Thread by @matshogmark

Privata sjukvårdsförsäkringar - observationer från ett kliniskt läkarperspektiv.

(Jäv:
Är distriktsläkare på offentligt finansierad vårdcentral, lojal med
1. vetenskap och beprövad erfarenhet
2. mina patienter
2. kostnadseffektiv användning av skattemedel)

#svmed

Sjukvård är ingen vara, läkaren ingen försäljare och patienten är ingen kund.

Som läkare vill jag min patients bästa och ofta har jag och pat en samstämmig uppfattning kring vad detta är, ibland inte. Då kan vi behöva kompromissa, vilket nästan alltid går utmärkt.

(1/16)

Med privata sjukvårdsförsäkringar (genom ex företaget man är anställd i) får en del pat möjlighet att komma mycket snabbt till vård för bedömning, diagnostik och ibland behandling.
Smidigt, effektivt och ett bra sätt att minska sjukfrånvaro, risk för lidande etc.

(2/16)

Majoriteten av svenska pat har ingen privat sjukvårdsförsäkring och har således inte möjligheten till snabba lösningar ”vid sidan av” ordinarie offentlig vård.
Här kan förstås anföras ett rättviseproblem, men det är inte vad tråden primärt handlar om.

(3/16)

Baserat på många år av att träffa patienter som ibland varit ute i den privata försäkringsmedicinen ”på besök” har jag identifierat flera fall där vård tycks ses mer som en vara, patienten som en kund och läkaren som en försäljare.
——

Men, först en liten utvikning:

(4/16)

För 15 år sedan (under min specialisering) jobbade jag på en sjukhusklinik.
En överläkare sa:
”Vi behöver verkligen bra distriktsläkare som kan hålla pat bort från vår klinik!”
Jag suckade inombords:
”Jaha, här kommer klagovisan om ’dåliga och onödiga remisser’ igen…”

(5/16)

Överläkaren: ”Jo, för ibland när pat kommer hit utsätter vi dem för en massa onödiga utredningar och behandlingar, som de inte behöver och ibland rentav tar skada av.
En bra distriktsläkare vet ju oftast vad som ska eller INTE bör göras, ni känner ju patienterna!”

(6/16)

Orden har jag burit med mig och ofta funnit sanna: ibland är bästa åtgärden att INTE skriva en remiss, göra en utredning eller inleda behandling som kanske är plågsam, skapar onödig oro och ger risk för komplikationer.
Vårt första bud ska ju alltid vara: ”gör inte skada”.

(7/16)

Åter till ämnet:
Jag har sett flera exempel på pat som genom privata försäkringar snabbt fått läkartid och utredning som lett till stor oro, onödiga och ibland skadliga behandlingar/operationer och komplikationer - och som sedan behövt hanteras av offentlig vård.

(8/16)

Pat träffar försäkringsläkare som gör utredning, ger rekommendationer och ev medicin och säger: ”gå till din vårdcentral och säg att du ska ha en remiss till [en viss] sjukhusklinik för vidare utredning!”

Jag möter en pat med kanske onödig oro & orimlig förväntan.

(9/16)

Gör inte offentligt finansierad vård också misstag? Jo!

Skillnaden: läkaren som tar emot försäkringspat har ett helt annat ekonomiskt incitament att GÖRA något (försäkringstagaren förväntar sig ofta det).
När pat ses som kund riskerar beslutskompassen att peka fel...

(10/16)

Jag har pat som sökt försäkringsvård för värk, snabbt utretts med MRT som visat något avvikande och lika snabbt opererats med ibland tveksamt eller inget resultat.
Efterföljande rehab, smärtlindrande medicinering etc får ofta skötas av… just det, ordinarie vårdcentral.

(11/16)

Flera av dessa pat har INTE varit hjälpta av alla åtgärder, som dock legat inbyggda i ett system av förväntningar från kunden (pat) på leverans av en vara (vård).

Ibland hade pat mått lika bra eller bättre om man helt avstått från åtgärd: mindre lidande, lägre kostnad.

(12/16)

Då vi i den offentliga vården dessutom inte har tillgång till journaler och dokumentation från de privata vårdgivarna vet vi inte vad som gjorts och varför samt vilken plan som finns för eftervård.
Här uppstår en situation som kan vara direkt skadlig för pat.

(13/16)

Vård som initieras hos försäkringsläkare bör fullbordas där - inklusive rehab, ev remiss till annan specialiserad enhet, utfasning av smärtmediciner etc.
Att ta betalt för ett halvfärdigt jobb och be offentlig vård fullfölja är verkligen att ”äta kakan och ha den kvar”.

(14/16)

Många har goda erfarenheter av vård genom privata försäkringar och säkert finns negativa erfarenheter från systemet likaväl som från offentlig vård.

Detta är dock mina intryck av ett (dyrt) system som jag anser är skevt och som ibland ställer till mer ont än gott.

(15/16)

Och jag tänker igen på överläkarens ord om hur en väl fungerande primärvård bäst hjälper pat genom att göra RÄTT saker samt att inte utsätta pat för vissa utredningar/behandlingar.

En vård som minns den medicinska etikens grund: ”först av allt, att inte skada”.

Tack.

(16/16)

Här är tråden upprullad för bättre läsbarhet (tack @ToreSerrander för tipset!):
threadreaderapp.com/thread/1478829…