Jag och @tomasselin tycks ha aningen olika uppfattningar om hur nyckeltalen för förskolan och skolan i Huddinge utvecklats under den tid tankesmedjan Balans granskat kommunens handlingar. Jag har påstått att där skärs ner, ordentligt. Här kommer en kort tråd med statistik.
@tomasselin Personaltätheten i Huddinges kommunala grundskolor har försämrats från 13,9 till 15,1, dvs med 1,2 elever per lärare. Under samma period har försämringen bara varit 0,2 i Huddinges kommungrupp och i Stor-Stockholms kommuner.
@tomasselin Nettokostnaden per elev i grundskolan har minskat med 2500 kr (tycker jag låter lite mystiskt). Under samma period har den ökat med 6500 i kommungruppen och med 7500 i Stor-Stockholm.
@tomasselin Nettokostnadsavvikelsen (krånglig) beskriver med hur många % kostnad för grundskola/elev avviker från kommunens förmodade kostnad. Nettokostnadsavvikelsen var tidigare nästan noll men är nu 8,2 % lägre än förväntat värde (vilket är ca dubbel avvikelse jämför jämförelsegrupperna)
@tomasselin Slutsats: Huddinges kostnad för grundskola har minskat jämfört kommungruppen och jämfört Stor-Stockholm. Lärartätheten har utvecklats på samma sätt. Balans tycks ha rätt. Tomas tycks ha fel.
@tomasselin Balans har även granskat förskolan i Huddinges budget. Även här har personaltätheten försämrats mer i Huddinge än i andra kommuner, med 0,4 baren per årsarbetare i jämförelse med kommungruppen och Stor-Stockholm som bara ökat med 0,1 barn.
@tomasselin Vid första anblicken ser det ut som att den här försämringen inte kan förklaras med hur nettokostnaden per barn förändrats (häng kvar). Nettokostnaden per barn har ökat med 7000 i Huddinge men bara med ca 6000 i kommungrupp och Stor-Stockholm.
@tomasselin Vilket iaf delvis kan förklara att den negativa nettokostnadsavvikelsen ökat mindre i Huddinge.
Men kolla här med hur mycket lokalkostnaden per elev ökat i Huddinges förskolor! Nästan 10 000 mer på bara de här tre åren. Ökningen i kommungrupp och Stor-Stockholm är bara ca 3000. Detta förklarar rimligen att lärartätheten i förskolan försämras trots att budget ökar.
Slutsats: Det tycks vara så att statistiken ger Balans rätt även här, och Tomas fel.
Inte så kort tråd ändå. Förlåt för den falska marknadsföringen. Och statistik ger inte alltid en perfekt bild av verkligheten. Men nu är det dags för dig @tomasselin att presentera statistik som stöder din tes, att här har gjorts effektiviseringar och inte nedskärningar.
Almega utbildning och skolkoncernerna bedriver stenhård lobbyism för att riksdagen inte ska klubba sänkt skolpeng för friskolor (finns sådant utredarförslag). För några år sedan fanns liknande förslag som röstades ner av Moderaterna. Här en *tråd* om varför M röstade nej då.
1. Skolkoncernen Watma ägs av Andes Hultin (M), som skrev friskolereformen. I styrelsen satt Göran Thorstensson som är statsministerparets bästa vän. De ägde en sommarstuga ihop (numera en herrgård). Thorstensson och Ed har ägt lobbyfirmor ihop sedan 00-talet.
Läs vad som står i Watmas årsredovisning. "Hög politisk kompetens i styrelsen" ska hantera förslaget om sänkt skolpeng för friskolor. Det handlar alltså om moderaten som skrev friskolereformen och statsministerparets bästa vän.
Igår publicerade DI en debattartikel från Almega som handlade om Produktivitetskommissionens slutrapport. De var INTE glada. "Dikeskörning att ifrågasätta lagen om valfrihet". och "forskning visar" att konkurrensutsättningen är bra. Följ med i en *tråd* om välfärdslobbyismen".
