Det finns inga som ljuger så mycket i som IES företrädare. För någon vecka sedan skrev en gymnasielärare en debattartikel om att elever med invandrarbakgrund som gått på IES Hässleholm är dåliga på svenska och engelska. Nu svarar rektor att det beror på ”få år i Sverige”. *tråd*
Det finns ett annat ord för ”få år i Sverige” och det är ”nyinvandrad”. Nyinvandrad är man om man kommit till Sverige de senaste fyra åren. IES Hässleholm hade år 2020 inte en enda elev som räknades som nyinvandrad. De kommunala skolorna tog hand om de nyinvandrade eleverna.
Och detta är ganska typiskt för IES skolor. Hög andel elever med utländsk bakgrund men inga - eller väldigt få - nyinvandrade elever.
Och det är icke nyinvandrade invandrarelever med föräldrar med väldigt hög utbildningsnivå (skolor kan få ett värde mellan 1 och 3 där 3 är högsta möjliga utbildningsnivå och 1 är lägsta möjliga) som söker sig till IES.
Tror inte att läraren som skrev den här debattaren finns på twitter @SaraBruun3 men det finns ju en liten chans att du vet vem han är och kan tipsa om att kolla Skolverkets statistik.
Han kan ju även bemöta det här grundlösa uttalandet om att IES har hög studiero. Det enda vi vet om studiero är ju att eleverna på IES skattar den lägre än genomsnittet.
Här är hela IES propagandarext. Som hämtad från en kommuniststats sanningsministerie. sydostran.se/insandare/insa…
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Ny svensk forskning om NPM och Business-Type Management (BTM) i staten, såklart på engelska (värdelöst). Här kommer först en tråd med AI-sammanfattande slutsatser (hade inte behövts om man skrivit på svenska) och sedan en fördjupning om kundbegreppet. onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/pa…
Under senare delen av tiotalet lanserades begreppet "tillitsbaserad styrning" för att försöka av-NPM:a statlig verksamhet. Det har gått dåligt att implementera den (Balans skrev ett remissvar om det som var lite för sin tid).
Forskarna menar att det finns en tröghet och seghet i den statliga styrningen som beror på ett antal "institutionella krokar" som gör att den näringslivskopierade styrningen lever kvar.
Ett år kvar till valet och de vinstdrivande skolkoncernerna och deras intresseorganisationer och betalda rapportskrivare syns överallt i media. Ja, jag är lite avundsjuk men också orolig för tillståndet med den svenska demokratin. Överdriver jag? Läs *lång tråd* och avgör själv.
Igår publicerade DN en debattartikel från två forskare som varnade för att medborgarna inte vet vilka som betalar partiernas verksamhet. De menar att det finns risk att beslut fattas på grund av ekonomiskt beroende och klyfta mellan väljare och valda. dn.se/debatt/valjarn…
Ett område där vi vet att det finns en sådan klyfta är den mellan väljarnas och politikernas åsikt i frågan om marknadsskolan. Forskare Anna Tyllström menar att den här klyftan upprätthålls via ett framgångsrikt arbete från lobbyister. iffs.se/nyheter/lobbyi…
Fångade upp ett pressmeddelande från IES Borås i morgongooglingen. Man skriver om sitt "framgångsrika arbete mot gängrekrytering" i "våldsdrabbade Borås" på skolan som ligger "mitt i brytpunkten mellan två utsatta områden."
Jag ifrågasätter inte att IES Borås jobbar mot att deras elever ska dras med i kriminella gäng. Bra. Heja! Det är viktigt. Men känslan när man läser texten är att IES Borås har ett elevunderlag där en stor andel elever löper risk att dras med i gäng. Så är det inte riktigt.
IES kommunikationsavdelning kör en offensiv kampanj (det brukar annars vara om skolan i Eskilstuna) där man försöker få det att framstå som att man har elever som kommer från tuffa omständigheter, att man inte segregerar kommunens skolor och att man presterar bra resultat.
Kopplingarna mellan politiker och välfärdskoncernernas ägare blir ibland väldigt uppenbara. På Wayback machine kan man läsa en artikel i Fokus från 2018 med rubriken "Heliga Birgitta". Låt oss göra det ihop och se vilka namn som nämns. web.archive.org/web/2025062201…
Birgitta heter såklart Ed i efternamn och är statsminister Ulf Kristerssons fru. Ed är vice ordförande i styrelsen för Europaskolan, en icke vinstdrivande huvudman som driver ett antal skolor i aktiebolagsform.
Ed har varit ett stort namn inom lobbybranschen. Fokus skriver så här om varför företag anlitar lobbyister. "Pr och framför allt public affairs, där lobbning är en central del, går ut på att företag köper kunskap om politik och mer eller mindre handfast stöd för sin strategi".
Skolpolitik framstår allt mer som en charad. Politiker får lapp skriven av skolägarna, där det står vad de ska spela upp, sedan lyder de. Forskare kallar det "starkt särintresse som är välorganiserat" och "framgångsrikt arbete från lobbyister". Här kommer *tråd* om Moderaterna.
Strax efter att utredningen om nationell skolpengsnorm för grundskolan presenterades Twittrade Moderaternas skolpolitiska talesperson att de inte står bakom utredningens slutsatser om sänkt skolpeng för friskolor. Istället hänvisades till rapport beställd av Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringslivs skolpolitiska expert för grundskolan är fd moderat riksdagsledamot (har fortfarande minimalt kommunpolitiskt uppdrag). Inget konstigt med det. Fd politiker måste få ha ett jobb. Men banden mellan M och skolägarna är betydligt starkare än så.
Tips till alla er som sitter klistrade 14.00 för att lyssna på presentationen av skolpengsutredningen: håll koll på de juridiska begreppen "särskilda skäl" och "synnerliga skäl".
1. I gårdagens debattartikel utryckte sig utredaren så här.
Om en kommun vill strunta i att göra avdrag på friskolors skolpeng ska det krävas "särskilda skäl", men om en kommun inte vill ge friskolor högre skolpeng - ("friskolestraffet") trots ökad kommunal skolbudget under året - ska det krävas "synnerliga skäl".
"Särskilda skäl" betyder att det inte måste finnas ett extremt skäl utan att en myndighet vill öppna upp för viss flexibilitet. "Synnerliga skäl" innebär att det måste finnas exceptionella omständigheter för att huvudprincipen inte ska följas.