SvD:s idolreportage med socialdemokratiska samhällsbyggnadsprofilen Ilija Batljan bjuder ändå på några intressanta inblickar i branschen. svd.se/batljan-lovar-…
Affärsidén att köpa upp kommunala förskolor, skolor och äldreboenden och sedan hyra tillbaka dem till huvudmännen är genialisk. Expansionen går blixtsnabbt och mer ska det bli!
Risken är så pytteliten att Batljan kan lova ökad aktieutdelning i hundra år. Barn, unga och gamla kommer ju alltid finnas och behöva förskola, skola och äldreomsorg och kommunerna lär inte bygga eget och ersätta Batljans fastigheter med dem. Det vore svindyrt.
Det fd socialdemokratiska kommunalrådet har ”tjänat” 8 miljarder hittills på att köpa upp fastigheter från nuvarande politikers kommuner och sedan hyra tillbaka dem. Två gånger IES totala omsättning.
Den geniala affärsidén går igen genom artikeln. Nuvarande politiker har bundit upp sina kommuner på långa kontrakt. Ilija kommer att ta sig igenom alla kommande kriser ganska lätt.
Det här är en så dålig politik (om man inte är socialdemokraten som äger fastigheterna): att sälja tillgångar för att finansiera driften :(
Och så avslutningsvis detta: Det är kommunism att stat och kommuner äger saker.
Jag är så förb****t trött på alla de här fd politikerna i välfärdsbranscherna som utnyttjar systemet för att flytta resurser från personalkostnader till avkastningskrav i expansiva aktiebolag.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Det Skattebetalarnas rapport säger är att mindre effektiva kommuner ska säga upp förskollärare så att kostnaden för förskolan kan minska så att de kan använda pengarna de sparat till att anställa nya förskollärare.
Klickar man i sin kommun på Skattebetalarnas sida så kommer det upp björnar som berättar om hur många förskollärare som skulle kunna anställas om bara Göteborgs stad blev effektivare på att driva förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg.
Skattebetalarnas mått på effektivitet i förskolan bygger på hur nöjda föräldrar är med förskolan (tveksamt mått, men ok) samt hur mycket förskolan kostat 2017-2019. Låg kostnad men hög nöjdhet = hög kvalitet.
Sveriges kommuner kastar bort skattepengar till privata skolhuvudmän och samhällsfastighetsbolag på ett sätt som behöver uppmärksammas av rikspolitiker. Senaste exemplet är Tierps kommun som vill att privata aktörer äger och driver verksamheten i den nya skola som behövs *tråd*
Att bygga skolan kräver en investering på 535,9 miljoner. Den politiska majoriteten anser inte att det går att nå upp till kravet på ekonomisk hushållning (tolkas ofta som driftsresultat på två procent per år) om kommunen står för driften.
Därför vill man "kroka arm med näringslivet för att få deras hjälp". Om man vet väldigt lite om hur skola organiseras kan man kanske tycka att det här är rimligt, kommunen slipper kostnaden för driften men kommunens barn får en skola. Men...
Runt om i landet görs nedskärningar på skolan. I debatten stöter man ibland på uppfattningen att det inte gör så mycket eftersom rektorer kan plocka bort onödiga arbetsuppgifter så att nedskärningar inte drabbar eleverna. Låt oss titta på ett konkret ex. från Sollentuna. *tråd*
Först och främst: NEJ, de senaste åren har det INTE varit ökade lärarlöner som skapat behovet av att skära ner. Det här är en ful argumentation. Lärarlönerna ökar inte mer än vad andra löner ökar. Problemet är att politiker inte kompenserar rektorer för ökade pensionskostnader.
Så till konsekvenserna av nedskärningar på just den här skolan.
* Förberedelseklassen tas bort och nyanlända elever får gå direkt in i en klass, oberoende av årskurs.
Det här är en fullständigt rubbad sak att göra. Hur ska ett barn kunna börja i en klass utan ett ord svenska?
Skolans resursfördelningssystem är konstruerat så att den enes död (i det här fallet kommunala skolan i Eskilstuna) blir den andres bröd (i det här fallet riskkapitalbolaget som äger IES). Kullarna går ner, kommunen kan inte skära så mycket som krävs, ägarna tjänar mer. *tråd*
Samma sak sker i många kommuner nu. Färre barn föds, invandringen är låg och inflyttningen till städerna har avstannat pga konjunktur och ändrat flyttmönster efter covid. Det började synas i handlingar för drygt tre år sedan. Det kommer att bli värre.
Jag vet att jag har en romantiserad bild av vad ett fackförbund bör vara som inte är uppdaterad med effekterna av trettio år av ökad individualism och karriärfokus, men jag skulle så gärna vilja att mitt fackförbund en enda gång sa NEJ!
Inte för att ett NEJ i form av konflikt ger några stora kortsiktiga framgångar, utan för att visa betalande medlemmar att det arbetsgivaren (av alla politiska färger) gör inte är ok och av självrespekt. Nej, det räcker. Nej, vi ställer inte upp på det här längre.
Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare är de yrkesgrupper där högst andel får besvär på grund av sitt arbete. Det kommer såklart inte att förändras om Sveriges Lärare går ut i strejk, men det är en signal till medlemmar, politiker och väljare att det här inte är ok.
Balans får många tips från medborgare om extra stora nedskärningar på skolan. Vi hinner inte hantera allt vilket stressar mig och gör mig ledsen. Nyss kom länk där Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna pratar om hög skolpeng och att källkritik är viktigt *tråd*. ekuriren.se/debatt/artikel…
Jag kollade snabbt i Kolada (kommunens gemensamma statistikverktyg). Visst, Eskilstuna har 2500 kronor mer i kostnad/elev för grundskolan än genomsnittet i sin kommungrupp (större stad) men 1. man har 10 000 lägre kostnad/barn i fritidshem (kostnader som ofta slås ihop) och 2. man kan inte jämföra kostnader rakt av pga kommuner är olika.
Det mest rättvisa sättet att jämföra kommuners kostnader är "nettokostnadsavvikelse" för då tar man hänsyn till demografiska och geografiska skillnader mellan kommuner. Positiva tal innebär hög kostnad och negativa tal innebär låg kostnad. Eskilstuna har en större negativ nettokostnadsavvikelse för fritids, grundskola och gymnasieskola än kommungruppen. Man lägger alltså mindre än väntat på de här skolformerna.