Nu har det varit mkt energipolitik på #eltwitter ett tag. Dags för något lite mer jordnära. Vad måste man tänka på om man vill byta ut sin spis, hemma i köket? Häng med!
Vi börjar med det trista. Ta reda på vilken spänning din nuvarande spis har. Det är helt avgörande för vad du har att välja på i nästa skede.
Det kollar du såhär:
- Är det en kombinerad spis med gasugn?
- Är den ansluten med en vanlig stickpropp?
- Hur många säkringar har spisen i gruppcentralen?
Har spisen en gasugn är det säkert en 1-fasspis. Är den ansluten med stickpropp eller har bara en (1) säkring är det också en enfasspis. Har den tre säkringar är det en trefasspis.
För att verifiera det måste man dra ut spisen och kolla på märkplåten. Står det något i stil med ”1-fas 230 Volt” måste man tänka till.
Då kan du förmodligen bara ansluta en ny spis om den också är 1-fas. Då finns det tyvärr inte mkt att välja på. Alternativet är att låta en elektriker dra in 3-fas. Det kan bli dyrt. Bor du i en villa har du garanterat redan 3-fas.
Kan du köpa en 3-fasspis finns det desto mer att välja på. Vi börjar med hällen/plattorna. Klassiska spisplattor är ett billigt alternativ som fungerar utmärkt på alla sorters kastruller. Nackdelen är att spisen inte blir någon bra avställningsyta. Den är svår att rengöra.
Väljer man en glaskeramikhäll finns två alternativ. Uppvärmning med glödtrådar under hällen, eller induktion. Glödtrådsalternativet är i praktiken bara vanliga spisplattor, placerade under hällen. Funkar bra, lättservat. Nackdelen är att hällen blir varm och bränner fast mat.
Induktion är elektriska spolar som sitter under hällen. De skapar virvelströmmar i själva kastrullen så att den värms upp pga resistansen. Hällen blir alltså inte varm. Funkar bara med vissa ( numera nästan alla ) kastruller. Har man pacemaker avråder sjukvården från induktion.
En stor fördel med induktion är att hällen är mkt lättskött. Eftersom den inte blir varm bränner inget fast. Den ser ut som ny under många år.
Ugnen då? Här får man fundera lite vad man har för matlagningsbehov och vad man anser vara viktigt. Idag har nästan alla ugnar varmluftsfunktion. Svårt att vara utan om man vant sig med det. De flesta övriga funktionerna kostar en rejäl slant, men kan vara bra att ha.
Själv tycker jag en bra rengöringsfunktion är viktig. Vem vill rengöra ugnen i tid och otid. Då är det pyrolys som gäller. Ugnar med pyrolysfunktion har en beläggning inuti som bränner bort smutsen när pyrolysprogrammet körs.
Vissa varumärken kallar funktionen lite egna saker. Men fråga om den bygger på pyrolys. Rengöring med ånga funkar inte alls lika bra. Däremot har en del ugnar en ångfunktion för bakning. Den är 👌
Vissa exklusiva spisar har kombinerad ugn och microugn. Använder man micron för annat än att värma upp mat kan det vara ett alternativ. Men man får betala rejält för den funktionen. Mitt råd där är att skippa det, köpa en billig mikro på typ Coop och ställa på bänken.
Några ord om installationen av spisen. Har den en stickpropp är det bara att plugga in den och köra igång. Är den ansluten med en dosa måste en elektriker installera den. Du får inte göra det arbetet själv.
Det här är särskilt viktigt eftersom moderna spisar innehåller mkt elektronik som alltid drivs med 230 V. Det kräver att elektrikern håller ordning på sladdarna vid installationen, så att man inte släpper 400 volt på fel ställe. Då blir det:
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Den här debattartikeln är uppe på @DNDebatt just nu. Tyvärr hamnade den nyss bakom betalvägg. Den menar att en storstörning i södra Sverige skulle göra den landsändan strömlös i vinter. Är det så? Häng med så reder vi ut.
Artikeln hänvisar till två större störningar i Sverige. En som skedde 1983 och en 2003. Två mycket allvarliga händelser som författarna på något märkligt sätt försöker koppla till nedläggningen av reaktorer häromåret. Orsakerna till de händelserna var tekniska fel i elnätet.
Störningen 1983 var alla dåvarande kärnkraftverk utom R4 i drift. O3 och F3 hade ännu inte tagits i bruk. Ett haveri i ett ställverk på transmissionsnätet i Enköping orsakade en frånkoppling av hela ställverket. Nätet söderut blev då överbelastat så att spänningen sjönk.
Det moderata utspelet om ett ”högkostnadsskydd” för elpriserna är lika idiotiskt som logiskt från det stollepartiet. Vore jag elhandlare skulle jag skratta hela vägen till banken.
Staten ska alltså gå in och betala folks elräkningar och skicka skattepengar direkt in i multinationella storbolags resultaträkningar?
Det skulle alltså inte finnas nåt incitament alls att hålla nere på elförbrukningen i vinter, tvärtom. Fullt blås på elvärmen till dess man når upp till nivån för högkostnadsskyddet. Sen får staten betala resten. svt.se/nyheter/ekonom…
Den gode Vincent är en ständig källa till inspiration. Ska vi ta och reda ut om det var politiska beslut som stängde Ringhals 1 och 2 respektive Oskarshamn 1 och 2 och om *alla* är överens om det?
För att få klarhet i detta måste vi gå tillbaks till valrörelsen 2014. Vad tyckte partierna? Såhär skrev @socialdemokrat i sitt valmanifest. De vill ha en ny energiöverenskommelse. Ingenting om avvecklad kärnkraft.
Miljöpartiet hymlade inte med deras mål, en helt avvecklad kärnkraft. Flera gamla reaktorer ska stängas.
M går ut hårt direkt. @socialdemokrat har ”monterat ned fullt fungerande kärnkraft”. Detta avser då Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 och 2. Ringhals ägs av Vattenfall AB, 70,4% av bolaget, och Sydkraft Nuclear Power AB, 29,6%.
Vattenfall är som bekant ett aktiebolag helt ägt av svenska staten, medan Sydkraft Nuclear Power AB ägs av Uniper, ett bolag där Fortum är majoritetsägare.
Fick lite inspiration av detta. Vincent har säkert rätt i det han skriver i sin tråd och jag ifrågasätter inte det. Men det finns andra, mkt mer akuta problem som inte har med vindkraft att göra. Häng med! #eltwitter
I en tidigare tråd gick jag igenom nätföretagens lokalnät och att de är tight dimensionerade. Så länge vi inte bygger nya städer a la Brasilia kommer vi att behöva hantera denna dimensionering. Så, vad händer när alla bygger solceller och skaffar elbilar?
Låt oss ta ett exempel. Ett vanligt förortskvarter i en svensk stad med 30-40 villor, ett par brf med egna parkeringsplatser och kanske några hyreshus. De är idag dimensionerade med en sammanlagringsfaktor på kanske 0,7.