Thread by @Totalforsvar

Låt oss börja med begreppsförvirringen. RK, Försvarsberedningen och de flesta av myndigheterna talar om ”försörjningsberedskap”. Ingen vet riktigt vad som avses. Ordet är å ena sidan självförklarande å andra sidan missvisande.

Försörjning handlar över lag om att se till att varor och energi utvinns, förädlas och transporteras till konsumenter. Ordet beredskap antyder att det även skall fungera i kris och krig.

Men eftersom det inte går att säga i förväg vad som orsakar krisen eller var gränsen går för att beredskapen att hantera försörjning i kris skall användas – så är det omöjligt att planera för det.

Av det skälet (och en del andra skäl) föreslog tre myndigheter (@Livsmedelsverk, @Jordbruksverket och @SVAexpertmyndig) i mars 2020 ett nytt begrepp: #Försörjningsförmåga.
livsmedelsverket.se/om-oss/press/n…

Det begreppet kan omfatta andra tillstånd än kris och krig. Dels det som talats om så mycket på senare år – gråzonen – men kanske också påfrestningar i fred som inte påverkats av en antagonist.

Slutligen använder FMV och någon mån också @Forsvarsmakten begreppet ”försörjningstrygghet” som kommer från det engelska begreppet ”security of supply” som är en term myntad inom försvarsindustrin.

Hur som helst så måste detta utredas, eller hur? Det är ju Sverige! Först ut var faktiskt sjukvården, där Åsa @kullgren redan i augusti 2018 fick uppgiften att utreda beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. regeringen.se/pressmeddeland…

I översynen ingick även att se över nuvarande ordning för att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser i fredstid respektive under höjd beredskap. Hmmm…

Med tanke på Apotekstjänstskandalen och hur det såg ut under pandemins inledning våren 2020 så kan man väl konstatera att utredningar inte gör någon större skillnad i verkligheten – även om de förstås är nödvändiga.

Inte helt otippat fokuserade @Kullgren-s första delredovisning på stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården när den redovisades i mars förra året. regeringen.se/rattsliga-doku…

Den andra delredovisningen i april hade bäring på det kommande totalförsvarsbeslutet. regeringen.se/rattsliga-doku…

För det militära försvaret har förre FMV-chefen Gunnar Holmgren utsetts att utreda en strategi för det militära försvarets behov av materiel och relaterad forskning, teknikutveckling och tjänster i fred, kris och krig. Klart i maj. regeringen.se/pressmeddeland…

Och det civila försvarets behov skall förtydligas i Birgitta Böhlins utredning om nationell samordning av försörjningsberedskapen men det blir inte klart förrän i maj 2023. regeringen.se/pressmeddeland…

Vi kan ju utreda bäst vi vill, men i ärlighetens namn är vi helt beroende av det globala försörjningssystemet om vi inte väljer att bli självförsörjande. Där har @ErikBrattberg och @DanSHamilton skrivit en fin bok i ämnet #FlowSecurity
bokus.com/bok/9780990772…

Vår egen grundare @freddyjonssonh beskrev också sårbarheterna i de globala försörjningskedjorna här: svd.se/hog-tid-hanter…

Efter att den artikeln skrevs har pandemin kraschat det globala försörjningssystemets prissättningsmekanismer, halvledarbristen har slagit hårt mot fordonsindustrin och inget blev bättra av att ett containerfartyg stod på tvären i Suez.

På energiförsörjningssidan ser mörkt ut. Vi har kapacitetsbrist i vissa delar av det svenska elnätet, diskussionen om elkällors förträfflighet eller förkastlighet är genompolitiserad och främmande makt använder energi som ett vapen. svt.se/nyheter/inrike…

Som lök på laxen har vi skapat oss ett beroende av singelförmågor, bäst exemplifierat av Jästbolaget, men vi har också ett litet fåtal slakterier och det är svårt att rekrytera personal. jastbolaget.se

Hur farligt är det här då? Ja det beror på. Under andra världskriget slog den så kallade Skagerackspärren hårt mot vår import. Kaffe, tobak och choklad slutade komma.
sv.wikipedia.org/wiki/Skagerack…

Vi ersatte kaffet med cikoria och det rådde ransonering på en mängd varuslag men vi var i stort sett självförsörjande på livsmedel. Vi led brist på bränsle, körde bilar på vedeldade gengaspannor så pass att veden tog slut.
sv.wikipedia.org/wiki/Ransoneri…

En avspärrning idag är osannolik, länder i väst är beroende av varandra, men däremot finns det andra typer av angrepp som skulle förlama försörjningen. Det beror på så kallade interdependenser i försörjningssystemen.

Om elen slutar fungera så går det inte att köra tåg eller att pumpa upp drivmedel ur markcisterner och då går det inte att köra lastbilar. Utan transporter kommer inte kritiska varor fram, vi får problem med vattenförsörjningen vilken är central för livsmedelsproduktion och vård.

Det handlar alltså om en modern variant av avspärrning. Det har vi idag inget skydd emot. Och även om hushållen klarar sig en vecka så skulle ett totalt elavbrott störa avloppssystemen och det skulle snabbt bli ohållbart i storstädernas flerfamiljshusområden.

Redovisnings- och betalningssystemen kan också störas och utan dem kan inte varor beställas och betalas. Det var vad som hände i det så kallade Coop-hacket i somras. aftonbladet.se/minekonomi/a/a…

Så vad gör vi på kort sikt? Det är enormt viktigt att regeringen fattar beslut om det tvärsektoriella näringslivsrådet och de förslag som lades i Barbro Holmbergs utredning.

@ForsvarsdepSv @Justitiedep @MDybergEk

Då har vi ett bättre utgångsläge vad beträffar kontaktytor mot näringslivet och där ju som bekant där som försörjningsförmågan uppstår. Staten har ingen råvaruutvinning, förädling, lager eller transporter.

Vi måste också snabbt öka skyddet mot cyberhot i energisektorn. Låt @energiforetagen hjälpa @Energi_mynd, det finns massor med kompetens ute på kommunala energibolag och i @Vattenfall_Se m.fl.

Påverkansoperationer drabbar försörjningen också. Se på drönarflygningar som sätter en bild av kärnkraft är farligt. Läs Typfall Edmund om hur Göteborgs hamn slås ut av rykten om en smutsig bomb. totalforsvar.org/typfall-edmund/

Försörjningen är vår akilleshäl. Det är oförsvarligt att det görs så lite åt det jämfört med hur mycket det görs på andra håll.