Om man vill få en mer rättvisande bild av skolaktiebolagens marginaler och överkompensationen i skolpengsfördelningen ska man studera de skolföretag som inte satsar på snabb expansion utan på att göra vinst. Här kommer en rant med några exempel.
Vindseglet AB driver två skolor i Göteborg. 2020 hade företaget en marginal på 12,58 %. 2019 var marginalen så hög som 23,8 %. 2018 var den 15,2 %. De har 30 miljoner på banken.
Inga nyinvandrade elever och mycket hög utbildningsnivå bland föräldrar (SALSA)...
... gör det möjligt att ha en lärartäthet långt sämre än snittet.
British Schools i Eskilstuna är ett annat exempel. Marginal på runt 15 % per år och 37 miljoner på banken...
... gjorde det möjligt att plocka ut 10 000 i vinstutdelning 2020.
Förskoleverksamheten ligger i separat bolag där marginalen är ungefär lika hög.
Och till de 10 miljonerna ägaren tog ut från skolföretaget ska läggas en och en halv miljon från förskolan.
Konstigt namn, vad är detta?
Jo det är ett företag som driver tre skolor i Stockholm.
Bruttomarginal på drygt 17 % och massor med pengar på banken.
Vi tar en till - Boukefs privatskola i Malmö - med lite lägre vinstmarginal men ändå betydligt högre än de expanderande koncernerna och så använder vi den till en brygga över till fastighetsbolag.
Boukefs privatskola är nämligen ett dotterbolag till ett fastighetsbolag (högst troligt ett fastighetsbolag som hyr ut lokaler till skolbolaget). En sånt där tacksamt upplägg om man vill flytta vinster.
Och i det där AB Parts och Paomes är det tvärt om. Där finns det ett fastighetsbolag som dotterbolag till skolbolaget som är moderbolag. Vilka fastigheter handlar det om? Det vet man inte. Men knappast en slump.
Och det är inte bara privatpersoner som är inne och är entreprenöriella. Pingstvännerna i Malmö driver skola i AB-form och har fastighetsbolag i koncernstrukturen. Vilka lokaler hyr de ut? Vet ej.
Och så har vi ju Nya skolan som jag tweetade om i morse
Det finns en hel del jag ogillar med marknadsskolan och så finns det några få saker jag avskyr. Skolkoncernen JENSEN är en av de sakerna. Kan jag inte få er uppmärksamhet i några minuter så ska jag förklara varför?
Under JENSEN Göteborgs första år var de inte en så populär skola. Söktrycket var ganska lågt så elevunderlaget blev rätt tufft. Då började man skicka brev till vårdnadshavare i välbärgade områden med reklam om att gå på JENSEN.
Så här kan ett sånt brev se ut. "Stadens mest högprofilerade skola". "Detta brev riktar sig främst till er som önskar mer. Kanske anser ni att ett barn inte får tillräckliga utmaningar eller att tempot är för lågt. Kanske tycker ni att det är för stökigt i klassrummet".
Det svenska skolsystemet är så rubbat. Ska tråda lite om två saker som just nu stör mig extra mycket och som hör ihop: Academedias systematiska utsugning av elever med stora behov som går på Praktiska gymnasiet och Skolverkets nya rutin att inte visa lärarbehörighet.
Utbildningsnämnden i Göteborgs budget för 2026 är klar. En del av resursfördelningen till gymnasieskolorna är rörlig och utgår från skolornas behov. Politikerna har tagit en del av skolpengen och sagt att just den delen ska fördelas till skolor med elever som behöver det mest.
Det här är bra, såklart. Även gymnasieskolan ska vara kompensatorisk. Och friskolor ska såklart (principiellt) också få mer pengar om de har elever med större behov. Men alla håller nog med om att de här pengarna behöver nå fram till klassrummet där eleverna går. Är det så?
Om man höjer kraven på skolan och eleverna, samtidigt som resurserna inte följer med den allmänna kostnadsutvecklingen, så kommer ansvaret för undervisningen successivt att flyttas från lärare – till elever och föräldrar. dn.se/sverige/alex-s…
Det är bara att gå tillbaks till nittiotalets skolutvecklingsöverenskommelse mellan SKR och facken och läsa högt. Ansvaret för inlärning flyttas från lärare till elev. Detta förväntades effektivisera skolan så att lärares löner kunde öka jämfört övriga arbetsmarknaden.
Man behöver inte vara något geni för att förstå att den här styrningen inte fungerar eller för att se vad effekten blir.
Sista dagen i november och dags för Åsa och mig att återigen besvara frågan "Va fan får ni för Balanspengarna?" Vill du också finansiera lobbyism för rimliga arbetsvillkor? Då kan du swisha en slant eller bli månadsgivare. tankesmedjanbalans.se/stotta/
För några dagar sedan förvärvade Cedergrenska Lidingö skola. Allt fler elever går i börsnoterade eller riskkapital/investmentbolagägda skolor. Förklaringen är enkel: när ett mindre skolbolag köps av ett större bolag ökar värdet på det lilla bolagets verksamhet automatiskt. *tråd*
Det kallas för multipelarbitrage. Jag har gått igenom det tidigare utan att så många orkade bry sig (jag fattar varför. Den här effekten kommer tillsammans med ett riggat resursfördelningssystem där friskolor får betalt i förväg för saker de inte utför skapa några enorma bolag.
Företagsekonomins lagar är relativt enkla att förstå när man satt sig in i dem. Kapital kommer alltid att dras till marknader där man kan få avkastning som överstiger risken. Skolmarknaden är extrem. Få andra ställen erbjuder i princip säkra vinster.
"Ägarna måste få ränta på de pengar de satsat på verksamheten" hör man ibland. Academedias ägare har skjutit till drygt 2,2 miljarder. Academedias vinst efter räntekostnader men innan skatt är cirka en miljard. Man får nästan 50 % årlig ränta på det insatta kapitalet.
Rimligt?
"Men nuvarande aktieägare har ju köpt aktier baserat på börsvärdet, inte på insatta pengar från tidigare ägare".
Precis det är min poäng. När man tillåter att skolbolag finns på börsen kommer en annan logik in. Då ska inte ägare längre få betalt för pengar in i verksamheten.
Academedias börsvärde (värdet på alla aktier) är cirka 10 miljarder. Mycket mer skolpeng behöver flyttas från klassrummen för att ge ägarna rimlig ränta än om det bara var ägarna som bidragit med egna pengar till verksamheten som skulle få ränta.