Den 1 Dec 2022 kommer alla hyresvärdar att tvingas upprätta en rutin för hur de ska kontrollera och åtgärda brister i sina hyresgästers elanläggningar. Detta är oerhört stort. Tråd 👇#eltwitterelinstallatoren.se/2022/06/det-bl…
Detta gäller alla hyresvärdar, från jättarna inom allmännyttan till privatpersoner som hyr ut sin lgh i andra hand. Alla måste ha kontroll på skicket i sina lägenheter.
Detta kommer att innebära följande:
- Hyresvärdar kommer att behöva ha mkt bättre koll på vilka som eg bor i lägenheterna. Kommer att påverka andrahandsuthyrningar.
- Alla lgh i sverige kommer att besiktigas med några års mellanrum. Det blir många besök det.
- Hyresvärdar måste på allvar börja budgetera underhåll av sina elanläggningar.
För hyresgästerna gäller att de från 1 dec 2022 kan kräva besked av sin hyresvärd om elanläggningens skick och när den ska renoveras. Det ska denne ha ordning på.
För elfirmor och elkonsulter är det här en jättegrej. Det berör över 2000000 elanläggningar som år ut och år in kommer att behöva kontrolleras. Vem ska göra detta? #kompetensförsörjning
Rutinen jag nämnde i början har en mängd formkrav. Bland annat ska omfattningen och tidsintervallet vara definierat. Rutinen ska vara dokumenterad och finnas klar hos hyresvärdarna 1 dec 2022. Ingen övergångstid.
Brf då?
Ja, där gäller att styrelsen i varje brf måste ha en tydlig skrivning i sina stadgar om vem, brf eller bostadsrättsinnehavaren som är ansvarig för elanläggningen i lgh. Finns inte det gäller troligtvis (ej verifierat ännu) samma regler som med hyresrätter,
dvs att brf ska upprätta rutiner även för alla bostadrättslgh i föreningen.
Så, bor ni i brf, kolla stadgarna redan nu. 1 dec 2022 ska det vara klart.
Hyr du ut din brf-lgh i andra hand är det glasklart. Då är du som uthyrare skyldig att upprätta en rutin för kontrollerna. Detta gäller för övrigt alla som hyr ut sin lgh eller en lokal i andra hand. Har du inneboende i din villa? Då ska även du upprätta rutinen.
Allt detta jag skrivit om i tråden är en konsekvens av den nya föreskriften ELSÄK-FS 2022:3.
Överföringskapacitet handlar alltså om hur stor elektrisk effekt en ledning kan överföra mellan två punkter. Elektriskt effekt definieras som produkten av spänning, ström och den så kallade effektfaktorn. Sedan multiplicerar man alltihop med kvadratroten ur 3. P=U*I*cos fi*sqr3
Spänning är skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter. I de här sammanhangen mellan de tre faserna i ledningarna. I Sverige är den nominella spänningen i transmissionsnätet, som tidigare kallades ”stamnätet”, antingen 220000 Volt eller 400000 Volt.
Dags för en ny #eltwitter -tråd från detta troll, som jag kallades för igår. Idag blir det vindkraft. Häng med!
Elektricitet produceras genom att något media får sätta snurr på en axel som sedan är kopplad till en generator som är ansluten till elnätet. Så långt är allt frid och fröjd. Men hur lirar det med den nyckfulla vinden?
Vatten och ånga går att koncentrera och reglera på sätt som inte funkar med vind. Lurigt.
De flesta vindkraftverk är uppbyggda som höga torn där vindturbinen sitter högst upp. Där finns generatorn och reglerutrustningen. Turbinen består av 1-3 vingar.
Elnätet är uppbyggd så att spänning och ström hela tiden byter riktning med frekvensen 50 Hertz. Varför det? Jo, den produceras av generatorer som snurrar. Det som får generatorerna att snurra är antingen vatten, ånga eller vind.
I vattenkraftverken får vatten falla från en hög höjd och sätta snurr på en turbin som sitter på en axel, kopplad till en generator.
Den här tweeten ger mig inspiration till en #eltwitter -tråd! Vet ni vad ett vattenkraftverk som går i synkrondrift är? Vill ni veta? Klart ni vill! Häng med.
Ett vattenkraftverk fungerar ju såhär: Vatten rinner från ett högre läge till ett lägre. Längst ner sitter en turbin, kallas ”löphjul”. Vattnet får snurr på löphjulet, som i en vattenkvarn.
Löphjulet är kopplat till en generator som alstrar en ström som går ut på elnätet. Inga konstigheter.
Okej. Ska vi prata lite vattenkraft och isläggning? Vattenkraften har ju gått med reducerad effekt en tid. Varför det? #eltwitter
Alla vattenkraftverk samlar upp vattnet uppströms i en damm. Därifrån får vattnet rinna genom tilloppstunneln ner till turbinerna. När kylan slår till blir vattnet kallare, inga konstigheter.
Eftersom ett vattenkraftverk har ett högt flöde av vatten rinner det ganska snabbt. Är det kyligt kan då fenomenet ”kravis” uppstå. Det är alltså små ispartiklar som bildas när vattnet är underkylt och strömmande. Ispartiklarna fastnar på olika saker och ställer till problem.