Jag har de senaste åren försökt att få folk att vakna upp gällande några saker, tex de här två sakerna. 1. Koncernerna äter upp de små friskolorna. 2. Det sker bl.a. genom samarbete mellan politiker - skolkoncernerna och samhällsfastighetsbolag.
Snälla läs den här ranten.
Världens rimligaste moderatpolitiker heter Robert och han styr i Lomma. Han har inget emot valfrihet men han har något emot skolkoncernerna. Han har säkerställt att kommunen inte tappar "rådigheten" genom att äga friskolans lokaler. Kommunen har kontroll. svd.se/moderaten-som-…
Några som ser annorlunda på saken är majoriteten i Stockholms stad. De vill inte ha rådighet över friskolornas skollokaler, utan istället sälja ut dem. Men de vill inte berätta vilka lokaler det handlar om. insynsverige.se/documentHandle…
Det är dock inte jättesvårt att lista ut att IES driver verksamhet i några av de aktuella fastigheterna. Ingen annan huvudman krävde 8 månaders detektivarbete av Skolinspektionen.
Bara några veckor innan nämnden som hanterar Stockholms stads skolfastigheter tog det här principbeslutet att sälja ut skollokaler hade man tagit beslut att sälja ut en annan fastighet, även denna med IES som nuvarande hyresgäst. insynsverige.se/documentHandle…
Det här är något kommunen kommer att förlora pengar på. Sammanlagt ger de här fastigheterna ett plusresultat på 50 miljoner om året. Men det är inte viktigt för majoriteten. De ska bort!
Men vilka är det här viktigt för?
Jo, för de skolor som INTE är koncerner och som INTE vill att de lokaler man hyr hamnar hos någon stor samhällsfastighetsjätte som man kan samarbeta med för att växa ännu mer.
Västberga friskola drivs som aktiebolag men omsättningen växer inte genom att starta nya skolor utan bara med den ökade skolpengen.
Det här är en sån där verksamhet som förvisso gör bra vinst vissa år, men som drivs enligt friskolereformens ursprungssyfte: ägare som jobbar i verksamheten.
De här ägarna har skickat ut ett infobrev till vårdnadshavare som skulle kunna vara skrivet av Tankesmedjan Balans, men knappast av Centerpartiet eller Almega. Jag ska visa några klipp men här är hela. drive.google.com/file/d/1JwFrFj…
Först sammanhanget: Majoritetspolitikerna i skolfastighetsnämnden vill sälja ut två förskolor och skolor där IES och två andra friskolor bedriver verksamhet.
Västbergas ägare fick besked om försäljningen i somras, de har inte haft insyn i processen och de har inte tillfrågats om att köpa fastigheten.
Med en vecka kvar innan slutdatum fick styrelsen veta att de också kunde lägga bud, innan det hade majoriteten i Stockholms stad kommunicerat att alla fastigheter skulle säljas till en ny ägare.
MEN TITTA HÄR! Den lilla fristående skolan är orolig för att ny ägare kommer att höja hyrorna (inte otroligt scenario) och att det kommer bli svårt att driva vidare verksamheten. MÅNGA SMÅ FRISKOLOR RUNT OMKRING HAR BLIVIT UPPKÖPTA och försäljning gynnar skolföretagen.
Och avslutningsvis. Jag har fått så mycket skit av lobbyn för att jag påstår att dagens styrning gynnar koncerner på de små skolornas bekostnad. Marcus är kommunist och vill ha DDR-skola. Men läs för guds skull det lilla företagets egna beskrivning.
Detta:
"Det är viktigt att det finns möjlighet även för mindre
fristående skolor som vi att verka, vilket var en av intentionerna när de införde
friskolereformen. Detta bör inte äventyras genom den snabba och kortsiktig intäkt som en
försäljning innebär."
Miljöpartiet i Stockholm håller tillsammans med allianskompisarna på att förstöra möjligheten för små friskolor att bedriva verksamhet och istället skicka makten i händerna på enorma koncerner och på samhällsfastighetsbolagen. Och till på köpet till ekonomisk förlust för staden.
Moderat i Lomma, den lilla aktiebolagsdrivna friskolan i Västberga och den minimala tankesmedjan Balans säger samma sak. På andra sidan står företag som har miljarder i omsättning. Det är dags för väljarna att bestämma sig. Vem ska styra och äga skolan? Medborgare eller bolagen?
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Almega utbildning och skolkoncernerna bedriver stenhård lobbyism för att riksdagen inte ska klubba sänkt skolpeng för friskolor (finns sådant utredarförslag). För några år sedan fanns liknande förslag som röstades ner av Moderaterna. Här en *tråd* om varför M röstade nej då.
