Nu tycker jag vi är värda en stunds avkoppling med ett ämne som alla kan uppskatta. Alltså: skolplanscher som visar tung industri, energiproduktion och teknik! Först ut en klassiker: ”Stålets framställning”.
En annan favorit: ”Ångan och dess användning”. (Med baksidestext.)
”Volvo PV444 - Bromssystem”. Den här borde hänga på Nationalmuseum.
”ELKRAFTEN”
”Fyrtakts förbränningsmotor.” Visst är det skönt att inte längre behöva ligga vaken om nätterna och försöka förstå hur den fungerar? Varsågoda.
Så kör vi lite nationalekonomi, det är ju avkopplande? ”Hur hjulen hållas igång”.
Från samma serie som föregående: ”Hur vi nyttjar vattenkraften”.
”Volvo Amazon - kraftöverföring”. Man skulle ju vilja ha planscherna med alla andra delar av Amazonen också. Jaja.
Hm, ja, den här är ju intressant. Och har ett historiskt värde. ”In einem Petroleumgebiete”.
”Från malm till stål”. Den här är grafiskt väldigt fin. Men gruvbrytning med nån sorts spett? Mnja, det är lite för stor konstnärlig frihet, tycker jag nog.
”Vattenturbin”. Italiensk plansch med svensk baksidestext!
Den här har ett speciellt värde, för den visar brytningen i Malmbergsgruvan och förädlingen på Vitåfors industriområde. Dessutom i nederkant ett stiliserat DM3-lok som drar malmtåg mot Luleå eller Narvik. Inte ett öga är torrt. (Planschen har tyvärr inte stått torrt den heller.)
Det här är egentligen inte en skolplansch, men den har samma funktion, kanske från någon bostadsmässa när förra seklet var ungt? ”Kiruna - Arbetarebostad”.
Så finalen, den finaste av dem alla. ”Den svenska järnmalmsexporten 1911-1945”.
Det var det hele! Samtidigt fick ni ta del av vad jag sitter och njuter av på mitt kontor (förutom utsikten över Kiruna), när det inte är pandemi. Har någon av er en pärla till plansch att visa?
Slut tråd.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Frälsningsarméns gamla hus representerar såväl det tidiga 1900-talets frikyrkor som Kirunas rika föreningsliv och den tidiga centrumbebyggelsen som den gestaltade sig innan 1960- och 1970-talets saneringar i Kiruna.
Nu ska vi titta på ett arbetsmoment i gruvan som var mycket krävande och riskfyllt, av många ansett som det hårdaste och tuffaste jobbet under jord. Idag är det ersatt av maskiner, tack vare teknisk utveckling. Här kommer en tråd om stigortsdrivare.
📷: Skellefteå museum
En gruva kan drivas som dagbrott från markytan, enkelt uttryckt ett stort öppet hål där man spränger och lastar bort malmen. Eller så bryter man under jord, genom att driva tunnlar (ortar) och spränga loss malmen. Här en tidigare tråd om olika brytningsmetoder.
Utöver de horisontella ortarna behövs det schakt som går vertikalt, alltså uppåt och nedåt. De kan användas för ventilation, som hisschakt för att få upp malm eller som störtschakt där man kan dumpa bergmassor till lägre nivåer.
Ett av LKAB:s malmtåg har spårat ur på Malmbanan vid Vassijaure station nära norska gränsen på kvällen 17 december. Inga personskador, men omfattande skador på tåg och spår. Vad vet vi så här långt? Infotråd nedan.
Tåget var fullastat med järnmalmspellets, på väg från gruvan i Kiruna till Narviks hamn. Malmtågen har 68 vagnar, lastade med drygt 100 ton per vagn. Ett antal vagnar har spårat ur, men många står också kvar på spåret före och efter de urspårade vagnarna.
Urspårningen har skett delvis inne i ett snögalleri. Det är en överbyggnad på spåret som ska hålla de rikliga mängderna snö borta. Det försvårar både besiktning av skadorna och den kommande röjningen. Trafikverkets prognos för återupptagen trafik är tidigast slutet vecka 52.
”Bliv vid er läst!” Det är slutsatsen av den rapport som akademikern Magnus Henrekson beställt med hjälp av bidrag från finansiärer i södra Sverige.
Jo tack, vi vet hur det gick för Facit som blev vid sin läst med mekaniska räknemaskiner på 70-talet.
Tråd om rapporten nedan.
TLDR: Rapporten upprepar tidigare argument från den här gruppen kritiker. Den slår fast att det finns stora utmaningar (tack, det är dem vi jobbat med sen 2016). Man tycker alltså att LKAB ska göra det vi alltid har gjort. Ok, inget nytt så långt.
Men rapporten och argumenten missar helheten. Att sänka klimatutsläppen genom en fossilfri teknik är viktigt i sig, men den ökade omsättningen som järnsvampen ger behövs också för att LKAB ska kunna följa våra malmkroppar mot djupet, och kunna utvinna kritiska mineral.
Nedan en tråd om vad vi vet så här långt om urspårningen i Norge. Den inträffade strax efter 15 vid infarten till Narvik. Tåget var fullastat med järnmalm från Kiruna. Ett LKAB-malmtåg har 68 vagnar, varje vagn är lastad med drygt 100 ton.
📷: LKAB
Lokföraren mår bra och har fått hjälp och stöd enligt våra rutiner. Ingen annan är skadad.
Loket och några vagnar längst fram står kvar på spåret. 30 vagnar längst bak i tåget står också kvar på rälsen. Övriga vagnar, över 30, är urspårade.
Haverikommissionen beräknas vara på plats imorgon vid lunch, fram till dess är det totalstopp på banan. För oss innebär det minst 12 inställda malmtåg.