Jag har de senaste åren försökt att få folk att vakna upp gällande några saker, tex de här två sakerna. 1. Koncernerna äter upp de små friskolorna. 2. Det sker bl.a. genom samarbete mellan politiker - skolkoncernerna och samhällsfastighetsbolag.
Snälla läs den här ranten.
Världens rimligaste moderatpolitiker heter Robert och han styr i Lomma. Han har inget emot valfrihet men han har något emot skolkoncernerna. Han har säkerställt att kommunen inte tappar "rådigheten" genom att äga friskolans lokaler. Kommunen har kontroll. svd.se/moderaten-som-…
Några som ser annorlunda på saken är majoriteten i Stockholms stad. De vill inte ha rådighet över friskolornas skollokaler, utan istället sälja ut dem. Men de vill inte berätta vilka lokaler det handlar om. insynsverige.se/documentHandle…
Det är dock inte jättesvårt att lista ut att IES driver verksamhet i några av de aktuella fastigheterna. Ingen annan huvudman krävde 8 månaders detektivarbete av Skolinspektionen.
Bara några veckor innan nämnden som hanterar Stockholms stads skolfastigheter tog det här principbeslutet att sälja ut skollokaler hade man tagit beslut att sälja ut en annan fastighet, även denna med IES som nuvarande hyresgäst. insynsverige.se/documentHandle…
Det här är något kommunen kommer att förlora pengar på. Sammanlagt ger de här fastigheterna ett plusresultat på 50 miljoner om året. Men det är inte viktigt för majoriteten. De ska bort!
Men vilka är det här viktigt för?
Jo, för de skolor som INTE är koncerner och som INTE vill att de lokaler man hyr hamnar hos någon stor samhällsfastighetsjätte som man kan samarbeta med för att växa ännu mer.
Västberga friskola drivs som aktiebolag men omsättningen växer inte genom att starta nya skolor utan bara med den ökade skolpengen.
Det här är en sån där verksamhet som förvisso gör bra vinst vissa år, men som drivs enligt friskolereformens ursprungssyfte: ägare som jobbar i verksamheten.
De här ägarna har skickat ut ett infobrev till vårdnadshavare som skulle kunna vara skrivet av Tankesmedjan Balans, men knappast av Centerpartiet eller Almega. Jag ska visa några klipp men här är hela. drive.google.com/file/d/1JwFrFj…
Först sammanhanget: Majoritetspolitikerna i skolfastighetsnämnden vill sälja ut två förskolor och skolor där IES och två andra friskolor bedriver verksamhet.
Västbergas ägare fick besked om försäljningen i somras, de har inte haft insyn i processen och de har inte tillfrågats om att köpa fastigheten.
Med en vecka kvar innan slutdatum fick styrelsen veta att de också kunde lägga bud, innan det hade majoriteten i Stockholms stad kommunicerat att alla fastigheter skulle säljas till en ny ägare.
MEN TITTA HÄR! Den lilla fristående skolan är orolig för att ny ägare kommer att höja hyrorna (inte otroligt scenario) och att det kommer bli svårt att driva vidare verksamheten. MÅNGA SMÅ FRISKOLOR RUNT OMKRING HAR BLIVIT UPPKÖPTA och försäljning gynnar skolföretagen.
Och avslutningsvis. Jag har fått så mycket skit av lobbyn för att jag påstår att dagens styrning gynnar koncerner på de små skolornas bekostnad. Marcus är kommunist och vill ha DDR-skola. Men läs för guds skull det lilla företagets egna beskrivning.
Detta:
"Det är viktigt att det finns möjlighet även för mindre
fristående skolor som vi att verka, vilket var en av intentionerna när de införde
friskolereformen. Detta bör inte äventyras genom den snabba och kortsiktig intäkt som en
försäljning innebär."
Miljöpartiet i Stockholm håller tillsammans med allianskompisarna på att förstöra möjligheten för små friskolor att bedriva verksamhet och istället skicka makten i händerna på enorma koncerner och på samhällsfastighetsbolagen. Och till på köpet till ekonomisk förlust för staden.
Moderat i Lomma, den lilla aktiebolagsdrivna friskolan i Västberga och den minimala tankesmedjan Balans säger samma sak. På andra sidan står företag som har miljarder i omsättning. Det är dags för väljarna att bestämma sig. Vem ska styra och äga skolan? Medborgare eller bolagen?
