Det här är fortfarande den mest klarsynta politiska analys jag läst: Lena Hjelm Walléns kommentar till regeringen Bilds resonemang om friskolereformens förväntade effekter på kommunens kostnader för skolan.
29 år senare i Upplands Väsbys konsekvensbeskrivning av IES etablering.
29 år senare när konsekvenserna av IES eventuella etablering i Karlskrona utreds av konsultbolag.
Bildt hade dock lyckats med halva analysen av kommunens ökade ansvar.
Friskolornas mindre ansvar värderades till 15 %. Detta alltså utan Hjelm Walléns tillkommande resonemang om kostnader som uppstår när elever lämnar den kommunala skolan.
Sedan såg Miljöpartiet och Socialdemokraterna till att friskolornas skolpeng ökade till 100 % av kommunens skolpeng. Det var det som öppnade portarna för skolkoncernerna. Surt. Nu får vi se till att backa bandet och besluta om friskolors skolpeng enligt Hjelm Walléns kloka analys
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Det finns en hel del jag ogillar med marknadsskolan och så finns det några få saker jag avskyr. Skolkoncernen JENSEN är en av de sakerna. Kan jag inte få er uppmärksamhet i några minuter så ska jag förklara varför?
Under JENSEN Göteborgs första år var de inte en så populär skola. Söktrycket var ganska lågt så elevunderlaget blev rätt tufft. Då började man skicka brev till vårdnadshavare i välbärgade områden med reklam om att gå på JENSEN.
Så här kan ett sånt brev se ut. "Stadens mest högprofilerade skola". "Detta brev riktar sig främst till er som önskar mer. Kanske anser ni att ett barn inte får tillräckliga utmaningar eller att tempot är för lågt. Kanske tycker ni att det är för stökigt i klassrummet".
Det svenska skolsystemet är så rubbat. Ska tråda lite om två saker som just nu stör mig extra mycket och som hör ihop: Academedias systematiska utsugning av elever med stora behov som går på Praktiska gymnasiet och Skolverkets nya rutin att inte visa lärarbehörighet.
Utbildningsnämnden i Göteborgs budget för 2026 är klar. En del av resursfördelningen till gymnasieskolorna är rörlig och utgår från skolornas behov. Politikerna har tagit en del av skolpengen och sagt att just den delen ska fördelas till skolor med elever som behöver det mest.
Det här är bra, såklart. Även gymnasieskolan ska vara kompensatorisk. Och friskolor ska såklart (principiellt) också få mer pengar om de har elever med större behov. Men alla håller nog med om att de här pengarna behöver nå fram till klassrummet där eleverna går. Är det så?
Om man höjer kraven på skolan och eleverna, samtidigt som resurserna inte följer med den allmänna kostnadsutvecklingen, så kommer ansvaret för undervisningen successivt att flyttas från lärare – till elever och föräldrar. dn.se/sverige/alex-s…
Det är bara att gå tillbaks till nittiotalets skolutvecklingsöverenskommelse mellan SKR och facken och läsa högt. Ansvaret för inlärning flyttas från lärare till elev. Detta förväntades effektivisera skolan så att lärares löner kunde öka jämfört övriga arbetsmarknaden.
Man behöver inte vara något geni för att förstå att den här styrningen inte fungerar eller för att se vad effekten blir.
Sista dagen i november och dags för Åsa och mig att återigen besvara frågan "Va fan får ni för Balanspengarna?" Vill du också finansiera lobbyism för rimliga arbetsvillkor? Då kan du swisha en slant eller bli månadsgivare. tankesmedjanbalans.se/stotta/
För några dagar sedan förvärvade Cedergrenska Lidingö skola. Allt fler elever går i börsnoterade eller riskkapital/investmentbolagägda skolor. Förklaringen är enkel: när ett mindre skolbolag köps av ett större bolag ökar värdet på det lilla bolagets verksamhet automatiskt. *tråd*
Det kallas för multipelarbitrage. Jag har gått igenom det tidigare utan att så många orkade bry sig (jag fattar varför. Den här effekten kommer tillsammans med ett riggat resursfördelningssystem där friskolor får betalt i förväg för saker de inte utför skapa några enorma bolag.
Företagsekonomins lagar är relativt enkla att förstå när man satt sig in i dem. Kapital kommer alltid att dras till marknader där man kan få avkastning som överstiger risken. Skolmarknaden är extrem. Få andra ställen erbjuder i princip säkra vinster.
"Ägarna måste få ränta på de pengar de satsat på verksamheten" hör man ibland. Academedias ägare har skjutit till drygt 2,2 miljarder. Academedias vinst efter räntekostnader men innan skatt är cirka en miljard. Man får nästan 50 % årlig ränta på det insatta kapitalet.
Rimligt?
"Men nuvarande aktieägare har ju köpt aktier baserat på börsvärdet, inte på insatta pengar från tidigare ägare".
Precis det är min poäng. När man tillåter att skolbolag finns på börsen kommer en annan logik in. Då ska inte ägare längre få betalt för pengar in i verksamheten.
Academedias börsvärde (värdet på alla aktier) är cirka 10 miljarder. Mycket mer skolpeng behöver flyttas från klassrummen för att ge ägarna rimlig ränta än om det bara var ägarna som bidragit med egna pengar till verksamheten som skulle få ränta.