IES ska etablera sig i Växjö och "Torgny Klasson, liberal kommunpolitiker och debattör" skriver att det ska inte gröna partier klandras för eftersom kommuner inte kan stoppa friskolor. Bra tillfälle för mig att betona planprocessens betydelse. *tråd* smp.se/debatt/vanster…
Strax efter valet 2018 kom det aktuella planärendet upp i Kommunstyrelsen i Växjö. Skanska ska bygga skola i nytt bostadsområde. S och V vill återremittera ärendet för att utreda möjlighet till kommunal skola i området. vaxjokonsthall.se/download/18.2c…
Majoriteten - bland annat de där gröna partierna - röstar dock nej och förslag till beslut i Kommunfullmäktige blir således att skolans huvudman inte ska preciseras i planen.
S och V yrkar avslag i kommunfullmäktige men förlorar. Ärende 289 klubbas och Torgny från Liberalerna som idag skriver debattare om att kommunen inte kan göra något för att stoppa IES etablering röstade ja till den nya detaljplanen. Detsamma gjorde de "gröna partierna".
Utan skrivelser om kommunal skola i detaljplanen går Skanska vidare och tecknar avtal med IES. Nu kan kommunen inget göra (utöver rekommendera Skolinspektionen att avslå IES ansökan men det gjorde inte Torgny som är vice ordförande i Utbildningsnämnden). skanska.se/om-skanska/pre…
Man tycker att en universitetslektor i statskunskap kunde vara lite ärligare när han skriver debattartiklar. Han var ju till och med själv del av beslutet som möjliggjorde IES etablering.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Det här är en jäkligt bra text som skulle kunna skrivas om all välfärd. Finns bara ett ”men” och det är att dagens fackliga sitter fast i en målstyrning av arbetet/avtal som deras företrädare på nittiotalet accepterade utan motstånd. gp.se/fria-ord/det-s…
Svenska välfärdsfack kan krångla och förhala arbetsgivarens tokerier men nästan aldrig sätta hårt mot hårt, med möjlighet att vinna. New Public Management måste bort! Det välfärdsfacken skulle kunna göra är att informera medlemmarna och väljarna om detta.
Synen på välfärdens medarbetare från politiskt håll är inte väsensskild från hur brukspatronerna såg på sina arbetare. Men det är inte ”profit” som pressas fram utan ”effektivisering i budget”.
"Idag tillträder Helena Walentowicz tjänsten som kommunikationschef på Raoul Wallenbergskolan. Helena har tidigare arbetat som pressekreterare åt statsminister Ulf Kristersson."
RWS ägs av fd KD-politiker. Här kommer några ex på skolkoncerner som rekryterat från politiken.
Denise Cassel är lobbychef på norskägda skolkoncernen Dibber. Hon har tidigare varit kommunalråd för KD.
Maria Angell-Dupont är presschef hos Academedia (utländsk aktiemajoritet). Hon har tidigare varit politiker för Höyre och pressekreterare åt moderat minister.
För mig handlar frågan om reglering av lärares undervisningstid först och främst om ork. Det kostar på att genomföra lektioner där högstadieungar lär sig saker för de vill ofta göra något annat. Man blir dränerad. Med för mycket undervisning bränns man ut eller börjar skarva.
Det går att göra rimliga jämförelser med idrott. Precis som kroppen behöver vila efter ansträngning behöver hjärnan göra det. Därför måste undervisningstiden hållas nere. Att ha lektion trettio åttondeklassare är inte som att ta en lugn promenad.
Just det här är svårt att förstå om man inte själv ansvarat för att undervisa barn/unga. Det blev tydligt för mig när jag var ordförande för en fotbollsklubb och nya tränare berättade att de var helt slut efter en timme trots att de ”bara” tränat barn. Men barn är aldrig ”bara”.
Årets sista månad är nästan slut. Här kommer tankesmedjan Balans månadsredovisning för december! Vill du swisha en slant eller ännu hellre bli månadsgivare så finns länk i nästa tweet.
Vi har skrivit debattartiklar i fyra av de större tidningarna. Om varför föräldrar tycker att det är svårt att hänga med i skolan... dn.se/kultur/marcus-…
Det finns en hel del jag ogillar med marknadsskolan och så finns det några få saker jag avskyr. Skolkoncernen JENSEN är en av de sakerna. Kan jag inte få er uppmärksamhet i några minuter så ska jag förklara varför?
Under JENSEN Göteborgs första år var de inte en så populär skola. Söktrycket var ganska lågt så elevunderlaget blev rätt tufft. Då började man skicka brev till vårdnadshavare i välbärgade områden med reklam om att gå på JENSEN.
Så här kan ett sånt brev se ut. "Stadens mest högprofilerade skola". "Detta brev riktar sig främst till er som önskar mer. Kanske anser ni att ett barn inte får tillräckliga utmaningar eller att tempot är för lågt. Kanske tycker ni att det är för stökigt i klassrummet".
Det svenska skolsystemet är så rubbat. Ska tråda lite om två saker som just nu stör mig extra mycket och som hör ihop: Academedias systematiska utsugning av elever med stora behov som går på Praktiska gymnasiet och Skolverkets nya rutin att inte visa lärarbehörighet.
Utbildningsnämnden i Göteborgs budget för 2026 är klar. En del av resursfördelningen till gymnasieskolorna är rörlig och utgår från skolornas behov. Politikerna har tagit en del av skolpengen och sagt att just den delen ska fördelas till skolor med elever som behöver det mest.
Det här är bra, såklart. Även gymnasieskolan ska vara kompensatorisk. Och friskolor ska såklart (principiellt) också få mer pengar om de har elever med större behov. Men alla håller nog med om att de här pengarna behöver nå fram till klassrummet där eleverna går. Är det så?