Thread by @ChangFrick

Jag dagdrömmer om att anordna en helkväll i en Folkets Park någonstans med dansband, bugg, raggarbilar och världens blandning folk. Och så bjuder man in KDU-brudarna, Jan Emanuel, Per Gudmundson, Ebba Busch mfl. Klädsel ska vara 50-tal.

Vi kan kalla det Nyheter Idags kulturfest.

Fler personligheter att bjuda in: Tino Sanandaji, Mathias Wåg, Dan Korn. Och så en och annan från MUF och givetvis SDU.

Jens Ganman och Mustafa Panshiri ska givetvis också vara där. En varm sommarkväll någonstans på vischan.

Ännu bättre om Åsa Lindeborg dök upp klädd som Adrey Hepburn.

Runt raggarbilarna som står prydligt parkerade utanför dansbanan går osäkra tonårskillar och speglar sig i kromet. En och annan blick kastar de mot KDU-tjejerna som dansar för glatta livet.

Men de är för nervösa för att bjuda upp. Kvällen är ännu ung och det krävs ett par tre öl till innan de fattar mod.

Plötsligt dyker Staffan Dopping upp, i vit skjorta, svart skinnväst och vita träskor. Han påpekar för de lokala raggarna att man säger inte ”börna” ->

-> då det är en ful anglicism. Det heter ”bränna däck”. Grabbarna är måttligt imponerade.

Nu kliver Peter Jezewski upp på scenen. Fler människor strömmar till dansgolvet samtidigt som ett gäng raggarbilar ända från Värmland nu gör entré.

I en av pilsnerpråmarna från Värmland sitter en fembarnsmamma med stora tatueringar på överarmarna. Hon får syn på Jan Emanuel, hoppar genast ut och kastar sig runt halsen på honom.

Hennes andedräkt är en väl avvägd komposition av viol-shots, billig tysk fulöl och en ->

-> halv flaska Baileys. Efter en stund skiftar Jan Emanuels ansikte färg till lätt ljusblå.

Han har inte blivit liberal, snarare klarar han inte hålla andan hur länge som helst samtidigt som denna fembarnsmamma försöker kyssa honom över hela ansiktet.

Vid ett bord sitter Per Gudmundson med stråhatt och berättar historier för en fräknig singelkvinna i 35-årsåldern. Han har raggat upp byns lokala bibliotekarie.

Bredvid sitter Thomas Gür som kastar misstänksamma blickar mot Mathias Wåg.

Denne Wåg försöker förtvivlat gömma sig i ett par buskar med en kamera för att ta paparazzi-bilder, men till och med hans hängslen som håller upp byxorna syns på långt avstånd.

Då smyger Hanna Lindholm, iklädd en folkdräkt från Buttericks, upp bakom honom.

Wåg blir inte speciellt överraskad, däremot synligt road när Lindholm, lätt överförfriskad, frågar var Wågs kompisar håller hus.

De får då syn på Alice Teodorescu. De gnuggar sig i ögonen, ser de verkligen rätt?

Jojomensan, där står hon lätt nervös i pärlhalsband ->

-> och en proper klänning. Håret är mödosamt uppsatt. Men hon kämpar med miljön, hur beter sig en Teodorescu i denna miljö?

Hon söker tillflykt hos Ivar Arpi som har ett djupt samtal om manlighet med ett par stadiga grabbar i MC-västar.

Då dyker den skattefria dunken och plastmuggarna upp. Arpi, stärkt av manlighetssamtalet, tar sig självsäkert en stänkare.

Teodorescu tittar på storögt och gör upp en flyktplan i huvudet. Hur tar hon sig härifrån?

Ett stenkast därifrån sitter Henrik Jönsson i baksätet på en fyrdörrars Crown Victoria -56. Han lyssnar med andakt när ägaren berättar hur bilen importerades från Kalifornien i en sjöcontainer. ”Detta är sant entreprenörskap”, tänker han.