Först och främst är det skratteretande med hänvisningen till "forskning". Om man klickar på länken går den till en rapport om välfärdsmarknader som skrivits av Mårten Blix. Mårten Blix jobbar på Almega. Det är han som skrivit debattartikeln i DI. Han hävisar till sig själv.
Det får man väl göra men Produktivitetskommissionen har jobbat i flera år och tagit hänsyn till MÄNGDER av forskning. Större delen av den är inte finansierad av näringslivet. Det var kanske därför man körde "vilse" enligt Almega.
Liberalerna säger att de vill helrenovera friskolereformen, men ute i kommunerna går de i bräschen för att förstöra den kommunala skolan. Och de skryter gärna om saken. Här kommer en *tråd* med ett par häpnadsväckande exempel på vad Liberalerna gör i praktiken.
Svenskt Näringsliv har skapat ett kommunalt valfrihetsindex så att medborgarna kan veta hur ogärna lokalpolitiker vill ta ansvar för skolan och hur mycket pengar man vill skicka till utländska riskkapitalister. svensktnaringsliv.se/sakomraden/val…
Dubravka Trejling Nikolic (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, intervjuas. Hon säger att hon välkomnar entreprenörer att vara innovativa i sina tankesätt (läs: flumpedagogik).
Det är intressant att läsa Lobbykollens mailskörd. Man lär sig en del om hur lobbyism funkar. Här mailar Anders Morin - ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv - till Lotta Edholm och vill ha möte om skolpengen. Morin är samtidigt kommunpolitiker för L i Sollentuna.
Jag tror att det behövs ett lobbyregister som man kan söka i för att se vilka möten politiker haft med olika lobbyorganisationer. Men det kommer ju bara åt formella möten. Gissar att en partikamrat kan få till träff med minister under mindre registreringsbara omständigheter.
Här skriver Morin mail ihop med Lena Furmark. Innehållet är det vanliga. Förändringar av friskolesystemet gör skada osv. Furmark är fd statssekreterare för KD-minister. Sånt här har betydelse enligt forskare. Man får lättare till träffar med ministrar (måste vara officiella).
Eftersom Liberalerna (och till viss del övriga Tidö) nu byter åsikt i allt som har med friskolereformen kan jag tipsa @SMohamsson om det här med segregation och cyniska skolkoncerner som medvetet ser till att vissa elever inte ska gå på deras skolor. *tråd om Jensen*
Jensen har en vinstmarginal på över 10 % (vilket är rätt mycket mer än lobbyns trams om 2-3 %) och de gjorde det senaste verksamhetåret ett positivt resultat på 162 miljoner kronor.
Under mitten av 10-talet startade Jensen en grundskola i Göteborg. Det gick sådär i början så man begärde ut postadresser till föräldrar i de finare skolorna i Göteborg och skickade brev till dem med budskapet att de borde byta till Jensen om de önskar mer/om tempot är för lågt.
I ny forskningsartikel ställer två forskare sig frågan varför Socialdemokratiska kommunpolitiker privatiserar offentliga tjänster, trots att de egentligen är emot sådan politik. AI har hjälpt mig att sammanfatta omöjlig forskarengelska. Här kommer *tråd*. tandfonline.com/doi/epdf/10.10…
När akademin tidigare kikat på den här frågan har slutsatsen landat i att det beror på internationella trender eller att S har bytt åsikt och inte längre är emot outsourcing. Nu testas nytt knep för att förstå fenomenet - granskning av enskilda beslut och genomföranden.
Forskarna utgår från 4 skäl till varför man outsourcar.
1. Ideologi 2. Påtvingade pga ekonomisk kris/lagstiftning/näringslivet 3. Vill rationalisera, där outsourcing enligt marknadsmässig logik är effektivare 4. "Nödvändigt ont" pga koalition/trovärdighet/värre nedskärningar