Med anledning av att det uppstått köer och väntetider för pcr-tester för SARS-CoV-2 har det börjat talas om kriterier för att få testa. Jag hoppas med detta inlägg lyfta en debatt om testkapacitet och hur det nödvändigtvis måste vara en del av vårt civilförsvar. 1/
Antag att vi drabbas av en ny pandemi liknande covid-19 men med 10% dödlighet som främst drabbar unga och barn. För att stoppa ett sådant virus från att alls bli pandemi krävs en helt ny nivå av internationellt försvar mot virus! 2/
Det behövs då väsentligt snabbare beslut om åtgärder för att begränsa smittspridningen än vi nu åstadkommit, och mycket effektivare internationella samarbeten. Men dessutom behöver vi masstestning! Vi får väl räkna mera på vilken kapacitet som behövs. 3/
En idé att arbeta med är 2-3 miljoner tester per vecka i Sverige, med 12h svarstid. Med sådan kapacitet kan vi bekämpa ett virus och samtidigt upprätthålla relativt normala samhällsfunktioner. Om vi inte har denna kapacitet är vi oerhört sårbara - till och med som ras... 4/
Att utveckla ett test för ett virus tar någon månad medan vacciner tar något år eller mera. Till och med nu, när vi skönjer tillgång till vacciner inom något halvår, kan vi inte vara säkra på att vaccinerna fungerar eller hur lång immunitet de ger. 5/
Det kan mycket väl behöva kompletteras med stora testvolymer under lång tid. Som jag ser det är det oförsvarligt att vänta. Vi måste bygga testkapacitet nu på en gång, både mot denna pandemi och framtida, potentiellt ännu farligare pandemier. 6/
Detta behöver även kompletteras med smarta och säkra digitala lösningar. Det kan rimligen inte saknas motivation eller ekonomi för att åstadkomma detta. Nu behövs lite ledarskap också. 7/7
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
OECD rapport om Europas svar på pandemin i våras. Lite utdrag. Sverige hade långsammaste responsen på utbrottet och mildaste åtgärderna. Det tog 58 dagar att vända uppgång till nedgång (dvs till Rt<1) mot ett snitt på 34 dagar). (tråd) >>
Sverige var det enda landet som inte stängde public spaces, t.ex. restauranger. >>
Sverige var också det enda landet som inte stängde grundskolorna. >>
Multi post about dispersion. The dispersion/inhomogeneity in the reproduction means that ~80% of the transmissions come from 10-20% of the infected. The higher individual reproduction numbers come from superspreading and airborne virus. 1/
If R0 was 2.5-3 early in the outbreak, it was quickly reduced by regulating gatherings and by the use of masks, down to around 1.5 or lower. Most early model studies used R0 =2.5 and did not account for this big reduction down to 1.5. 2/
So, dispersion explains why early modeling went wrong and dramatically over estimated the growth and impact of the pandemic. It was not because of ”bad science”! We learn!
Further, the dispersion also leads to outbreak thresholds and extinction thresholds, respectively. 3/
6 av 16000 testade positivt på Umeå universitet och SLU. Dessa självisolerade och man smittspårade även. 40% hade senaste två veckorna rest in från olika delar av landet. Positivt, men oj vad viktigt att följa upp. vk.se/2020-09-17/kla…
Stefan Stenmark från Region Västerbotten redogör för projektet och resultaten på FoHM:s pressträff idag.
Det var alltså 6 positiva på knappt 10000 testade personer, med 16000 prover totalt vid två tillfällen. Prevalensen är alltså ca. 0.03% eller 30/100k. Om man gissar grovt att det gäller på befolkningen så betyder det ändå 3000 i hela riket, vilket trots allt inte är någon lek!
Allt fler inser nu att flockimmuniteten *kan* vara lägre än befarat. Britton publicerade ett preprint i maj (nu pub i Science) där han använde en matrismodell med olika grupper och olika kontaktfrekvens. Jag skrev själv följande till Lisa Brouwers på FoHM i början av april. 1/
Slutsatsen för oss båda är att flockeffekten kommer snabbare än väntat, eftersom den kommer först där den behövs bäst! Ganska intuitivt att immunitet hos sjukvårdspersonal och taxichaufförer mfl, med många kontakter, bildar en slags statistisk barriär! 2/
Jag får skylla mig själv att jag inte publicerade i våras, för en artikel i Science hade väl varit kul...
Fast nu fick jag veta att även Annika Linde kontaktade FoHM med samma resonemang redan i mars, så då blev jag mycket mindre frustrerad över att missa publiceringen! 3/
Om igen hör jag att en viss åtgärd inte behövs förrän samhällssmittan är högre, för ”nu är den ju så låg”.
Läs detta tills det klarnar:
När smittan är relativt låg, kan den fås att bli mycket låg. Detta har särskilt värde eftersom risken för stora utbrott minskar! 1/
Varför? Jo, smittspridningen är inhomogen. Ett fåtal står för en majoritet av spridningen, och de smittar många. Med ett fåtal smittade i en population kan smittan dö ut därför att de flesta smittar ingen eller ett fåtal. När antalet smittade ökar minskar den sannolikheten. 2/
Detta kallas stokastisk utsläckning, när smittan självdör, och stokastisk utbrottströskel när man får fler smittade och risken för större utbrott ökar. På flera ställen ser vi nästan utrotad smitta (ex NZ) men så plötsligt kommer ett utbrott. 3/
Jag tror att munskydd skulle göra marginell skillnad i Sverige precis nu, eftersom vi nästan bara har kontaktsmitta nu, och låg reproduktion. Däremot kan det gå illa i höst med betydligt fler samlingar inomhus, torr och kall luft, och luftburen smitta från asymtomatiska. (1/4)
Det senare ger superspridning som kan höja reproduktionstalet ganska mycket, kanske fördubbla det. Dessutom har andra coronavorus tydlig säsongsvariation. Vi vet inte om SARS-CoV-2 har det, men vi kan inte bara passivt hoppas.
Men munskyddsdebatten kostar för mycket. (2/4)
Jag förutsätter att masker dämpar superspridning inomhus och därför blir mycket viktiga, men de är bara en av många interventioner. Nu fördummas vi alla av debatten istället för att fokusera på allt annat viktigt som också måste göras bra, tex testa/spåra. (3/4)