IES ska etablera sig i Växjö och "Torgny Klasson, liberal kommunpolitiker och debattör" skriver att det ska inte gröna partier klandras för eftersom kommuner inte kan stoppa friskolor. Bra tillfälle för mig att betona planprocessens betydelse. *tråd* smp.se/debatt/vanster…
Strax efter valet 2018 kom det aktuella planärendet upp i Kommunstyrelsen i Växjö. Skanska ska bygga skola i nytt bostadsområde. S och V vill återremittera ärendet för att utreda möjlighet till kommunal skola i området. vaxjokonsthall.se/download/18.2c…
Majoriteten - bland annat de där gröna partierna - röstar dock nej och förslag till beslut i Kommunfullmäktige blir således att skolans huvudman inte ska preciseras i planen.
S och V yrkar avslag i kommunfullmäktige men förlorar. Ärende 289 klubbas och Torgny från Liberalerna som idag skriver debattare om att kommunen inte kan göra något för att stoppa IES etablering röstade ja till den nya detaljplanen. Detsamma gjorde de "gröna partierna".
Utan skrivelser om kommunal skola i detaljplanen går Skanska vidare och tecknar avtal med IES. Nu kan kommunen inget göra (utöver rekommendera Skolinspektionen att avslå IES ansökan men det gjorde inte Torgny som är vice ordförande i Utbildningsnämnden). skanska.se/om-skanska/pre…
Man tycker att en universitetslektor i statskunskap kunde vara lite ärligare när han skriver debattartiklar. Han var ju till och med själv del av beslutet som möjliggjorde IES etablering.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
1.b En annan skolkoncern ägs av fd riksdagsledamot, två ägs av fd kommunpolitiktoppar och en ägs av nuvarande kommunpolitiker. En koncern skapades av sammanslagning av skolor ägda av politiker.
2. Fd politiker i styrelser
Två skolkoncerner har fd toppolitiker som ordförande, två skolkoncerner har fd ministrar i styrelsen, flera skolkoncerner har fd politiker i styrelserna.
OBS! Jag tror inte att Almega Utbildnings ordförande fått i uppdrag att krossa den svenska demokratin men när han börjar driva frågan om offentlighetsprincipens avskaffande kan det vara läge att reflektera över risker med utländskt ägande i svenska skolaktiebolag. *tråd*
Skolinspektionen skriver i sin årsrapport att omkring en tredjedel av alla elever som går i en friskola går i en skola som drivs av någon av de två av de största skolkoncernerna och att dessa har utländsk aktiemajoritet.
Det handlar om Academedia och Internationella Engelska Skolan. Sedan ska man inte glömma att tre av de största förskolekoncernerna har utländska ägare. Pysslingen (Academedia), Norlandia (Norge) och Dibber (Norge).
I tisdags föreläste jag för lärare i Stockholm om läraravtalet och om en eventuell lärarstrejk. Nästan halva föreläsningen var en historielektion om skolans styrning med start 1989. Jag drar den här för er med så får ni hänga med om ni orkar och har lust.
*lååång tråd*
Som historielärare tror jag att det är bra att förstå varför saker har skett om man vill ändra på något som blivit dåligt. Det avreglerade skolsystemet är ett sådant exempel. Jag tror att det är nödvändigt att veta hur avregleringen gick till om vi ska kunna återreglera klokt.
Balans ingång i debatten är att vi inte gillar när folk blir sjuka pga sitt arbete. Om anställda under en för lång tid jobbar i en verksamhet med obalans mellan krav och resurser riskerar de att drabbas av stressrelaterade diagnoser som ångest, depression och utmattning.
Jag har en grej att ta upp som alla som bryr sig om skolan har anledning att fundera över oavsett vad de tycker om mig/Balans/skolkoncernerna. Det blir en lång tråd om något som låter trist men som riskerar att krossa elevers skolgång: kommunal överkapacitet. Orka gärna läsa.
I fyra års tid har jag sett signaler bli allt tydligare i kommunernas handlingar. Först minskade invandringen, sedan förändrade pandemin flyttmönster, sedan stoppade räntehöjningarna byggplaner och till slut minskade barnafödandet.
Samtidigt har koncernernas etableringar fortsatt. Tillsammans skapar det här en katastrofal situation där kommuner planerat för expansion men elevantalet istället minskar. Jag ska börja med ett gäng tweet från Sollentuna för att visa vad som händer.
Etableringsfriheten för friskolor får allt mer absurda konsekvenser för de kommunala skolornas elever och lärare och för skattebetalarna. Ett aktuellt fall är skolkoncernen Jensens etablering i Göteborg. Det här blir en lång tråd men jag tror att den är läsvärd.
Jensen driver redan en skola i Göteborgs som gjort sig känd för att försöka (och lyckas) styra bort resurssvaga elever från sin skola. Rektorn skröt tex till föräldrarna om att de bytt ut 90 % av elevunderlaget genom att fokusera på ambitiösa elever.
En annan metod Jensen använder för att locka mindre resurskrävande elever är direktadresserad reklam till föräldrar till barn på kommunala skolor i välbärgade områden där de skriver att elever som önskar mer av skolan/vill ha högre tempo bör gå på Jensen.
Det här är en otroligt falsk argumentation av Almega Utbildnings förbundsdirektör (klipp från LinkedIn):
"Kommunpolitiker behöver sluta se på fristående skolor som konkurrenter och i stället se på våra medlemmar som det viktiga komplement de faktiskt är"
*tråd*
Jag har de senaste fem åren ägnat väldigt mycket tid åt att visa att den här typen av förhållande mellan skolkoncerner och kommunen aldrig kommer att fungera, iaf inte så länge resurser fördelas genom skolpeng. Det finns inga komplement på en marknad, det finns bara komplement.
Det kvittar egentligen vilken kommun man tittar på som har haft en snabb tillväxt av fristående skolor, man ser ändå samma mönster. De kommunala skolorna förlorar elever men kan inte anpassa sina kostnader pga kostnaderna är främst fasta vilket leder till höga friskolestraff.