1. Skolkoncernen Watma ägs av Andes Hultin (M), som skrev friskolereformen. I styrelsen satt Göran Thorstensson som är statsministerparets bästa vän. De ägde en sommarstuga ihop (numera en herrgård). Thorstensson och Ed har ägt lobbyfirmor ihop sedan 00-talet.
Läs vad som står i Watmas årsredovisning. "Hög politisk kompetens i styrelsen" ska hantera förslaget om sänkt skolpeng för friskolor. Det handlar alltså om moderaten som skrev friskolereformen och statsministerparets bästa vän.
Igår publicerade DI en debattartikel från Almega som handlade om Produktivitetskommissionens slutrapport. De var INTE glada. "Dikeskörning att ifrågasätta lagen om valfrihet". och "forskning visar" att konkurrensutsättningen är bra. Följ med i en *tråd* om välfärdslobbyismen".
Först och främst är det skratteretande med hänvisningen till "forskning". Om man klickar på länken går den till en rapport om välfärdsmarknader som skrivits av Mårten Blix. Mårten Blix jobbar på Almega. Det är han som skrivit debattartikeln i DI. Han hävisar till sig själv.
Det får man väl göra men Produktivitetskommissionen har jobbat i flera år och tagit hänsyn till MÄNGDER av forskning. Större delen av den är inte finansierad av näringslivet. Det var kanske därför man körde "vilse" enligt Almega.
Liberalerna säger att de vill helrenovera friskolereformen, men ute i kommunerna går de i bräschen för att förstöra den kommunala skolan. Och de skryter gärna om saken. Här kommer en *tråd* med ett par häpnadsväckande exempel på vad Liberalerna gör i praktiken.
Svenskt Näringsliv har skapat ett kommunalt valfrihetsindex så att medborgarna kan veta hur ogärna lokalpolitiker vill ta ansvar för skolan och hur mycket pengar man vill skicka till utländska riskkapitalister. svensktnaringsliv.se/sakomraden/val…
Dubravka Trejling Nikolic (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, intervjuas. Hon säger att hon välkomnar entreprenörer att vara innovativa i sina tankesätt (läs: flumpedagogik).
Det är intressant att läsa Lobbykollens mailskörd. Man lär sig en del om hur lobbyism funkar. Här mailar Anders Morin - ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv - till Lotta Edholm och vill ha möte om skolpengen. Morin är samtidigt kommunpolitiker för L i Sollentuna.
Jag tror att det behövs ett lobbyregister som man kan söka i för att se vilka möten politiker haft med olika lobbyorganisationer. Men det kommer ju bara åt formella möten. Gissar att en partikamrat kan få till träff med minister under mindre registreringsbara omständigheter.
Här skriver Morin mail ihop med Lena Furmark. Innehållet är det vanliga. Förändringar av friskolesystemet gör skada osv. Furmark är fd statssekreterare för KD-minister. Sånt här har betydelse enligt forskare. Man får lättare till träffar med ministrar (måste vara officiella).
Eftersom Liberalerna (och till viss del övriga Tidö) nu byter åsikt i allt som har med friskolereformen kan jag tipsa @SMohamsson om det här med segregation och cyniska skolkoncerner som medvetet ser till att vissa elever inte ska gå på deras skolor. *tråd om Jensen*
Jensen har en vinstmarginal på över 10 % (vilket är rätt mycket mer än lobbyns trams om 2-3 %) och de gjorde det senaste verksamhetåret ett positivt resultat på 162 miljoner kronor.
Under mitten av 10-talet startade Jensen en grundskola i Göteborg. Det gick sådär i början så man begärde ut postadresser till föräldrar i de finare skolorna i Göteborg och skickade brev till dem med budskapet att de borde byta till Jensen om de önskar mer/om tempot är för lågt.
I ny forskningsartikel ställer två forskare sig frågan varför Socialdemokratiska kommunpolitiker privatiserar offentliga tjänster, trots att de egentligen är emot sådan politik. AI har hjälpt mig att sammanfatta omöjlig forskarengelska. Här kommer *tråd*. tandfonline.com/doi/epdf/10.10…
När akademin tidigare kikat på den här frågan har slutsatsen landat i att det beror på internationella trender eller att S har bytt åsikt och inte längre är emot outsourcing. Nu testas nytt knep för att förstå fenomenet - granskning av enskilda beslut och genomföranden.
Forskarna utgår från 4 skäl till varför man outsourcar.
1. Ideologi 2. Påtvingade pga ekonomisk kris/lagstiftning/näringslivet 3. Vill rationalisera, där outsourcing enligt marknadsmässig logik är effektivare 4. "Nödvändigt ont" pga koalition/trovärdighet/värre nedskärningar