Bästa sättet att förstå den svenska korruptionsliberalismen inom skolan är att läsa tidningen Dagens opinion och lära sig så mycket som möjligt om de personer som nämns. För er som inte heller kan sova kommer nu ett exempel: M:s partisekreterare fyller 50! dagensopinion.se/artikel/partil…
Thomas Gur var där. Thomas är styrelseordförande för den börsnoterade skolkoncernen Tellusgruppen vars VD, grundare och huvudägare är före detta Folkpartistiska riksdagsmannen Bijan Fahimi. I styrelsen sitter även Charlotta Edholm, fd Liberalt skolborgarråd i Stockholm.
Mats Olin var där. Mats äger fd Timbroprojektet Näringslivets Medieinstitut. NMI granskar journalister som granskar friskolekoncerner. Olin skriver gästledare om detta på SvD. I styrelsen för företaget som driver NMI sitter skolkoncernen Watmas styrelsemedlem Göran Thorstensson.
Göran Thorstensson var också där. Han är inte bara tight med det blivande statsministerparet, de har sommarhus ihop. Skolkoncernen Watma ägs av moderaten Anders Hultin som givit Thorstensson i uppdrag att lobba mot sänkt skolpeng för friskolor.
Gunnar Hökmark var där. Gunnar är lobbyist på Kreab som ägs av fd moderaten Peje Emilsson som också äger Kunskapsskolan och som skickar sms till Kristersson när han sagt något bra. Hökmark är också ordförande för ”valfrihetskommissionen” som är ett Kreabprojekt.
Slutligen var Kristina Alvendal där. Alvendal är fd fastighetsborgarråd i Stockholm. Nu sitter hon i styrelsen för fastighetsrådgivaren Svefa som är Stockholms rådgivare i de enorma utförsäljningar av skolor och förskolor som hennes efterträdare som borgarråd genomfört.
Avslutningscitat:
”Hon drev byrån Six Year Plan med Göran Thorstenson och nu tycks en annan sexårsplan bli av. Det tog nämligen Ulf Kristersson närmare sex år efter att ha blivit partiledare till att nå den högsta toppen. Något som säkerligen fått trion att jubla.”
Japp. Thorstensson (sitter i styrelsen för skolkoncernen Watma, ägd av moderaten Hultin), Ed (Kristerssons fru, fd lobbyist, sitter i styrelsen för friskola i Strängnäs) och Kristersson kan jubla i det gemensamt ägda sommarhuset samtidigt som skolkoncernerna expanderar.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Det finns en hel del jag ogillar med marknadsskolan och så finns det några få saker jag avskyr. Skolkoncernen JENSEN är en av de sakerna. Kan jag inte få er uppmärksamhet i några minuter så ska jag förklara varför?
Under JENSEN Göteborgs första år var de inte en så populär skola. Söktrycket var ganska lågt så elevunderlaget blev rätt tufft. Då började man skicka brev till vårdnadshavare i välbärgade områden med reklam om att gå på JENSEN.
Så här kan ett sånt brev se ut. "Stadens mest högprofilerade skola". "Detta brev riktar sig främst till er som önskar mer. Kanske anser ni att ett barn inte får tillräckliga utmaningar eller att tempot är för lågt. Kanske tycker ni att det är för stökigt i klassrummet".
Det svenska skolsystemet är så rubbat. Ska tråda lite om två saker som just nu stör mig extra mycket och som hör ihop: Academedias systematiska utsugning av elever med stora behov som går på Praktiska gymnasiet och Skolverkets nya rutin att inte visa lärarbehörighet.
Utbildningsnämnden i Göteborgs budget för 2026 är klar. En del av resursfördelningen till gymnasieskolorna är rörlig och utgår från skolornas behov. Politikerna har tagit en del av skolpengen och sagt att just den delen ska fördelas till skolor med elever som behöver det mest.
Det här är bra, såklart. Även gymnasieskolan ska vara kompensatorisk. Och friskolor ska såklart (principiellt) också få mer pengar om de har elever med större behov. Men alla håller nog med om att de här pengarna behöver nå fram till klassrummet där eleverna går. Är det så?
Om man höjer kraven på skolan och eleverna, samtidigt som resurserna inte följer med den allmänna kostnadsutvecklingen, så kommer ansvaret för undervisningen successivt att flyttas från lärare – till elever och föräldrar. dn.se/sverige/alex-s…
Det är bara att gå tillbaks till nittiotalets skolutvecklingsöverenskommelse mellan SKR och facken och läsa högt. Ansvaret för inlärning flyttas från lärare till elev. Detta förväntades effektivisera skolan så att lärares löner kunde öka jämfört övriga arbetsmarknaden.
Man behöver inte vara något geni för att förstå att den här styrningen inte fungerar eller för att se vad effekten blir.
Sista dagen i november och dags för Åsa och mig att återigen besvara frågan "Va fan får ni för Balanspengarna?" Vill du också finansiera lobbyism för rimliga arbetsvillkor? Då kan du swisha en slant eller bli månadsgivare. tankesmedjanbalans.se/stotta/
För några dagar sedan förvärvade Cedergrenska Lidingö skola. Allt fler elever går i börsnoterade eller riskkapital/investmentbolagägda skolor. Förklaringen är enkel: när ett mindre skolbolag köps av ett större bolag ökar värdet på det lilla bolagets verksamhet automatiskt. *tråd*
Det kallas för multipelarbitrage. Jag har gått igenom det tidigare utan att så många orkade bry sig (jag fattar varför. Den här effekten kommer tillsammans med ett riggat resursfördelningssystem där friskolor får betalt i förväg för saker de inte utför skapa några enorma bolag.
Företagsekonomins lagar är relativt enkla att förstå när man satt sig in i dem. Kapital kommer alltid att dras till marknader där man kan få avkastning som överstiger risken. Skolmarknaden är extrem. Få andra ställen erbjuder i princip säkra vinster.
"Ägarna måste få ränta på de pengar de satsat på verksamheten" hör man ibland. Academedias ägare har skjutit till drygt 2,2 miljarder. Academedias vinst efter räntekostnader men innan skatt är cirka en miljard. Man får nästan 50 % årlig ränta på det insatta kapitalet.
Rimligt?
"Men nuvarande aktieägare har ju köpt aktier baserat på börsvärdet, inte på insatta pengar från tidigare ägare".
Precis det är min poäng. När man tillåter att skolbolag finns på börsen kommer en annan logik in. Då ska inte ägare längre få betalt för pengar in i verksamheten.
Academedias börsvärde (värdet på alla aktier) är cirka 10 miljarder. Mycket mer skolpeng behöver flyttas från klassrummen för att ge ägarna rimlig ränta än om det bara var ägarna som bidragit med egna pengar till verksamheten som skulle få ränta.