof för de börsnoterade skolkoncernerna. IES ägare i Tyskland, Luxemburg och Kuwait hade förlorat mångmiljonbelopp.
Skulle de låta något sådant hända om de kunde stoppa det?
Atvexas aktieägare, som tjänat tredubbelt se senaste fyra åren, kommer de att låta aktiekursen dala och sina börsposter minska i värde?
De norska koncernerna Dibber och Norlandia vars ägare blivit massmiljardärer på att köpa upp, göra vinst, köpa upp med, göra mer vinst, köpa upp mer. Kommer de ge ifrån sig de nyskapade värdena utan kamp, bara för att det verkar som att svenska folket vill minska deras skolpeng?
Hur långt är de beredda att gå för att bevara status que? Jag har ingen aning. Hur långt är folk i andra sammanhang beredda att gå för att inte bli av med miljardbelopp?
Rätt långt.
Jag är inte rädd för egen del. Men fundera på det. Kommer koncernerna - och koncernernas lakejer - att lägga sig ner och dö om de märker att det här börjar glida dem ur händerna?
Den katastrofala marknadsskolan har förflyttat ENORMA värden till människor som vill behålla pengarna. De kommer att göra vad som krävs för att inget ska ske. Kanske förklarar det politiker (och medias?) tystnad?
Något måste ju förklara det. Jag har få bättre svar.
Ni kanske har bättre svar. Dela gärna med er isf. Varför är politiker så tysta? Det är inte januariöverenskommelsen. Den styr bara regeringens förslag till riksdagen.
Vad är det då?
Tja.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Det ohederligaste fenomenet i debatten om marknadsskolan är skolägarnas och vissa oinsatta/ljugande politikers påstående att friskoleetebleringar utgör komplement till den kommunala skolan, inte konkurrens.
Här kommer ett aktuellt exempel från IES etablering i Norrtälje *tråd*
Moderat ordförande i Kommunstyrelsen 2020: "IES kommer bidra till att komplettera Norrtäljes utbud av skolor och tillföra en efterfrågad samt eftertraktad internationell profil. Jag ser IES just som ett komplement och inte en konkurrent till våra skolor" engelska.se/sv/nyheter-pre…
Barn- och skolnämndens senaste protokoll: Elevminskning med 250 elever vilket innebär intäktsbortfall med 25 miljoner men samma behov som innan IES öppnade. forum.norrtalje.se/welcome-sv/nam…
@FMannerheim @henrekson @johanwennstrom AcadeMedias huvudägares VD sitter för övrigt i styrelsen för stiftelsen som driver tidningen.
@FMannerheim @henrekson @johanwennstrom AcadeMedias huvudägares ordförande anlitar Henrekson som rapportskrivare i en annan fråga. Sverige är litet. breakit.se/artikel/37932/…
@FMannerheim @henrekson @johanwennstrom Henrekson sitter själv i styrelsen för ett bolag som jobbar med analys och påverkan, inom bland annat betyg, friskolors påverkan och valfrihet och vinster i skolan.
När paret Bergström sålde IES lades en stor del av pengarna i en fond som årligen stöttar opinionsbildare som lobbar för skolägarna. 2023 års donationer, som nu finns redovisade, har två gemensamma nämnare: att lyfta IES och skolkoncernerna och att kritisera journalister som granskar skolkoncernerna. projects.propublica.org/nonprofits/org…
Svensk Mediegranskning AB fick 430 000 kronor. Bolaget driver Näringslivets Medieinstitut (NMI) vars verksamhet bygger på att ta betalt från näringslivet för att granska journalister som granskar näringslivet. I styrelsen sitter Göran Thorstensson, som äger herrgård ihop med statsministerparet och sitter i styrelsen för skolkoncern ägd av moderat statssekreterare som skrev friskolereformen.
2023 kritiserade NMI bland annat Dagens Nyheters ledarsida för att de problematiserade friskolor...
Det Skattebetalarnas rapport säger är att mindre effektiva kommuner ska säga upp förskollärare så att kostnaden för förskolan kan minska så att de kan använda pengarna de sparat till att anställa nya förskollärare.
Klickar man i sin kommun på Skattebetalarnas sida så kommer det upp björnar som berättar om hur många förskollärare som skulle kunna anställas om bara Göteborgs stad blev effektivare på att driva förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg.
Skattebetalarnas mått på effektivitet i förskolan bygger på hur nöjda föräldrar är med förskolan (tveksamt mått, men ok) samt hur mycket förskolan kostat 2017-2019. Låg kostnad men hög nöjdhet = hög kvalitet.
Sveriges kommuner kastar bort skattepengar till privata skolhuvudmän och samhällsfastighetsbolag på ett sätt som behöver uppmärksammas av rikspolitiker. Senaste exemplet är Tierps kommun som vill att privata aktörer äger och driver verksamheten i den nya skola som behövs *tråd*
Att bygga skolan kräver en investering på 535,9 miljoner. Den politiska majoriteten anser inte att det går att nå upp till kravet på ekonomisk hushållning (tolkas ofta som driftsresultat på två procent per år) om kommunen står för driften.
Därför vill man "kroka arm med näringslivet för att få deras hjälp". Om man vet väldigt lite om hur skola organiseras kan man kanske tycka att det här är rimligt, kommunen slipper kostnaden för driften men kommunens barn får en skola. Men...
Runt om i landet görs nedskärningar på skolan. I debatten stöter man ibland på uppfattningen att det inte gör så mycket eftersom rektorer kan plocka bort onödiga arbetsuppgifter så att nedskärningar inte drabbar eleverna. Låt oss titta på ett konkret ex. från Sollentuna. *tråd*
Först och främst: NEJ, de senaste åren har det INTE varit ökade lärarlöner som skapat behovet av att skära ner. Det här är en ful argumentation. Lärarlönerna ökar inte mer än vad andra löner ökar. Problemet är att politiker inte kompenserar rektorer för ökade pensionskostnader.
Så till konsekvenserna av nedskärningar på just den här skolan.
* Förberedelseklassen tas bort och nyanlända elever får gå direkt in i en klass, oberoende av årskurs.
Det här är en fullständigt rubbad sak att göra. Hur ska ett barn kunna börja i en klass utan ett ord svenska?