Thread by @MrWaternooze

Blåbruna politiker använder den här nyheten för att propagera för kärnkraft. Det är så trött och slappt att man häpnar. #eltwitter sverigesradio.se/artikel/brist-…

Vi tar det igen. Om ett företag vill etablera sig i en kommun, eller utöka produktionen, så är en del av planeringsprocessen att beställa eller utöka sitt abonnemang hos nätföretaget som har koncession i området.

När man gjort en så kallad föranmälan kommer nätföretaget att bereda anmälan och undersöka om ledningar, transformatorer, ställverk och annat är dimensionerade för den tillkommande effekten. Kanske måste ledningar bytas ut? Kanske några fler fack i ställverket måste byggas?

Nätföretaget har en viss effekt att laborera med. Det är summan av den elproduktion som produceras inom koncessionsområdet och den effekt som nätföretaget har abonnemang på från andra nätföretag. Ligger den önskade effektökningen inom den ramen är det en ren planeringsfråga.

Om effekten som önskas gör att effekten överstiger den som nätföretaget har tillgång till måste nätföretaget ansöka om effektökning hos den som äger överliggande nät, regionnätet. Där blir det samma procedur.

Notera att detta enbart handlar elnätens fysiska egenskaper. Det har inget med elpriset att göra. Om regionnätsägaren har nått taket på sitt effektabonnemang måste denne ansöka om en effektökning hos ägaren av transmissionsnätet, svenska kraftnät. Samma procedur där.

Allt det här tar tid. En stor svaghet i systemet är att nätföretagen normalt inte börjar sin planering förrän föranmälan inkommit, även om tex en industrietablering är allmänt känd, bygglov beviljat etc.

Nåväl. Detta handlar alltså enbart om elnätet. Det spelar ingen roll hur många kärnkraftverk som står och stampar och producerar.

Ett nätföretag kan och får inte göra affärer på samma sätt som andra företag. De styrs av ellagen och måste planera sina nät i förväg.

De ska presentera en så kallad ”intäktsram” till staten med jämna mellanrum. Där ska de redovisa vilka intäkter de planerar få. Kommer det då, mitt emellan två såna redovisningar, in en ansökan om en datahall eller batterifabrik blir det besvärligt.

Då måste nätföretaget trolla med knäna för att få ihop investeringarna som behövs. Att bygga elnät är dyrt.

Vi tar några tweets om planering och nätarkitektur också. Elnät är dyrt och kräver långsiktig planering. För att hålla nere kostnaderna räknar man med så kallad ”sammanlagring”. Har du ett bostadsområde med 100 villor som ska byggas så dimensioneras inte nätet —>

för maximalt effektuttag hela tiden. Det vore ekonomiskt vansinne. Man räknar med att en viss andel av belastningarna inte används samtidigt. Man multiplicerar alltså den totala effekten med en sammanlagringsfaktor och dimensionerar sedan nätet efter det.

När det gäller moderna industrier går man ännu längre och gör noggranna beräkningar på effektutnyttjandet så att elanläggningen kan dimensioneras så ”klen” som möjligt. Man vill inte lägga pengar på onödigt mkt koppar och järn.

Ett exempel: En vanlig markkabel är testad för en maximal drifttemperatur på 72 grader Celcius på ytterhöljet. 72 grader är varmt som satan. Men det fixar kabeln galant.

Ingen dimensionerar förstås så extremt. Det går ju bort en del effekt i värmeförluster såna ggr. Men jag har själv sett kopparskenor på 40 kV se ut som bananer pga högt effektuttag.

En utmaning i dessa tider är principer för hur man ska dimensionera serviskablar in till fastigheter om de byggs med mikroproduktion ( solceller ) från start. Rätt dimensionerad solcellsanläggning kan ge en mkt låg summaström genom elmätaren. Kanske vi kan lägga en klenare kabel?