Thread by @MrWaternooze

Den här debattartikeln är uppe på @DNDebatt just nu. Tyvärr hamnade den nyss bakom betalvägg. Den menar att en storstörning i södra Sverige skulle göra den landsändan strömlös i vinter. Är det så? Häng med så reder vi ut.

dn.se/debatt/hela-so… #eltwitter

Artikeln hänvisar till två större störningar i Sverige. En som skedde 1983 och en 2003. Två mycket allvarliga händelser som författarna på något märkligt sätt försöker koppla till nedläggningen av reaktorer häromåret. Orsakerna till de händelserna var tekniska fel i elnätet.

Störningen 1983 var alla dåvarande kärnkraftverk utom R4 i drift. O3 och F3 hade ännu inte tagits i bruk. Ett haveri i ett ställverk på transmissionsnätet i Enköping orsakade en frånkoppling av hela ställverket. Nätet söderut blev då överbelastat så att spänningen sjönk.

När spänningen sjunker försöker transformatorerna kompensera underliggande nät och höja spänningen med sina lindningsomkopplare. Detta blev som att kissa i byxorna. Förbrukningen ökade igen vilket fick fler kraftledningar att lösa ut.

Inom några sekunder hade alla kärnkraftverk utom F1 snabbstoppats varpå hela nätet kollapsade. Avbrottet varade runt en halvtimme på transmissionsnätet innan man fick igång utlandsförbindelserna och de frånkopplade kraftledningarna norrifrån.

2003 började avbrottet med att O3 snabbstoppades och nästan 1200 MW försvann. O1, O2 och R2 var tagna ur drift. BB1 var permanent avställd. Strax efter snabbstoppet skedde ett haveri i ett ställverk utanför Varberg. Dessvärre var det ställverket en tryckpunkt för Ringhals.

Detta medförde att Ringhals 3 och 4 snabbstoppade. Därefter skedde nätsammanbrott tripp trapp trull. Stora delar av södra Sverige samt Själland var strömlösa.

Författarna nämner också en mkt allvarlig störning i Europa 2006. Den orsakades av en illa planerad frånkoppling av 2 transmissionsnätsledningar. Ett större fartyg skulle passera under spannet på de ledningarna. Av säkerhetsskäl behövde de då kopplas från.

Vid bortkopplingen blev nätet instabilt med stora frekvensstörningar som i sin tur kopplade bort massor med produktionsenheter.

Som ni märker berodde alla dessa haverier på elnätet. Kärnkraften som sådan hade inget att göra med någon av de händelserna. Elnätet ska normalt klara ett snabbstopp av tex O3 utan problem.

Det har dragits massor med slutsatser efter de här händelserna och elnäten har moderniserats så att risken för liknande händelser minimeras. Men, allt som utsätts för mekaniska påfrestningar, väder och vind slits. Man kan aldrig vara säker.

Min poäng är dock att vi lärt oss mkt och är bättre rustade nu mot liknande störningar.

När det gäller störningen i Tyskland fick det konsekvensen att EU tog fram ett nytt regelverk för nätstabilitet.

Författarna nämner återuppbyggnad av ett nät som brutit samman. Där är ett snabbstoppat kärnkraftblock inte till mkt hjälp. Vid ett snabbstopp utsätter man anläggningen för stora påfrestningar, inte minst i ångsystemet.Innan anläggningen får trycksättas igen måste den besiktigas

Det är en procedur som tar en viss tid. När det är klart ska verket laddas om, trycksättas och fasas in. När verket är infasat har elnätet för länge sen spänningssatts genom andra kraftkällor.

Slutsats. Vi måste vara rädda om vårt elnät, underhålla och reinvestera i det för att slippa haverier. Det har vi gjort genom åren. Jag är inte lika pessimistisk som artikelförfattarna.

Kan södra Sverige bli strömlöst i vinter? Tja, risken för det finns, men om den är särskilt mkt större än den var 1983 eller 2003, det vete fan.

Tack för ordet.