Ju mer jag lär mig om maktförhållandena i svenska skolan, desto mer inser jag vet väldigt lite om spelet bakom kulisserna. För det dyker hela tiden upp mer. Jag visste tex inte att Academedia och bolagets huvudägare Mellby Gård bygger skolindustri med enorma lobbymuskler. *tråd*
Student Consulting är ett bemanningsbolag med fokus på skolan som omsätter nästan en miljard kronor.
Bolaget har växt så att det knakar under pandemin, bland annat pga att man genom "intensiv lobbying" lyckades få regeringen att avskaffa fribeloppet för studenter. Rätt eller fel gjort av regeringen, vet ej, men det är klart att det är bra om man hyr ut studenter.
Ett annat företag som ägs av Academedia och som befinner sig på en marknad som påverkas mycket av politiska beslut är Edshare. Edshare är en gig-lärarförmedlare som låter rektorer hyra ut fjärrlärare som har tid över i sin tjänst och andra rektorer att hyra in samma lärare.
Ni kommer kanske ihåg Academedias "exceptionella lärkurva" när pandemin kom...
... och AcadeMedias många debattartiklar om digitalisering, fjärrundervisning och distansundervisning. Här ett exempel från koncernens dotterbolag NTI-gymnasiet. dagenssamhalle.se/opinion/debatt…
Ett annat bolag som numer ägs av AcadeMedia är utbildningsportalen Studier.se, Sveriges största jämförelsetjänst för utbildningar. Att äga en sån - och få en miljon besök - när man själv driver många av utbildningarna är såklart smart.
Är du skola och vill beställa studiehandledning via nätet, modersmålsundervisning eller moderna språk vi fjärr? Då kan du anlita bolaget Linguista. Ägare: AcadeMedia. linguista.se/tjanster/fjarr…
Jag påminner: "intensiv lobbying"
Här har vi ett företag som har mycket att tjäna på att politiker lättar på reglerna för fjärrundervisning, uppmuntrar digitalisering i allmänhet, devalverar lärare till gig-jobbare men INTE rör skolpengssystemet och marknadsskolan.
Personligen skulle jag föredra att det offentliga bestämde skolans framtid. Inte Mellby Gård eller Academedias andra ägare. Men jag är väl en sån där bakåtsträvare.
Jag hoppas att alla inser det genialiska här. AcadeMedia har hittat ett sätt att göra vinst, inte bara på sina egna skolors skolpeng utan på andra huvudmäns skolpeng.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Ny svensk forskning om NPM och Business-Type Management (BTM) i staten, såklart på engelska (värdelöst). Här kommer först en tråd med AI-sammanfattande slutsatser (hade inte behövts om man skrivit på svenska) och sedan en fördjupning om kundbegreppet. onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/pa…
Under senare delen av tiotalet lanserades begreppet "tillitsbaserad styrning" för att försöka av-NPM:a statlig verksamhet. Det har gått dåligt att implementera den (Balans skrev ett remissvar om det som var lite för sin tid).
Forskarna menar att det finns en tröghet och seghet i den statliga styrningen som beror på ett antal "institutionella krokar" som gör att den näringslivskopierade styrningen lever kvar.
Ett år kvar till valet och de vinstdrivande skolkoncernerna och deras intresseorganisationer och betalda rapportskrivare syns överallt i media. Ja, jag är lite avundsjuk men också orolig för tillståndet med den svenska demokratin. Överdriver jag? Läs *lång tråd* och avgör själv.
Igår publicerade DN en debattartikel från två forskare som varnade för att medborgarna inte vet vilka som betalar partiernas verksamhet. De menar att det finns risk att beslut fattas på grund av ekonomiskt beroende och klyfta mellan väljare och valda. dn.se/debatt/valjarn…
Ett område där vi vet att det finns en sådan klyfta är den mellan väljarnas och politikernas åsikt i frågan om marknadsskolan. Forskare Anna Tyllström menar att den här klyftan upprätthålls via ett framgångsrikt arbete från lobbyister. iffs.se/nyheter/lobbyi…
Fångade upp ett pressmeddelande från IES Borås i morgongooglingen. Man skriver om sitt "framgångsrika arbete mot gängrekrytering" i "våldsdrabbade Borås" på skolan som ligger "mitt i brytpunkten mellan två utsatta områden."
Jag ifrågasätter inte att IES Borås jobbar mot att deras elever ska dras med i kriminella gäng. Bra. Heja! Det är viktigt. Men känslan när man läser texten är att IES Borås har ett elevunderlag där en stor andel elever löper risk att dras med i gäng. Så är det inte riktigt.
IES kommunikationsavdelning kör en offensiv kampanj (det brukar annars vara om skolan i Eskilstuna) där man försöker få det att framstå som att man har elever som kommer från tuffa omständigheter, att man inte segregerar kommunens skolor och att man presterar bra resultat.
Kopplingarna mellan politiker och välfärdskoncernernas ägare blir ibland väldigt uppenbara. På Wayback machine kan man läsa en artikel i Fokus från 2018 med rubriken "Heliga Birgitta". Låt oss göra det ihop och se vilka namn som nämns. web.archive.org/web/2025062201…
Birgitta heter såklart Ed i efternamn och är statsminister Ulf Kristerssons fru. Ed är vice ordförande i styrelsen för Europaskolan, en icke vinstdrivande huvudman som driver ett antal skolor i aktiebolagsform.
Ed har varit ett stort namn inom lobbybranschen. Fokus skriver så här om varför företag anlitar lobbyister. "Pr och framför allt public affairs, där lobbning är en central del, går ut på att företag köper kunskap om politik och mer eller mindre handfast stöd för sin strategi".
Skolpolitik framstår allt mer som en charad. Politiker får lapp skriven av skolägarna, där det står vad de ska spela upp, sedan lyder de. Forskare kallar det "starkt särintresse som är välorganiserat" och "framgångsrikt arbete från lobbyister". Här kommer *tråd* om Moderaterna.
Strax efter att utredningen om nationell skolpengsnorm för grundskolan presenterades Twittrade Moderaternas skolpolitiska talesperson att de inte står bakom utredningens slutsatser om sänkt skolpeng för friskolor. Istället hänvisades till rapport beställd av Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringslivs skolpolitiska expert för grundskolan är fd moderat riksdagsledamot (har fortfarande minimalt kommunpolitiskt uppdrag). Inget konstigt med det. Fd politiker måste få ha ett jobb. Men banden mellan M och skolägarna är betydligt starkare än så.
Tips till alla er som sitter klistrade 14.00 för att lyssna på presentationen av skolpengsutredningen: håll koll på de juridiska begreppen "särskilda skäl" och "synnerliga skäl".
1. I gårdagens debattartikel utryckte sig utredaren så här.
Om en kommun vill strunta i att göra avdrag på friskolors skolpeng ska det krävas "särskilda skäl", men om en kommun inte vill ge friskolor högre skolpeng - ("friskolestraffet") trots ökad kommunal skolbudget under året - ska det krävas "synnerliga skäl".
"Särskilda skäl" betyder att det inte måste finnas ett extremt skäl utan att en myndighet vill öppna upp för viss flexibilitet. "Synnerliga skäl" innebär att det måste finnas exceptionella omständigheter för att huvudprincipen inte ska följas.