Den svenska normaltiden infördes den 1 januari 1879, vilket gjorde att hela landet fick samma tid. En viktig orsak till införandet av normaltid var att järnvägsresandet hade ökat och att det därmed fanns ett behov av en standardiserad svensk tid som gällde för hela landet. Under några få månader 1916, när första världskriget rasade, införde Sverige tillsammans med en rad andra europiska länder sommartid. Mellan den 15 maj och 30 september 1916 flyttade man klockan en timme framåt. Bönderna i Sverige var dock mycket kritiska.

Det första belägget patentet för en visp med roterande delar fick amerikanen Ralph Collier 1856. Det kan man säga är ett första steg mot elvispen. Den första elektriska vispen fick amerikanen Rufus Eastman patent på 1885. Den var dock inte handhållen, utan stationär.

Sitter och gör research om sommartid och upptäcker att östtyskarna är boven i dramat. Intrigen tätnar när jag gräver vidare:

Snart dags för julmaten så här kommer en tråd med korta fakta om julens favoriter. Kring jul var enda tiden på året då man förr åt färskt kött, därför dominerades julmaten av färskt fläskkött. Den griljerade julskinkan blev populär i slutet av 1800-talet då den passade bra in i den nationalromantiska bilden av julen.
wp.me/p2J3W-1G

Enligt en spridd myt var det läskföretaget Coca Cola som gjorde den amerikanska jultomten röd, men färgen rött hade redan långt tidigare börjat användas som färg för just jultomten. Dock har Coca Cola haft en avgörande betydelse i att befästa hur jultomten ska se ut. Redan på 1920-talet började man att göra annonser inför jul där jultomten förekom. Inför julen 1930 ritade Fred Mizen en jultomte som drack Coca Cola i varuhuset Famous Barr Co. i St. Louis.

17 december 2018 var det flaggdag. Det är enda gången som vi har haft en tillfällig flaggdag. #dagensdatum Orsaken var hundraårsjubileet av besluten i både första och andra kammaren om allmän och lika rösträtt (även om vissa begränsningarna kvarstod).

Det har ju blivit en fin tradition att jag ska gnälla i medier om att folks traditioner inte alls är hotade.

Mitt första gnäll var i december 2015.

aftonbladet.se/debatt/a/G15WV… Om lucia i @GTnyheter 2016.

expressen.se/gt/debatt-gt/l…

Julfirande 1914 Julfirande i Görvik omkring 1910

Det här paketet har aldrig hetat Denniskorv. Att många kallar korven Denniskorv beror givetvis på likheten med seriefiguren Dennis.

De här gamla godingarna, som bl.a. @ReklamFF har skrivit om, lanserades (vad jag har kunnat hitta) 1984. Vira Blåtira hade blå färg och smakade tutti frutti.

”Fössta tossdan i mass” är en tradition som startades på Facebook 2010 av smålänningen Jonas Svenningson.

"Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet ”rs”." Enligt en intervju med småländska Barometern var det Jonas Svenningson – smålänningen som flyttat till Stockholm och som skapat sidan.

"Det är ju rent trams på många sätt, men det är samtidigt roligt för många hajar till och fattar direkt vad det handlar om."

Dags att äta! Första tallriken.

Att försöka reda ut julens ursprung kan tyckas vara ett döfött projekt redan från början eftersom det egentligen är en alldeles för stor fråga att svara på. Det är ju nämligen inte så enkelt att man kan säga att det finns en anledning till varför vi firar jul. Väldigt förenklat kan man säga att svenskt julfirande har tusenåriga rötter och i grunden handlar om en fest när året är som mörkast. Detta julfirande har sedan genom seklerna influerats av olika strömningar, t.ex. kristendomen, nationalromantiken och amerikaniseringen.

Här får ni några meningslösa fakta som ni kan slänga i ansiktet på er familj när ni kollar på Kalle Anka klockan 15.00 i eftermiddag.

1. Första gången programmet sändes så hetta det ”God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.”. 2. Det första året så sändes programmet kl. 16.00. Och fram till 1976 varierade starttiden, vissa år började programmet 14.40 och viss år 14.25.

Att klä hemmet med gröna kvistar (eller att ”maja”) är en tradition som går långt tillbaka i tiden i Sverige. Vid påsk smyckade man med påskris, vid midsommar klädde man en majstång och kring jul hade man granar av olika slag utomhus. Barrträd ansågs förr hålla övernaturligt borta och då julnatten var en natt då många sådana var i rörelse fanns det goda skäl att barrträd på gården. Seden finns belagd sedan medeltiden i Sverige. Dock har den inget (eller åtminstone mycket lite) med vår moderna julgran att göra.

Den 23 december innebär ofta ett sista ryck i julstöket. En tradition som förknippas med dagen före julafton är att TV visar en uppersittarkväll som vakar in julen.

Första gången som en sådan uppesittarkväll visades dagen före julafton var 23 december 1964. "[Programmet kommer] enligt producenten rymma ”julesnö, hårda och mjuka paket samt en eller två tomtar”. Medverkande i underhållningen blir bl.a. sångerska Sonya Hedenbratt samt skådespelarna Maria Hörnelius, John Harrysson och Hans Wigren, samtliga från Göteborgs stadsteater."

Liksom mycket annat med jultomten kommer namnen på hans renar och deras antal ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten. I dikten från 1823 skriver Moore (om det nu var han):

"Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and Vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixem;"

Idag är det "annandag midsommar" (som det aldrig har hetat). Midsommardagen var fram till 1953 också Johannes döparens dag, en dag som numera ligger 24 juni (gamla midsommardagen).
När midsommar 1953 flyttades hamnade midsommardagen istället alltid på en lördag. Inom Svenska kyrkan har det funnits en konflikt hur man skulle hantera midsommardagen. Å ena sidan Johannes döparen, å andra sidan "lovsången till Skaparen och glädjen över naturens skönhet och rikedom [som] intagit en /../dominerande plats, därtill med bred folklig förankring."