Det här är en intressant tweet. Balans har granskat Huddinge kommuns skolbudget sedan 2017 och hävdat att här får lärarna betala för politikernas effektiviseringskrav med ökad arbetsbelastning. Huddinges politiska majoritet har påstått att vi har fel. Man sparar på annat. *tråd*
Som tur va måste man inte tro saker här utan det går att ta reda på hur det ligger till. Vad har hänt med lärartätheten i Huddinge kommuns skolor? Svaret finns hos Skolverket. Rad två i tabellen i nästa tweet är Huddinges kommunala skolors antal elever per lärare 2017.
13,9 elever per lärare 2017.
Sedan följer ett antal år där politikerna inte fullt ut kompenserar skolnämnden för löneökningar. Någonstans måste skolnämnden spara. Politikerna säger att det sparas på administration och ledning och liknande men vad har hänt med antalet elever per lärare? Ökat till 15,1!
Mellan 2017 och 2021 har lärartätheten försämrats med 8,6 %.
Och Huddinge har nu den klart lägsta lärartätheten av alla Stockholmskommuner (siffran anger snittet för kommunala och fristående skolor, därav 15,2 och inte 15,1)
Lärartäthet är inget perfekt mått. Det går att skära ner så att lärartäthet inte påverkas, tex genom att ta bort personal som inte räknas som lärare (elevassistenter och liknande). Men det verkar inte som att Tomas påstående stämmer. Det verkar som att lärarna fått mer att göra.
Detta hindrar dock inte Huddinges politiker från att sitta på Facebook och hävda motsatsen.
Full förståelse för att det är trist att vara kommunpolitiker och göra det bästa man kan (enligt egen ideologi) och så kommer någon och läser budgetar och visar på konsekvenser, men jag tycker att man kan kräva av vuxna människor på politiska poster att hålla sig till sanningen.
En avslutningstabell. Detta är statistik över hur kostnad per elev förändrats mellan 2016 och 2019. I Huddinge har den bara ökat med 4,3 % under år då lärares löner ökat med ca 3-4 % per år. Klart att arbetsbelastningen stiger då.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Ny svensk forskning om NPM och Business-Type Management (BTM) i staten, såklart på engelska (värdelöst). Här kommer först en tråd med AI-sammanfattande slutsatser (hade inte behövts om man skrivit på svenska) och sedan en fördjupning om kundbegreppet. onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/pa…
Under senare delen av tiotalet lanserades begreppet "tillitsbaserad styrning" för att försöka av-NPM:a statlig verksamhet. Det har gått dåligt att implementera den (Balans skrev ett remissvar om det som var lite för sin tid).
Forskarna menar att det finns en tröghet och seghet i den statliga styrningen som beror på ett antal "institutionella krokar" som gör att den näringslivskopierade styrningen lever kvar.
Ett år kvar till valet och de vinstdrivande skolkoncernerna och deras intresseorganisationer och betalda rapportskrivare syns överallt i media. Ja, jag är lite avundsjuk men också orolig för tillståndet med den svenska demokratin. Överdriver jag? Läs *lång tråd* och avgör själv.
Igår publicerade DN en debattartikel från två forskare som varnade för att medborgarna inte vet vilka som betalar partiernas verksamhet. De menar att det finns risk att beslut fattas på grund av ekonomiskt beroende och klyfta mellan väljare och valda. dn.se/debatt/valjarn…
Ett område där vi vet att det finns en sådan klyfta är den mellan väljarnas och politikernas åsikt i frågan om marknadsskolan. Forskare Anna Tyllström menar att den här klyftan upprätthålls via ett framgångsrikt arbete från lobbyister. iffs.se/nyheter/lobbyi…
Fångade upp ett pressmeddelande från IES Borås i morgongooglingen. Man skriver om sitt "framgångsrika arbete mot gängrekrytering" i "våldsdrabbade Borås" på skolan som ligger "mitt i brytpunkten mellan två utsatta områden."
Jag ifrågasätter inte att IES Borås jobbar mot att deras elever ska dras med i kriminella gäng. Bra. Heja! Det är viktigt. Men känslan när man läser texten är att IES Borås har ett elevunderlag där en stor andel elever löper risk att dras med i gäng. Så är det inte riktigt.
IES kommunikationsavdelning kör en offensiv kampanj (det brukar annars vara om skolan i Eskilstuna) där man försöker få det att framstå som att man har elever som kommer från tuffa omständigheter, att man inte segregerar kommunens skolor och att man presterar bra resultat.
Kopplingarna mellan politiker och välfärdskoncernernas ägare blir ibland väldigt uppenbara. På Wayback machine kan man läsa en artikel i Fokus från 2018 med rubriken "Heliga Birgitta". Låt oss göra det ihop och se vilka namn som nämns. web.archive.org/web/2025062201…
Birgitta heter såklart Ed i efternamn och är statsminister Ulf Kristerssons fru. Ed är vice ordförande i styrelsen för Europaskolan, en icke vinstdrivande huvudman som driver ett antal skolor i aktiebolagsform.
Ed har varit ett stort namn inom lobbybranschen. Fokus skriver så här om varför företag anlitar lobbyister. "Pr och framför allt public affairs, där lobbning är en central del, går ut på att företag köper kunskap om politik och mer eller mindre handfast stöd för sin strategi".
Skolpolitik framstår allt mer som en charad. Politiker får lapp skriven av skolägarna, där det står vad de ska spela upp, sedan lyder de. Forskare kallar det "starkt särintresse som är välorganiserat" och "framgångsrikt arbete från lobbyister". Här kommer *tråd* om Moderaterna.
Strax efter att utredningen om nationell skolpengsnorm för grundskolan presenterades Twittrade Moderaternas skolpolitiska talesperson att de inte står bakom utredningens slutsatser om sänkt skolpeng för friskolor. Istället hänvisades till rapport beställd av Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringslivs skolpolitiska expert för grundskolan är fd moderat riksdagsledamot (har fortfarande minimalt kommunpolitiskt uppdrag). Inget konstigt med det. Fd politiker måste få ha ett jobb. Men banden mellan M och skolägarna är betydligt starkare än så.
Tips till alla er som sitter klistrade 14.00 för att lyssna på presentationen av skolpengsutredningen: håll koll på de juridiska begreppen "särskilda skäl" och "synnerliga skäl".
1. I gårdagens debattartikel utryckte sig utredaren så här.
Om en kommun vill strunta i att göra avdrag på friskolors skolpeng ska det krävas "särskilda skäl", men om en kommun inte vill ge friskolor högre skolpeng - ("friskolestraffet") trots ökad kommunal skolbudget under året - ska det krävas "synnerliga skäl".
"Särskilda skäl" betyder att det inte måste finnas ett extremt skäl utan att en myndighet vill öppna upp för viss flexibilitet. "Synnerliga skäl" innebär att det måste finnas exceptionella omständigheter för att huvudprincipen inte ska följas.