Jag och @tomasselin tycks ha aningen olika uppfattningar om hur nyckeltalen för förskolan och skolan i Huddinge utvecklats under den tid tankesmedjan Balans granskat kommunens handlingar. Jag har påstått att där skärs ner, ordentligt. Här kommer en kort tråd med statistik.
@tomasselin Personaltätheten i Huddinges kommunala grundskolor har försämrats från 13,9 till 15,1, dvs med 1,2 elever per lärare. Under samma period har försämringen bara varit 0,2 i Huddinges kommungrupp och i Stor-Stockholms kommuner.
@tomasselin Nettokostnaden per elev i grundskolan har minskat med 2500 kr (tycker jag låter lite mystiskt). Under samma period har den ökat med 6500 i kommungruppen och med 7500 i Stor-Stockholm.
@tomasselin Nettokostnadsavvikelsen (krånglig) beskriver med hur många % kostnad för grundskola/elev avviker från kommunens förmodade kostnad. Nettokostnadsavvikelsen var tidigare nästan noll men är nu 8,2 % lägre än förväntat värde (vilket är ca dubbel avvikelse jämför jämförelsegrupperna)
@tomasselin Slutsats: Huddinges kostnad för grundskola har minskat jämfört kommungruppen och jämfört Stor-Stockholm. Lärartätheten har utvecklats på samma sätt. Balans tycks ha rätt. Tomas tycks ha fel.
@tomasselin Balans har även granskat förskolan i Huddinges budget. Även här har personaltätheten försämrats mer i Huddinge än i andra kommuner, med 0,4 baren per årsarbetare i jämförelse med kommungruppen och Stor-Stockholm som bara ökat med 0,1 barn.
@tomasselin Vid första anblicken ser det ut som att den här försämringen inte kan förklaras med hur nettokostnaden per barn förändrats (häng kvar). Nettokostnaden per barn har ökat med 7000 i Huddinge men bara med ca 6000 i kommungrupp och Stor-Stockholm.
@tomasselin Vilket iaf delvis kan förklara att den negativa nettokostnadsavvikelsen ökat mindre i Huddinge.
Men kolla här med hur mycket lokalkostnaden per elev ökat i Huddinges förskolor! Nästan 10 000 mer på bara de här tre åren. Ökningen i kommungrupp och Stor-Stockholm är bara ca 3000. Detta förklarar rimligen att lärartätheten i förskolan försämras trots att budget ökar.
Slutsats: Det tycks vara så att statistiken ger Balans rätt även här, och Tomas fel.
Inte så kort tråd ändå. Förlåt för den falska marknadsföringen. Och statistik ger inte alltid en perfekt bild av verkligheten. Men nu är det dags för dig @tomasselin att presentera statistik som stöder din tes, att här har gjorts effektiviseringar och inte nedskärningar.
Ny svensk forskning om NPM och Business-Type Management (BTM) i staten, såklart på engelska (värdelöst). Här kommer först en tråd med AI-sammanfattande slutsatser (hade inte behövts om man skrivit på svenska) och sedan en fördjupning om kundbegreppet. onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/pa…
Under senare delen av tiotalet lanserades begreppet "tillitsbaserad styrning" för att försöka av-NPM:a statlig verksamhet. Det har gått dåligt att implementera den (Balans skrev ett remissvar om det som var lite för sin tid).
Forskarna menar att det finns en tröghet och seghet i den statliga styrningen som beror på ett antal "institutionella krokar" som gör att den näringslivskopierade styrningen lever kvar.
Ett år kvar till valet och de vinstdrivande skolkoncernerna och deras intresseorganisationer och betalda rapportskrivare syns överallt i media. Ja, jag är lite avundsjuk men också orolig för tillståndet med den svenska demokratin. Överdriver jag? Läs *lång tråd* och avgör själv.
Igår publicerade DN en debattartikel från två forskare som varnade för att medborgarna inte vet vilka som betalar partiernas verksamhet. De menar att det finns risk att beslut fattas på grund av ekonomiskt beroende och klyfta mellan väljare och valda. dn.se/debatt/valjarn…
Ett område där vi vet att det finns en sådan klyfta är den mellan väljarnas och politikernas åsikt i frågan om marknadsskolan. Forskare Anna Tyllström menar att den här klyftan upprätthålls via ett framgångsrikt arbete från lobbyister. iffs.se/nyheter/lobbyi…
Fångade upp ett pressmeddelande från IES Borås i morgongooglingen. Man skriver om sitt "framgångsrika arbete mot gängrekrytering" i "våldsdrabbade Borås" på skolan som ligger "mitt i brytpunkten mellan två utsatta områden."
Jag ifrågasätter inte att IES Borås jobbar mot att deras elever ska dras med i kriminella gäng. Bra. Heja! Det är viktigt. Men känslan när man läser texten är att IES Borås har ett elevunderlag där en stor andel elever löper risk att dras med i gäng. Så är det inte riktigt.
IES kommunikationsavdelning kör en offensiv kampanj (det brukar annars vara om skolan i Eskilstuna) där man försöker få det att framstå som att man har elever som kommer från tuffa omständigheter, att man inte segregerar kommunens skolor och att man presterar bra resultat.
Kopplingarna mellan politiker och välfärdskoncernernas ägare blir ibland väldigt uppenbara. På Wayback machine kan man läsa en artikel i Fokus från 2018 med rubriken "Heliga Birgitta". Låt oss göra det ihop och se vilka namn som nämns. web.archive.org/web/2025062201…
Birgitta heter såklart Ed i efternamn och är statsminister Ulf Kristerssons fru. Ed är vice ordförande i styrelsen för Europaskolan, en icke vinstdrivande huvudman som driver ett antal skolor i aktiebolagsform.
Ed har varit ett stort namn inom lobbybranschen. Fokus skriver så här om varför företag anlitar lobbyister. "Pr och framför allt public affairs, där lobbning är en central del, går ut på att företag köper kunskap om politik och mer eller mindre handfast stöd för sin strategi".
Skolpolitik framstår allt mer som en charad. Politiker får lapp skriven av skolägarna, där det står vad de ska spela upp, sedan lyder de. Forskare kallar det "starkt särintresse som är välorganiserat" och "framgångsrikt arbete från lobbyister". Här kommer *tråd* om Moderaterna.
Strax efter att utredningen om nationell skolpengsnorm för grundskolan presenterades Twittrade Moderaternas skolpolitiska talesperson att de inte står bakom utredningens slutsatser om sänkt skolpeng för friskolor. Istället hänvisades till rapport beställd av Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringslivs skolpolitiska expert för grundskolan är fd moderat riksdagsledamot (har fortfarande minimalt kommunpolitiskt uppdrag). Inget konstigt med det. Fd politiker måste få ha ett jobb. Men banden mellan M och skolägarna är betydligt starkare än så.
Tips till alla er som sitter klistrade 14.00 för att lyssna på presentationen av skolpengsutredningen: håll koll på de juridiska begreppen "särskilda skäl" och "synnerliga skäl".
1. I gårdagens debattartikel utryckte sig utredaren så här.
Om en kommun vill strunta i att göra avdrag på friskolors skolpeng ska det krävas "särskilda skäl", men om en kommun inte vill ge friskolor högre skolpeng - ("friskolestraffet") trots ökad kommunal skolbudget under året - ska det krävas "synnerliga skäl".
"Särskilda skäl" betyder att det inte måste finnas ett extremt skäl utan att en myndighet vill öppna upp för viss flexibilitet. "Synnerliga skäl" innebär att det måste finnas exceptionella omständigheter för att huvudprincipen inte ska följas.