Om man vill få en mer rättvisande bild av skolaktiebolagens marginaler och överkompensationen i skolpengsfördelningen ska man studera de skolföretag som inte satsar på snabb expansion utan på att göra vinst. Här kommer en rant med några exempel.
Vindseglet AB driver två skolor i Göteborg. 2020 hade företaget en marginal på 12,58 %. 2019 var marginalen så hög som 23,8 %. 2018 var den 15,2 %. De har 30 miljoner på banken.
Inga nyinvandrade elever och mycket hög utbildningsnivå bland föräldrar (SALSA)...
... gör det möjligt att ha en lärartäthet långt sämre än snittet.
British Schools i Eskilstuna är ett annat exempel. Marginal på runt 15 % per år och 37 miljoner på banken...
... gjorde det möjligt att plocka ut 10 000 i vinstutdelning 2020.
Förskoleverksamheten ligger i separat bolag där marginalen är ungefär lika hög.
Och till de 10 miljonerna ägaren tog ut från skolföretaget ska läggas en och en halv miljon från förskolan.
Konstigt namn, vad är detta?
Jo det är ett företag som driver tre skolor i Stockholm.
Bruttomarginal på drygt 17 % och massor med pengar på banken.
Vi tar en till - Boukefs privatskola i Malmö - med lite lägre vinstmarginal men ändå betydligt högre än de expanderande koncernerna och så använder vi den till en brygga över till fastighetsbolag.
Boukefs privatskola är nämligen ett dotterbolag till ett fastighetsbolag (högst troligt ett fastighetsbolag som hyr ut lokaler till skolbolaget). En sånt där tacksamt upplägg om man vill flytta vinster.
Och i det där AB Parts och Paomes är det tvärt om. Där finns det ett fastighetsbolag som dotterbolag till skolbolaget som är moderbolag. Vilka fastigheter handlar det om? Det vet man inte. Men knappast en slump.
Och det är inte bara privatpersoner som är inne och är entreprenöriella. Pingstvännerna i Malmö driver skola i AB-form och har fastighetsbolag i koncernstrukturen. Vilka lokaler hyr de ut? Vet ej.
Och så har vi ju Nya skolan som jag tweetade om i morse
Åsa och jag skrev innan jul ett par artiklar om aktuell forskning/rapporter om vinstdrivande skolor. Idag publicerar Timbro en text till de vinstdrivande skolornas försvar med titeln "Skolforskningen som försvann i debatten". Lite källkritik då... *tråd* timbro.se/smedjan/skolfo…
Extremt vinklad (direkt felaktig) text från politiker i Upplands-Bro om friskolors ansvar för att finansiera lokaler. I veckan ska samma politiker klubba igenom att kommunen tar över JENSENS elever då de saknar tillstånd att driva skola i sin fastighet. expressen.se/ledare/replik/…
Idag kom del två Norrtelje tidnings granskning av Academedias Innovitaskola. Mammors ord står mot ledningens angående elevers stöd. Går inte att veta vad som är "sanning", men det går att jämföra statistik. Understrukna skolor är koncernägda. *tråd* norrteljetidning.se/2026-01-27/mam…
Koncernexpansion sker ofta genom uppköp. Uppköpen finansieras delvis med lån (vilket skapar ökade räntekostnader som ska betalas med skolpeng) och delvis med kassan (vilken skapas av vinst). Koncernskolor har därför nästan alltid lägre lärartäthet än alla andra huvudmän.
Lägg till det att Academedia har en vinstmarginal på 7,2 % på sitt "grundskolesegment", något som såklart ytterligare spär på behovet av att hålla nere lärartätheten. Självklart påverkar detta möjligheten att erbjuda hjälp för elever som behöver stöd.
Jag tror inte att ledartexter beställs av NMT-media (som äger Corren) men jag kan konstatera att Corrren är en av de mest skolkoncernpositiva tidningarna i landet och att det finns makalösa kopplingar mellan bolagsstyrelsen och skolkoncernerna.
Det här är samtliga styrelseledamöter. Kika igenom själva vetta och se om ni känner igen några namn.
Odd Eiken ses om en av arkitekterna bakom friskolereformen. Enligt Peje Emilsson var det Eiken och Anders Hultin (som äger skolkoncernen Watma, som omnämns positivt i artikeln som länkas i trådstarten) som satt med pennan 1991 och författade lagstiftningen.
Almega Utbildning har skapat "Skolfakta" som "är till för dig som vill ha mer klarhet och mindre retorik". Jag ska bidra med en tråd om hur en skolkoncern först överkompenserats för att förstöra den kommunala skolan och sedan räddas av samma politiker som skapat problemet.
Skolinspektionen har beslutat att Jensen Upplands-Bro bedriver skola i lokaler som de inte har tillstånd att bedriva skola i. Senast 16/2 ska verksamheten upphöra, annars måste Jensen betala 8,5 miljoner. Det vill de inte. Så nu ska kommunen rycka in. drive.google.com/file/d/1de8wzx…
Jensens undervisning är uppdelad på två lokaler där de yngre eleverna mestadels går i en lokal 800 meter bort som inte på något sätt hör ihop med huvudlokalen. Det tar barnen 8 minuter att gå mellan lokalerna. Detta är inte tillåtet.
Det här är en jäkligt bra text som skulle kunna skrivas om all välfärd. Finns bara ett ”men” och det är att dagens fackliga sitter fast i en målstyrning av arbetet/avtal som deras företrädare på nittiotalet accepterade utan motstånd. gp.se/fria-ord/det-s…
Svenska välfärdsfack kan krångla och förhala arbetsgivarens tokerier men nästan aldrig sätta hårt mot hårt, med möjlighet att vinna. New Public Management måste bort! Det välfärdsfacken skulle kunna göra är att informera medlemmarna och väljarna om detta.
Synen på välfärdens medarbetare från politiskt håll är inte väsensskild från hur brukspatronerna såg på sina arbetare. Men det är inte ”profit” som pressas fram utan ”effektivisering i budget”.
"Idag tillträder Helena Walentowicz tjänsten som kommunikationschef på Raoul Wallenbergskolan. Helena har tidigare arbetat som pressekreterare åt statsminister Ulf Kristersson."
RWS ägs av fd KD-politiker. Här kommer några ex på skolkoncerner som rekryterat från politiken.
Denise Cassel är lobbychef på norskägda skolkoncernen Dibber. Hon har tidigare varit kommunalråd för KD.
Maria Angell-Dupont är presschef hos Academedia (utländsk aktiemajoritet). Hon har tidigare varit politiker för Höyre och pressekreterare åt moderat minister.