Bredvid står en hemmabyggd Hot Rod i tveksamt skick. Tino Sanandaji tittar sig bekymrat i höger backspegel. Han är rädd att tunnhårigheten är allt för framträdande. När han höjer blicken från backspegeln står Åsa Natascha Kalashnokova Lindeborg där i all sin prakt.

Förälskelsen är total. Aldrig trodde Tino att hormonerna kunde rusa för en dam äldre än honom själv men nog känner han fjärilarna i magen.

Det kan också vara ett utslag av att promillehalten nu sakta men säkert stiger.

Lindeborg och Sanandaji sätter sig i gräset. Hon pratar om ”stiljagi”, alltså sovjetisk raggarkultur. Själv försöker Sanandaji flika in med sina erfarenheter av Ukraina, men Lindeborg låter sig inte imponeras så lätt.

Jens Ganman, som obemärkt smugit förbi och tjuvlyssnat, tar upp telefonen och googlar ”stilyagi”. Hur gör man ett cirkeldiagram av det här?

Lätt chockad över den sovjetiska raggarkulturen funderar han varför vi blev så kulturellt anpassade efter just USA? Eller blev vi det?

Tanken svindlar. Om historiens vingslag hade tagit en något annan riktning skulle vi kanske åkt raggarrundor i en upphottad Moskvich istället för Chevrolet.

Kanske hände detta i ett parallellt universum? Ganman måste sätta sig ner, det blir för mycket för honom.

Men Ganmans arma sinne får ingen ro. Något stör hans djupa filosofiska tankar om kalla kulturkriget.

– Kom igen nu Jens, vi ska dansa!

Ebba Busch har fått feeling till Flamingokvintetten och bestämt sig för att bugga med Ganman. Höfterna ska ha sitt!

Jens Ganman och Ebba Busch går armkrok mot dansgolvet. Där framme glittrar kavajen på sångaren i dansbandet och discoljusen sveper genom luften. Det är en magisk kväll och Ebba har nu bestämt sig för att återupprepa succén från Lets Dance.

Ganman försöker förtvivlat ->

-> erinra sig bugglektionerna från högstadiet, men han inser snabbt att det är bara att ge upp. Ebba får föra dansen och han får agera fruntimmer i denna genanta uppvisning. Men vad gör man inte för konsten?

Plötsligt noterar Ganman att folk vänder sig om med skräckblandad ->

-> förtjusning. Ett stigande sorl överröstar nu Flamingokvintettens klassiker ”Jag lyfter på hatten”.

Mattias Wåg rusar ner mot grusparkeringen. Stegen är tunga och fötterna dunsar i marken. Efter honom joggar ett följe karlar i svarta skinnvästar.

Kajsa Ekis Ekman och Myra Åhbeck Öhrman har dragit igång en stilett-fajt! Värmlandsmorsan hejar på med hes röst. Jan Emanuel vill gå emellan men hindras då mamma Värmland har ett stadigt grepp om hans liv med sina gäddhängsarmar.

Nu ska de göra upp, en gång för alla.

Allt fler människor strömmar till för att se årets catfight, med klackar och rödmålade naglar. De flesta anar att Myra kommer ta hem fajten. Men inte alla.

Av någon outgrundlig anledning som ingen begriper väljer Ann Heberlein att backa Kajsa Ekman.

Myra blir nu vansinnig och fräser något om ”Ann Borderline”.

Helvetet bryter loss. Grus, damm, lösnaglar och handväskor flyger i luften om vartannat. Värmlandsmorsan skrattar så hela den två ton tunga bilen gungar. Jan Emanuel sliter sig loss, river av som skjorta ->

-> och går in i fajten barbröstad, som den alfahanne han är.

Det slutar med att han hamnar underst med Myras tuttar över ansiktet. Kajsa Ekman söker skydd hos Lindeborg och Sanandaji. Heberlein letar efter van der Heeg som sitter och ljuger jakthistorier med Ulf Kristersson.