Kiruna kyrka ska flyttas. I ett enda stycke! Låt oss titta lite på detta märkliga i en tråd.
Kyrkan byggdes 1909-1912 och var en gåva från LKAB till församlingen. Klockstapeln byggdes klar redan 1907.
📷: Borg Mesch
Det finns mycket att säga om kyrkan, som har en speciell plats i Kirunabornas hjärtan. Här en bra Wikipediasida: sv.m.wikipedia.org/wiki/Kiruna_ky…
Men en sak återupprepas ofta utan källa. Att LKAB:s disponent Hjalmar Lundbohm skulle ha bett arkitekten Gustaf Wickman rita kyrkan ”som en lappkåta”. Det finns inga historiska belägg för det. Idag säger man för övrigt kåta, utan förled, om den samiska traditionella byggnaden.
Rolig detalj: vid invigningen 8 december 1912 fick besökarna ta med sig en jubileumskopp som minne. Vid 100-årsfirandet 8 december 2012 bjöd LKAB på nya koppar till kyrkkaffet!
Nå, flytten var det ju. Jo, malmkroppen i Kiruna lutar i djupet in mot staden. LKAB bryter inte under staden, men allt närmare, och därför måste byggnader avvecklas för att marken kommer att påverkas. Kyrkan ska flyttas 2026.
Vi har tidigare funderat på att plocka ner kyrkan bit för bit, eller flytta den i större delar. Den är byggd i trä och mäter 40 gånger 40 meter, och är 40 meter hög.
I församlingshemmet på andra sidan gatan i Kiruna finns för övrigt en väldigt fin trämodell på kyrkans stomme.
De experter vi anlitat säger dock att det finns risker med att plocka isär kyrkan. Delarna kan slå sig så att det inte går att sätta ihop dem igen!
Så planen är nu att köra den i sin helhet till den nya platsen! Man stabiliserar väggarna invändigt, gräver ur grunden, hissar upp byggnaden med starka domkrafter, och kör in två trailrar. Busenkelt. I teorin. Det kräver mycket planering och jobb, förstås.
Vi har gjort det förut med andra äldre hus, så vi vet att tekniken fungerar. Fast kyrkan väger 600 ton, ungefär det dubbla mot de tyngsta hus vi flyttat hittills.
📷: Hans-Olof Utsi
Det är en häftig syn!
Vi tittar på två alternativa vägar att ta till den nya platsen. Det får inte vara för brant, och inte för mycket som måste röjas ur vägen för att klara 40 meters bredd.
Den nya platsen ska göras liknande dagens, men med ny utsikt! Från kyrkans entré får man en vy över nya Kiruna centrum. Det blir närmare till dagens befintliga kyrkogård. Bilder från Kiruna kommun.
Altartavlan målad av Prins Eugen får antagligen sitta kvar under flytten.
Orgeln måste nog däremot plockas ner.
Kyrkbänkarna får stå kvar - de stabiliserar golvet och vikten spelar mindre roll.
Klockstapeln får åka i en egen transport. Där blir höjden en utmaning. Klockorna kanske måste plockas ner, för annars hamnar tyngdpunkten väldigt högt. Det får inte bli vingligt.
Så planera in resor till Kiruna före och efter 2026, så ni får se kyrkan på både gamla och nya platsen! Ja, kanske sommaren 2026 också, för att få se själva flytten. Den lär bli något alldeles speciellt.
Slut tråd.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Frälsningsarméns gamla hus representerar såväl det tidiga 1900-talets frikyrkor som Kirunas rika föreningsliv och den tidiga centrumbebyggelsen som den gestaltade sig innan 1960- och 1970-talets saneringar i Kiruna.
Nu ska vi titta på ett arbetsmoment i gruvan som var mycket krävande och riskfyllt, av många ansett som det hårdaste och tuffaste jobbet under jord. Idag är det ersatt av maskiner, tack vare teknisk utveckling. Här kommer en tråd om stigortsdrivare.
📷: Skellefteå museum
En gruva kan drivas som dagbrott från markytan, enkelt uttryckt ett stort öppet hål där man spränger och lastar bort malmen. Eller så bryter man under jord, genom att driva tunnlar (ortar) och spränga loss malmen. Här en tidigare tråd om olika brytningsmetoder.
Utöver de horisontella ortarna behövs det schakt som går vertikalt, alltså uppåt och nedåt. De kan användas för ventilation, som hisschakt för att få upp malm eller som störtschakt där man kan dumpa bergmassor till lägre nivåer.
Ett av LKAB:s malmtåg har spårat ur på Malmbanan vid Vassijaure station nära norska gränsen på kvällen 17 december. Inga personskador, men omfattande skador på tåg och spår. Vad vet vi så här långt? Infotråd nedan.
Tåget var fullastat med järnmalmspellets, på väg från gruvan i Kiruna till Narviks hamn. Malmtågen har 68 vagnar, lastade med drygt 100 ton per vagn. Ett antal vagnar har spårat ur, men många står också kvar på spåret före och efter de urspårade vagnarna.
Urspårningen har skett delvis inne i ett snögalleri. Det är en överbyggnad på spåret som ska hålla de rikliga mängderna snö borta. Det försvårar både besiktning av skadorna och den kommande röjningen. Trafikverkets prognos för återupptagen trafik är tidigast slutet vecka 52.
”Bliv vid er läst!” Det är slutsatsen av den rapport som akademikern Magnus Henrekson beställt med hjälp av bidrag från finansiärer i södra Sverige.
Jo tack, vi vet hur det gick för Facit som blev vid sin läst med mekaniska räknemaskiner på 70-talet.
Tråd om rapporten nedan.
TLDR: Rapporten upprepar tidigare argument från den här gruppen kritiker. Den slår fast att det finns stora utmaningar (tack, det är dem vi jobbat med sen 2016). Man tycker alltså att LKAB ska göra det vi alltid har gjort. Ok, inget nytt så långt.
Men rapporten och argumenten missar helheten. Att sänka klimatutsläppen genom en fossilfri teknik är viktigt i sig, men den ökade omsättningen som järnsvampen ger behövs också för att LKAB ska kunna följa våra malmkroppar mot djupet, och kunna utvinna kritiska mineral.
Nedan en tråd om vad vi vet så här långt om urspårningen i Norge. Den inträffade strax efter 15 vid infarten till Narvik. Tåget var fullastat med järnmalm från Kiruna. Ett LKAB-malmtåg har 68 vagnar, varje vagn är lastad med drygt 100 ton.
📷: LKAB
Lokföraren mår bra och har fått hjälp och stöd enligt våra rutiner. Ingen annan är skadad.
Loket och några vagnar längst fram står kvar på spåret. 30 vagnar längst bak i tåget står också kvar på rälsen. Övriga vagnar, över 30, är urspårade.
Haverikommissionen beräknas vara på plats imorgon vid lunch, fram till dess är det totalstopp på banan. För oss innebär det minst 12 inställda malmtåg.