Den svenska normaltiden infördes den 1 januari 1879, vilket gjorde att hela landet fick samma tid. En viktig orsak till införandet av normaltid var att järnvägsresandet hade ökat och att det därmed fanns ett behov av en standardiserad svensk tid som gällde för hela landet.
Under några få månader 1916, när första världskriget rasade, införde Sverige tillsammans med en rad andra europiska länder sommartid. Mellan den 15 maj och 30 september 1916 flyttade man klockan en timme framåt. Bönderna i Sverige var dock mycket kritiska.
En av orsakerna till att man ville flytta klockan 1916 var för att spara energi. Tanken var att svenskarna skulle förbruka mindre energi på de ljusare kvällar (vilket det blir vid sommartid eftersom klockan ställs fram).
Samma argument fanns med när Sverige på nytt införde sommartid 1980. Då hade oljekrisen i samband med revolutionen i Iran 1979 tvingat fram krav på energibesparingar.
Rent praktiskt började processen med att Östtyskland under sent 1970-tal diskuterade att börja med sommartid. Västtyskland godkände då en lag som gav regeringen fullmakt att införa sommartid. Man sa dock att man inte skulle införa sommartid om inte Östtyskland också gjorde det
Den första söndagen i april 1980 ställde svenskarna kollektivt om klockan en timme. Sedan rådde sommartid fram till sista söndagen i september. Året därefter var det istället sista söndagen i mars som var dagen för sommartidens införande vilket det varit sedan dess.
Lyssna på Vaken med P3 och P4 imorgon bitti (05.40) så får ni höra mig prata mer om detta.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Snart dags för julmaten så här kommer en tråd med korta fakta om julens favoriter.
Kring jul var enda tiden på året då man förr åt färskt kött, därför dominerades julmaten av färskt fläskkött. Den griljerade julskinkan blev populär i slutet av 1800-talet då den passade bra in i den nationalromantiska bilden av julen. wp.me/p2J3W-1G
Köttbullarna blev den del av det svenska julbordet när Husmoderns köksalmanack i sin utgåva 1970 föreslog ”små köttbullar” som en del av julaftonens måltid . wp.me/p2J3W-nq
Enligt en spridd myt var det läskföretaget Coca Cola som gjorde den amerikanska jultomten röd, men färgen rött hade redan långt tidigare börjat användas som färg för just jultomten.
Dock har Coca Cola haft en avgörande betydelse i att befästa hur jultomten ska se ut. Redan på 1920-talet började man att göra annonser inför jul där jultomten förekom. Inför julen 1930 ritade Fred Mizen en jultomte som drack Coca Cola i varuhuset Famous Barr Co. i St. Louis.
Under de kommande åren på 1930-talet fick den svenskättade tecknaren Haddon Sundblom i uppdrag att skapa en ny jultomte. Tanken var att Sunblom skulle göra ”jultomten” som en egen person, inte en person som var utklädd till jultomten.
17 december 2018 var det flaggdag. Det är enda gången som vi har haft en tillfällig flaggdag. #dagensdatum
Orsaken var hundraårsjubileet av besluten i både första och andra kammaren om allmän och lika rösträtt (även om vissa begränsningarna kvarstod).
Beslutet 1918 fattades dock av en urtima riksdag och fick bekräftas av en ordinarie riksdag 24 maj 1919. Eftersom grundlagen skulle ändras fick man också invänta riksdagsvalet 1920. Först därefter kunde riksdagen 26 januari 1921 fatta beslut om att även kvinnor skulle få rösta.