Det här är en intressant tweet. Balans har granskat Huddinge kommuns skolbudget sedan 2017 och hävdat att här får lärarna betala för politikernas effektiviseringskrav med ökad arbetsbelastning. Huddinges politiska majoritet har påstått att vi har fel. Man sparar på annat. *tråd*
Som tur va måste man inte tro saker här utan det går att ta reda på hur det ligger till. Vad har hänt med lärartätheten i Huddinge kommuns skolor? Svaret finns hos Skolverket. Rad två i tabellen i nästa tweet är Huddinges kommunala skolors antal elever per lärare 2017.
13,9 elever per lärare 2017.
Sedan följer ett antal år där politikerna inte fullt ut kompenserar skolnämnden för löneökningar. Någonstans måste skolnämnden spara. Politikerna säger att det sparas på administration och ledning och liknande men vad har hänt med antalet elever per lärare? Ökat till 15,1!
Mellan 2017 och 2021 har lärartätheten försämrats med 8,6 %.
Och Huddinge har nu den klart lägsta lärartätheten av alla Stockholmskommuner (siffran anger snittet för kommunala och fristående skolor, därav 15,2 och inte 15,1)
Lärartäthet är inget perfekt mått. Det går att skära ner så att lärartäthet inte påverkas, tex genom att ta bort personal som inte räknas som lärare (elevassistenter och liknande). Men det verkar inte som att Tomas påstående stämmer. Det verkar som att lärarna fått mer att göra.
Detta hindrar dock inte Huddinges politiker från att sitta på Facebook och hävda motsatsen.
Full förståelse för att det är trist att vara kommunpolitiker och göra det bästa man kan (enligt egen ideologi) och så kommer någon och läser budgetar och visar på konsekvenser, men jag tycker att man kan kräva av vuxna människor på politiska poster att hålla sig till sanningen.
En avslutningstabell. Detta är statistik över hur kostnad per elev förändrats mellan 2016 och 2019. I Huddinge har den bara ökat med 4,3 % under år då lärares löner ökat med ca 3-4 % per år. Klart att arbetsbelastningen stiger då.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Det finns en hel del jag ogillar med marknadsskolan och så finns det några få saker jag avskyr. Skolkoncernen JENSEN är en av de sakerna. Kan jag inte få er uppmärksamhet i några minuter så ska jag förklara varför?
Under JENSEN Göteborgs första år var de inte en så populär skola. Söktrycket var ganska lågt så elevunderlaget blev rätt tufft. Då började man skicka brev till vårdnadshavare i välbärgade områden med reklam om att gå på JENSEN.
Så här kan ett sånt brev se ut. "Stadens mest högprofilerade skola". "Detta brev riktar sig främst till er som önskar mer. Kanske anser ni att ett barn inte får tillräckliga utmaningar eller att tempot är för lågt. Kanske tycker ni att det är för stökigt i klassrummet".
Det svenska skolsystemet är så rubbat. Ska tråda lite om två saker som just nu stör mig extra mycket och som hör ihop: Academedias systematiska utsugning av elever med stora behov som går på Praktiska gymnasiet och Skolverkets nya rutin att inte visa lärarbehörighet.
Utbildningsnämnden i Göteborgs budget för 2026 är klar. En del av resursfördelningen till gymnasieskolorna är rörlig och utgår från skolornas behov. Politikerna har tagit en del av skolpengen och sagt att just den delen ska fördelas till skolor med elever som behöver det mest.
Det här är bra, såklart. Även gymnasieskolan ska vara kompensatorisk. Och friskolor ska såklart (principiellt) också få mer pengar om de har elever med större behov. Men alla håller nog med om att de här pengarna behöver nå fram till klassrummet där eleverna går. Är det så?
Om man höjer kraven på skolan och eleverna, samtidigt som resurserna inte följer med den allmänna kostnadsutvecklingen, så kommer ansvaret för undervisningen successivt att flyttas från lärare – till elever och föräldrar. dn.se/sverige/alex-s…
Det är bara att gå tillbaks till nittiotalets skolutvecklingsöverenskommelse mellan SKR och facken och läsa högt. Ansvaret för inlärning flyttas från lärare till elev. Detta förväntades effektivisera skolan så att lärares löner kunde öka jämfört övriga arbetsmarknaden.
Man behöver inte vara något geni för att förstå att den här styrningen inte fungerar eller för att se vad effekten blir.
Sista dagen i november och dags för Åsa och mig att återigen besvara frågan "Va fan får ni för Balanspengarna?" Vill du också finansiera lobbyism för rimliga arbetsvillkor? Då kan du swisha en slant eller bli månadsgivare. tankesmedjanbalans.se/stotta/
För några dagar sedan förvärvade Cedergrenska Lidingö skola. Allt fler elever går i börsnoterade eller riskkapital/investmentbolagägda skolor. Förklaringen är enkel: när ett mindre skolbolag köps av ett större bolag ökar värdet på det lilla bolagets verksamhet automatiskt. *tråd*
Det kallas för multipelarbitrage. Jag har gått igenom det tidigare utan att så många orkade bry sig (jag fattar varför. Den här effekten kommer tillsammans med ett riggat resursfördelningssystem där friskolor får betalt i förväg för saker de inte utför skapa några enorma bolag.
Företagsekonomins lagar är relativt enkla att förstå när man satt sig in i dem. Kapital kommer alltid att dras till marknader där man kan få avkastning som överstiger risken. Skolmarknaden är extrem. Få andra ställen erbjuder i princip säkra vinster.
"Ägarna måste få ränta på de pengar de satsat på verksamheten" hör man ibland. Academedias ägare har skjutit till drygt 2,2 miljarder. Academedias vinst efter räntekostnader men innan skatt är cirka en miljard. Man får nästan 50 % årlig ränta på det insatta kapitalet.
Rimligt?
"Men nuvarande aktieägare har ju köpt aktier baserat på börsvärdet, inte på insatta pengar från tidigare ägare".
Precis det är min poäng. När man tillåter att skolbolag finns på börsen kommer en annan logik in. Då ska inte ägare längre få betalt för pengar in i verksamheten.
Academedias börsvärde (värdet på alla aktier) är cirka 10 miljarder. Mycket mer skolpeng behöver flyttas från klassrummen för att ge ägarna rimlig ränta än om det bara var ägarna som bidragit med egna pengar till verksamheten som skulle få ränta.