Hej @ghokmark kan du ge några exempel på vad du menar med att skoldebatten nu har fokus på "rykten, anekdoter och demonisering av fristående skolor"? Vilka rykten? Vilka anekdoter? Vilken demonisering? svensktidskrift.se/gunnar-hokmark…
@ghokmark Sedan undrar jag om du läst KPMG:s rapport om konsekvensen av IES etablering i Karlskrona eller studerat konsekvensbeskrivningar i kommunens budgethandlingar? Det är inget påhitt att kommunala skolor dräneras på resurser när koncernskolor startar. Det är mycket enkel matematik.
@ghokmark Vem har hävdat att "friskolorna är dåliga och att undervisningen är undermålig på grund av vinstjakten i skolor som drivs som aktiebolag"? Ge några exempel på sådana uttalanden från dem som är framträdande i debatten om marknadsstyrningen av skolan.
@ghokmark "Då har vi frågan om att fristående skolor har betygsinflation. Det har ständigt hävdats, men inte bekräftats i saklig utredning."
@ghokmark@jonasvlachos@JErnestam Vad menar du med "Alla de brister som man kan hitta, eller anser sig hitta, sägs bero på frånvaron av politisk kontroll och på att människor väljer fritt som de vill."? Det där är ju lögn. Ge exempel på några som tycker sådär.
@ghokmark@jonasvlachos@JErnestam "Istället för att se till att fler kan få plats i den skola de vill gå i, vill regering och även borgerliga debattörer hantera det så kallade orättvisorna genom ransonering, offentlig tilldelning och vinstförbud som stryper skolor."
Resten av världen ransonerar utbildning?
@ghokmark@jonasvlachos@JErnestam Tycker du demoniserar kommunala skolor här när du inte nämnder med ett enda ord vilket oerhört mycket svårare uppdrag kommunens skolor har. Snudd på anekdotiskt. Försöker du att sprida rykten om att kommunala skolor är sämre?
@ghokmark@jonasvlachos@JErnestam Men det är klart, när man skriver på hemmaplan är det kanske lätt att man tar ut svängarna lite och slänger sig med uttryck och förenklingar som man kanske i vanliga fall aktat sig för.
Ja om man är lobbyist alltså.
@ghokmark@jonasvlachos@JErnestam Som samhällskunskapslärare måste jag dock be dig att komplettera texten, om du vill få ett godkänt betyg. Inlämning senast nästa fredag.
Ett år kvar till valet och de vinstdrivande skolkoncernerna och deras intresseorganisationer och betalda rapportskrivare syns överallt i media. Ja, jag är lite avundsjuk men också orolig för tillståndet med den svenska demokratin. Överdriver jag? Läs *lång tråd* och avgör själv.
Igår publicerade DN en debattartikel från två forskare som varnade för att medborgarna inte vet vilka som betalar partiernas verksamhet. De menar att det finns risk att beslut fattas på grund av ekonomiskt beroende och klyfta mellan väljare och valda. dn.se/debatt/valjarn…
Ett område där vi vet att det finns en sådan klyfta är den mellan väljarnas och politikernas åsikt i frågan om marknadsskolan. Forskare Anna Tyllström menar att den här klyftan upprätthålls via ett framgångsrikt arbete från lobbyister. iffs.se/nyheter/lobbyi…
Fångade upp ett pressmeddelande från IES Borås i morgongooglingen. Man skriver om sitt "framgångsrika arbete mot gängrekrytering" i "våldsdrabbade Borås" på skolan som ligger "mitt i brytpunkten mellan två utsatta områden."
Jag ifrågasätter inte att IES Borås jobbar mot att deras elever ska dras med i kriminella gäng. Bra. Heja! Det är viktigt. Men känslan när man läser texten är att IES Borås har ett elevunderlag där en stor andel elever löper risk att dras med i gäng. Så är det inte riktigt.
IES kommunikationsavdelning kör en offensiv kampanj (det brukar annars vara om skolan i Eskilstuna) där man försöker få det att framstå som att man har elever som kommer från tuffa omständigheter, att man inte segregerar kommunens skolor och att man presterar bra resultat.
Kopplingarna mellan politiker och välfärdskoncernernas ägare blir ibland väldigt uppenbara. På Wayback machine kan man läsa en artikel i Fokus från 2018 med rubriken "Heliga Birgitta". Låt oss göra det ihop och se vilka namn som nämns. web.archive.org/web/2025062201…
Birgitta heter såklart Ed i efternamn och är statsminister Ulf Kristerssons fru. Ed är vice ordförande i styrelsen för Europaskolan, en icke vinstdrivande huvudman som driver ett antal skolor i aktiebolagsform.
Ed har varit ett stort namn inom lobbybranschen. Fokus skriver så här om varför företag anlitar lobbyister. "Pr och framför allt public affairs, där lobbning är en central del, går ut på att företag köper kunskap om politik och mer eller mindre handfast stöd för sin strategi".
Skolpolitik framstår allt mer som en charad. Politiker får lapp skriven av skolägarna, där det står vad de ska spela upp, sedan lyder de. Forskare kallar det "starkt särintresse som är välorganiserat" och "framgångsrikt arbete från lobbyister". Här kommer *tråd* om Moderaterna.
Strax efter att utredningen om nationell skolpengsnorm för grundskolan presenterades Twittrade Moderaternas skolpolitiska talesperson att de inte står bakom utredningens slutsatser om sänkt skolpeng för friskolor. Istället hänvisades till rapport beställd av Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringslivs skolpolitiska expert för grundskolan är fd moderat riksdagsledamot (har fortfarande minimalt kommunpolitiskt uppdrag). Inget konstigt med det. Fd politiker måste få ha ett jobb. Men banden mellan M och skolägarna är betydligt starkare än så.
Tips till alla er som sitter klistrade 14.00 för att lyssna på presentationen av skolpengsutredningen: håll koll på de juridiska begreppen "särskilda skäl" och "synnerliga skäl".
1. I gårdagens debattartikel utryckte sig utredaren så här.
Om en kommun vill strunta i att göra avdrag på friskolors skolpeng ska det krävas "särskilda skäl", men om en kommun inte vill ge friskolor högre skolpeng - ("friskolestraffet") trots ökad kommunal skolbudget under året - ska det krävas "synnerliga skäl".
"Särskilda skäl" betyder att det inte måste finnas ett extremt skäl utan att en myndighet vill öppna upp för viss flexibilitet. "Synnerliga skäl" innebär att det måste finnas exceptionella omständigheter för att huvudprincipen inte ska följas.
Sydsvenskan utklassar de större tidningarna i att granska marknadsskolan. Just nu kör de en fantastisk artikelserie om förskolor utan förskollärare, som kan läsas med DN-konto. Jag ska komplettera med några klipp om de vinstdrivande förskolorna *tråd* sydsvenskan.se/2025-06-03/32-…
Förskolans resursfördelningssystem är exakt likadant som skolans: friskolors förskolepeng ska vara lika stor som kommunens grundpeng. Så om du är AB-förskola får du betalt för att ha kommunens andel förskollärare men kan välja att ha en lägre andel och då skapas vinstmarginal.
I den länkade artikeln listas de 32 förskolor som har lägst förksollärartäthet. De 18 första på listan är fristående förskolor. Bara sex av 32 är kommunala.