Jag och @tomasselin tycks ha aningen olika uppfattningar om hur nyckeltalen för förskolan och skolan i Huddinge utvecklats under den tid tankesmedjan Balans granskat kommunens handlingar. Jag har påstått att där skärs ner, ordentligt. Här kommer en kort tråd med statistik.
@tomasselin Personaltätheten i Huddinges kommunala grundskolor har försämrats från 13,9 till 15,1, dvs med 1,2 elever per lärare. Under samma period har försämringen bara varit 0,2 i Huddinges kommungrupp och i Stor-Stockholms kommuner.
@tomasselin Nettokostnaden per elev i grundskolan har minskat med 2500 kr (tycker jag låter lite mystiskt). Under samma period har den ökat med 6500 i kommungruppen och med 7500 i Stor-Stockholm.
@tomasselin Nettokostnadsavvikelsen (krånglig) beskriver med hur många % kostnad för grundskola/elev avviker från kommunens förmodade kostnad. Nettokostnadsavvikelsen var tidigare nästan noll men är nu 8,2 % lägre än förväntat värde (vilket är ca dubbel avvikelse jämför jämförelsegrupperna)
@tomasselin Slutsats: Huddinges kostnad för grundskola har minskat jämfört kommungruppen och jämfört Stor-Stockholm. Lärartätheten har utvecklats på samma sätt. Balans tycks ha rätt. Tomas tycks ha fel.
@tomasselin Balans har även granskat förskolan i Huddinges budget. Även här har personaltätheten försämrats mer i Huddinge än i andra kommuner, med 0,4 baren per årsarbetare i jämförelse med kommungruppen och Stor-Stockholm som bara ökat med 0,1 barn.
@tomasselin Vid första anblicken ser det ut som att den här försämringen inte kan förklaras med hur nettokostnaden per barn förändrats (häng kvar). Nettokostnaden per barn har ökat med 7000 i Huddinge men bara med ca 6000 i kommungrupp och Stor-Stockholm.
@tomasselin Vilket iaf delvis kan förklara att den negativa nettokostnadsavvikelsen ökat mindre i Huddinge.
Men kolla här med hur mycket lokalkostnaden per elev ökat i Huddinges förskolor! Nästan 10 000 mer på bara de här tre åren. Ökningen i kommungrupp och Stor-Stockholm är bara ca 3000. Detta förklarar rimligen att lärartätheten i förskolan försämras trots att budget ökar.
Slutsats: Det tycks vara så att statistiken ger Balans rätt även här, och Tomas fel.
Inte så kort tråd ändå. Förlåt för den falska marknadsföringen. Och statistik ger inte alltid en perfekt bild av verkligheten. Men nu är det dags för dig @tomasselin att presentera statistik som stöder din tes, att här har gjorts effektiviseringar och inte nedskärningar.
Det ohederligaste fenomenet i debatten om marknadsskolan är skolägarnas och vissa oinsatta/ljugande politikers påstående att friskoleetebleringar utgör komplement till den kommunala skolan, inte konkurrens.
Här kommer ett aktuellt exempel från IES etablering i Norrtälje *tråd*
Moderat ordförande i Kommunstyrelsen 2020: "IES kommer bidra till att komplettera Norrtäljes utbud av skolor och tillföra en efterfrågad samt eftertraktad internationell profil. Jag ser IES just som ett komplement och inte en konkurrent till våra skolor" engelska.se/sv/nyheter-pre…
Barn- och skolnämndens senaste protokoll: Elevminskning med 250 elever vilket innebär intäktsbortfall med 25 miljoner men samma behov som innan IES öppnade. forum.norrtalje.se/welcome-sv/nam…
@FMannerheim @henrekson @johanwennstrom AcadeMedias huvudägares VD sitter för övrigt i styrelsen för stiftelsen som driver tidningen.
@FMannerheim @henrekson @johanwennstrom AcadeMedias huvudägares ordförande anlitar Henrekson som rapportskrivare i en annan fråga. Sverige är litet. breakit.se/artikel/37932/…
@FMannerheim @henrekson @johanwennstrom Henrekson sitter själv i styrelsen för ett bolag som jobbar med analys och påverkan, inom bland annat betyg, friskolors påverkan och valfrihet och vinster i skolan.
När paret Bergström sålde IES lades en stor del av pengarna i en fond som årligen stöttar opinionsbildare som lobbar för skolägarna. 2023 års donationer, som nu finns redovisade, har två gemensamma nämnare: att lyfta IES och skolkoncernerna och att kritisera journalister som granskar skolkoncernerna. projects.propublica.org/nonprofits/org…
Svensk Mediegranskning AB fick 430 000 kronor. Bolaget driver Näringslivets Medieinstitut (NMI) vars verksamhet bygger på att ta betalt från näringslivet för att granska journalister som granskar näringslivet. I styrelsen sitter Göran Thorstensson, som äger herrgård ihop med statsministerparet och sitter i styrelsen för skolkoncern ägd av moderat statssekreterare som skrev friskolereformen.
2023 kritiserade NMI bland annat Dagens Nyheters ledarsida för att de problematiserade friskolor...
Det Skattebetalarnas rapport säger är att mindre effektiva kommuner ska säga upp förskollärare så att kostnaden för förskolan kan minska så att de kan använda pengarna de sparat till att anställa nya förskollärare.
Klickar man i sin kommun på Skattebetalarnas sida så kommer det upp björnar som berättar om hur många förskollärare som skulle kunna anställas om bara Göteborgs stad blev effektivare på att driva förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg.
Skattebetalarnas mått på effektivitet i förskolan bygger på hur nöjda föräldrar är med förskolan (tveksamt mått, men ok) samt hur mycket förskolan kostat 2017-2019. Låg kostnad men hög nöjdhet = hög kvalitet.
Sveriges kommuner kastar bort skattepengar till privata skolhuvudmän och samhällsfastighetsbolag på ett sätt som behöver uppmärksammas av rikspolitiker. Senaste exemplet är Tierps kommun som vill att privata aktörer äger och driver verksamheten i den nya skola som behövs *tråd*
Att bygga skolan kräver en investering på 535,9 miljoner. Den politiska majoriteten anser inte att det går att nå upp till kravet på ekonomisk hushållning (tolkas ofta som driftsresultat på två procent per år) om kommunen står för driften.
Därför vill man "kroka arm med näringslivet för att få deras hjälp". Om man vet väldigt lite om hur skola organiseras kan man kanske tycka att det här är rimligt, kommunen slipper kostnaden för driften men kommunens barn får en skola. Men...
Runt om i landet görs nedskärningar på skolan. I debatten stöter man ibland på uppfattningen att det inte gör så mycket eftersom rektorer kan plocka bort onödiga arbetsuppgifter så att nedskärningar inte drabbar eleverna. Låt oss titta på ett konkret ex. från Sollentuna. *tråd*
Först och främst: NEJ, de senaste åren har det INTE varit ökade lärarlöner som skapat behovet av att skära ner. Det här är en ful argumentation. Lärarlönerna ökar inte mer än vad andra löner ökar. Problemet är att politiker inte kompenserar rektorer för ökade pensionskostnader.
Så till konsekvenserna av nedskärningar på just den här skolan.
* Förberedelseklassen tas bort och nyanlända elever får gå direkt in i en klass, oberoende av årskurs.
Det här är en fullständigt rubbad sak att göra. Hur ska ett barn kunna börja i en klass utan ett ord svenska?