IES ska etablera sig i Växjö och "Torgny Klasson, liberal kommunpolitiker och debattör" skriver att det ska inte gröna partier klandras för eftersom kommuner inte kan stoppa friskolor. Bra tillfälle för mig att betona planprocessens betydelse. *tråd* smp.se/debatt/vanster…
Strax efter valet 2018 kom det aktuella planärendet upp i Kommunstyrelsen i Växjö. Skanska ska bygga skola i nytt bostadsområde. S och V vill återremittera ärendet för att utreda möjlighet till kommunal skola i området. vaxjokonsthall.se/download/18.2c…
Majoriteten - bland annat de där gröna partierna - röstar dock nej och förslag till beslut i Kommunfullmäktige blir således att skolans huvudman inte ska preciseras i planen.
S och V yrkar avslag i kommunfullmäktige men förlorar. Ärende 289 klubbas och Torgny från Liberalerna som idag skriver debattare om att kommunen inte kan göra något för att stoppa IES etablering röstade ja till den nya detaljplanen. Detsamma gjorde de "gröna partierna".
Utan skrivelser om kommunal skola i detaljplanen går Skanska vidare och tecknar avtal med IES. Nu kan kommunen inget göra (utöver rekommendera Skolinspektionen att avslå IES ansökan men det gjorde inte Torgny som är vice ordförande i Utbildningsnämnden). skanska.se/om-skanska/pre…
Man tycker att en universitetslektor i statskunskap kunde vara lite ärligare när han skriver debattartiklar. Han var ju till och med själv del av beslutet som möjliggjorde IES etablering.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Det Skattebetalarnas rapport säger är att mindre effektiva kommuner ska säga upp förskollärare så att kostnaden för förskolan kan minska så att de kan använda pengarna de sparat till att anställa nya förskollärare.
Klickar man i sin kommun på Skattebetalarnas sida så kommer det upp björnar som berättar om hur många förskollärare som skulle kunna anställas om bara Göteborgs stad blev effektivare på att driva förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg.
Skattebetalarnas mått på effektivitet i förskolan bygger på hur nöjda föräldrar är med förskolan (tveksamt mått, men ok) samt hur mycket förskolan kostat 2017-2019. Låg kostnad men hög nöjdhet = hög kvalitet.
Sveriges kommuner kastar bort skattepengar till privata skolhuvudmän och samhällsfastighetsbolag på ett sätt som behöver uppmärksammas av rikspolitiker. Senaste exemplet är Tierps kommun som vill att privata aktörer äger och driver verksamheten i den nya skola som behövs *tråd*
Att bygga skolan kräver en investering på 535,9 miljoner. Den politiska majoriteten anser inte att det går att nå upp till kravet på ekonomisk hushållning (tolkas ofta som driftsresultat på två procent per år) om kommunen står för driften.
Därför vill man "kroka arm med näringslivet för att få deras hjälp". Om man vet väldigt lite om hur skola organiseras kan man kanske tycka att det här är rimligt, kommunen slipper kostnaden för driften men kommunens barn får en skola. Men...
Runt om i landet görs nedskärningar på skolan. I debatten stöter man ibland på uppfattningen att det inte gör så mycket eftersom rektorer kan plocka bort onödiga arbetsuppgifter så att nedskärningar inte drabbar eleverna. Låt oss titta på ett konkret ex. från Sollentuna. *tråd*
Först och främst: NEJ, de senaste åren har det INTE varit ökade lärarlöner som skapat behovet av att skära ner. Det här är en ful argumentation. Lärarlönerna ökar inte mer än vad andra löner ökar. Problemet är att politiker inte kompenserar rektorer för ökade pensionskostnader.
Så till konsekvenserna av nedskärningar på just den här skolan.
* Förberedelseklassen tas bort och nyanlända elever får gå direkt in i en klass, oberoende av årskurs.
Det här är en fullständigt rubbad sak att göra. Hur ska ett barn kunna börja i en klass utan ett ord svenska?
Skolans resursfördelningssystem är konstruerat så att den enes död (i det här fallet kommunala skolan i Eskilstuna) blir den andres bröd (i det här fallet riskkapitalbolaget som äger IES). Kullarna går ner, kommunen kan inte skära så mycket som krävs, ägarna tjänar mer. *tråd*
Samma sak sker i många kommuner nu. Färre barn föds, invandringen är låg och inflyttningen till städerna har avstannat pga konjunktur och ändrat flyttmönster efter covid. Det började synas i handlingar för drygt tre år sedan. Det kommer att bli värre.
Jag vet att jag har en romantiserad bild av vad ett fackförbund bör vara som inte är uppdaterad med effekterna av trettio år av ökad individualism och karriärfokus, men jag skulle så gärna vilja att mitt fackförbund en enda gång sa NEJ!
Inte för att ett NEJ i form av konflikt ger några stora kortsiktiga framgångar, utan för att visa betalande medlemmar att det arbetsgivaren (av alla politiska färger) gör inte är ok och av självrespekt. Nej, det räcker. Nej, vi ställer inte upp på det här längre.
Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare är de yrkesgrupper där högst andel får besvär på grund av sitt arbete. Det kommer såklart inte att förändras om Sveriges Lärare går ut i strejk, men det är en signal till medlemmar, politiker och väljare att det här inte är ok.
Balans får många tips från medborgare om extra stora nedskärningar på skolan. Vi hinner inte hantera allt vilket stressar mig och gör mig ledsen. Nyss kom länk där Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna pratar om hög skolpeng och att källkritik är viktigt *tråd*. ekuriren.se/debatt/artikel…
Jag kollade snabbt i Kolada (kommunens gemensamma statistikverktyg). Visst, Eskilstuna har 2500 kronor mer i kostnad/elev för grundskolan än genomsnittet i sin kommungrupp (större stad) men 1. man har 10 000 lägre kostnad/barn i fritidshem (kostnader som ofta slås ihop) och 2. man kan inte jämföra kostnader rakt av pga kommuner är olika.
Det mest rättvisa sättet att jämföra kommuners kostnader är "nettokostnadsavvikelse" för då tar man hänsyn till demografiska och geografiska skillnader mellan kommuner. Positiva tal innebär hög kostnad och negativa tal innebär låg kostnad. Eskilstuna har en större negativ nettokostnadsavvikelse för fritids, grundskola och gymnasieskola än kommungruppen. Man lägger alltså mindre än väntat på de här skolformerna.