How to get URL link on X (Twitter) App
Under några få månader 1916, när första världskriget rasade, införde Sverige tillsammans med en rad andra europiska länder sommartid. Mellan den 15 maj och 30 september 1916 flyttade man klockan en timme framåt. Bönderna i Sverige var dock mycket kritiska.
Kring jul var enda tiden på året då man förr åt färskt kött, därför dominerades julmaten av färskt fläskkött. Den griljerade julskinkan blev populär i slutet av 1800-talet då den passade bra in i den nationalromantiska bilden av julen.
Dock har Coca Cola haft en avgörande betydelse i att befästa hur jultomten ska se ut. Redan på 1920-talet började man att göra annonser inför jul där jultomten förekom. Inför julen 1930 ritade Fred Mizen en jultomte som drack Coca Cola i varuhuset Famous Barr Co. i St. Louis.
Orsaken var hundraårsjubileet av besluten i både första och andra kammaren om allmän och lika rösträtt (även om vissa begränsningarna kvarstod).
Vira Blåtira hade blå färg och smakade tutti frutti.
Enligt en intervju med småländska Barometern var det Jonas Svenningson – smålänningen som flyttat till Stockholm och som skapat sidan.
Väldigt förenklat kan man säga att svenskt julfirande har tusenåriga rötter och i grunden handlar om en fest när året är som mörkast. Detta julfirande har sedan genom seklerna influerats av olika strömningar, t.ex. kristendomen, nationalromantiken och amerikaniseringen.
2. Det första året så sändes programmet kl. 16.00. Och fram till 1976 varierade starttiden, vissa år började programmet 14.40 och viss år 14.25.
Barrträd ansågs förr hålla övernaturligt borta och då julnatten var en natt då många sådana var i rörelse fanns det goda skäl att barrträd på gården. Seden finns belagd sedan medeltiden i Sverige. Dock har den inget (eller åtminstone mycket lite) med vår moderna julgran att göra.
"[Programmet kommer] enligt producenten rymma ”julesnö, hårda och mjuka paket samt en eller två tomtar”. Medverkande i underhållningen blir bl.a. sångerska Sonya Hedenbratt samt skådespelarna Maria Hörnelius, John Harrysson och Hans Wigren, samtliga från Göteborgs stadsteater."
I dikten från 1823 skriver Moore (om det nu var han):
Inom Svenska kyrkan har det funnits en konflikt hur man skulle hantera midsommardagen. Å ena sidan Johannes döparen, å andra sidan "lovsången till Skaparen och glädjen över naturens skönhet och rikedom [som] intagit en /../dominerande plats, därtill med bred folklig förankring."