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Ny svensk forskning om NPM och Business-Type Management (BTM) i staten, såklart på engelska (värdelöst). Här kommer först en tråd med AI-sammanfattande slutsatser (hade inte behövts om man skrivit på svenska) och sedan en fördjupning om kundbegreppet. onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/pa…
Under senare delen av tiotalet lanserades begreppet "tillitsbaserad styrning" för att försöka av-NPM:a statlig verksamhet. Det har gått dåligt att implementera den (Balans skrev ett remissvar om det som var lite för sin tid).
Forskarna menar att det finns en tröghet och seghet i den statliga styrningen som beror på ett antal "institutionella krokar" som gör att den näringslivskopierade styrningen lever kvar.
Ett år kvar till valet och de vinstdrivande skolkoncernerna och deras intresseorganisationer och betalda rapportskrivare syns överallt i media. Ja, jag är lite avundsjuk men också orolig för tillståndet med den svenska demokratin. Överdriver jag? Läs *lång tråd* och avgör själv.
Igår publicerade DN en debattartikel från två forskare som varnade för att medborgarna inte vet vilka som betalar partiernas verksamhet. De menar att det finns risk att beslut fattas på grund av ekonomiskt beroende och klyfta mellan väljare och valda. dn.se/debatt/valjarn…
Ett område där vi vet att det finns en sådan klyfta är den mellan väljarnas och politikernas åsikt i frågan om marknadsskolan. Forskare Anna Tyllström menar att den här klyftan upprätthålls via ett framgångsrikt arbete från lobbyister. iffs.se/nyheter/lobbyi…
Fångade upp ett pressmeddelande från IES Borås i morgongooglingen. Man skriver om sitt "framgångsrika arbete mot gängrekrytering" i "våldsdrabbade Borås" på skolan som ligger "mitt i brytpunkten mellan två utsatta områden."
Jag ifrågasätter inte att IES Borås jobbar mot att deras elever ska dras med i kriminella gäng. Bra. Heja! Det är viktigt. Men känslan när man läser texten är att IES Borås har ett elevunderlag där en stor andel elever löper risk att dras med i gäng. Så är det inte riktigt.
IES kommunikationsavdelning kör en offensiv kampanj (det brukar annars vara om skolan i Eskilstuna) där man försöker få det att framstå som att man har elever som kommer från tuffa omständigheter, att man inte segregerar kommunens skolor och att man presterar bra resultat.
Kopplingarna mellan politiker och välfärdskoncernernas ägare blir ibland väldigt uppenbara. På Wayback machine kan man läsa en artikel i Fokus från 2018 med rubriken "Heliga Birgitta". Låt oss göra det ihop och se vilka namn som nämns. web.archive.org/web/2025062201…
Birgitta heter såklart Ed i efternamn och är statsminister Ulf Kristerssons fru. Ed är vice ordförande i styrelsen för Europaskolan, en icke vinstdrivande huvudman som driver ett antal skolor i aktiebolagsform.
Ed har varit ett stort namn inom lobbybranschen. Fokus skriver så här om varför företag anlitar lobbyister. "Pr och framför allt public affairs, där lobbning är en central del, går ut på att företag köper kunskap om politik och mer eller mindre handfast stöd för sin strategi".
Skolpolitik framstår allt mer som en charad. Politiker får lapp skriven av skolägarna, där det står vad de ska spela upp, sedan lyder de. Forskare kallar det "starkt särintresse som är välorganiserat" och "framgångsrikt arbete från lobbyister". Här kommer *tråd* om Moderaterna.
Strax efter att utredningen om nationell skolpengsnorm för grundskolan presenterades Twittrade Moderaternas skolpolitiska talesperson att de inte står bakom utredningens slutsatser om sänkt skolpeng för friskolor. Istället hänvisades till rapport beställd av Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringslivs skolpolitiska expert för grundskolan är fd moderat riksdagsledamot (har fortfarande minimalt kommunpolitiskt uppdrag). Inget konstigt med det. Fd politiker måste få ha ett jobb. Men banden mellan M och skolägarna är betydligt starkare än så.
Tips till alla er som sitter klistrade 14.00 för att lyssna på presentationen av skolpengsutredningen: håll koll på de juridiska begreppen "särskilda skäl" och "synnerliga skäl".
1. I gårdagens debattartikel utryckte sig utredaren så här.
Om en kommun vill strunta i att göra avdrag på friskolors skolpeng ska det krävas "särskilda skäl", men om en kommun inte vill ge friskolor högre skolpeng - ("friskolestraffet") trots ökad kommunal skolbudget under året - ska det krävas "synnerliga skäl".
"Särskilda skäl" betyder att det inte måste finnas ett extremt skäl utan att en myndighet vill öppna upp för viss flexibilitet. "Synnerliga skäl" innebär att det måste finnas exceptionella omständigheter för att huvudprincipen inte ska följas.