Skriver med @jonasvlachos och @ghellersahlgren i dagens @DNDebatt om varför skolor rättar elever så olika. Huvudboven är det målrelaterade betygssystemet som idag helt saknar förankring i något jämförbart mått på kunskap mellan skolor. Tråd! 🧵
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse Ofta pekas konkurrens och skolmarknad i allmänhet ut som orsaken till glädjebetygen och bristen på jämförbarhet. Idén bygger på de incitament som finns på skolmarknaden i att locka elever med (efterfrågade) generösa betyg (även om alla önskar rättvisa betyg på systemnivå).
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse Det finns många enskilda skandalfall av friskolor som fått stor uppmärksamhet i media. Forskning har även visat att det finns en systematisk skillnad i hur skolor skiljer sig i sin betygssättning beroende på skolform.
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse Huvudproblemet ligger i att dagens betygssystem inte har någon trovärdig mekanism för att kunna leverera betyg som är jämförbara mellan skolor. Först, lite historia! [tl;dr: Dagens betygssystem var aldrig tänkt att vara lämpliga för urval till högre studier].
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse Att uppnå likvärdighet i betygssystemet diskuterades utförligt av skolmannen Frits Wigforss (finansminister Ernsts bror) i den betygsutredning som ledde fram till det relativa betygssystemet (SOU 1942:11), med utgångspunkten att ett betygsmått bör vara jämförbart mellan skolor.
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse Mellan 1994-1996 ersattes det relativa betygssystem (som använts över 30 år) med ett målbaserat system för att öka transparens och få mer konstruktivt klassrumsarbete. Då släpptes koppling mellan slutbetyg och NP-betyg som använts för att normera den relativa betygssättningen.
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse Det var inte tänkt att kunskapskraven skulle utvecklas bli detaljerade betygsmatriser som i hög grad styr arbetet i klassrummet. Detta har medföljt att svenska skolan idag inte "teach for the test", utan "teach for the kunskapskrav". Se Ingrid Carlgren 2016 på #snskunskap.
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse Men även idag är betygen på många sätt relativa. För en given prestation är det därför svårare att få ett högt betyg på en skola med många högpresterande elever än på en skola med många lågpresterande elever.
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse Skillnaden i hur skolor väljer sin normalfördelningskurva över elever skiljer sig dock dramatiskt åt mellan skolor, enligt Skolverkets egna analyser.
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse Vi delar Riksrevisionens bedömning att dessa stora avvikelser behöver tas hand om, men att det inte räcker med uppbiffad Skolinspektion eller hårdare granskningar -- utan att en bredare betygsreform behövs.
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse Vi menar att denna relativa betygssättning som redan idag i någon mån existerar behöver systematiseras från central nivå genom normering kopplat till externt rättade nationella prov. Detta har analyserats väl av @JonasSandqvist och gänget på Skolverket.
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse@JonasSandqvist Olika modeller för att koppla NP-betyg till slutbetyg har sina för- och nackdelar. En utredning bör väga dessa mot varann, men måste också hitta särskilda lösningar för betyg utan NP samt för enheter med mkt små eller särskilda elevgrupper.
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse@JonasSandqvist Men alternativet är att som idag ha ett system där skolors betyg helt enkelt inte är jämförbara mellan skolor. Exemplet nedan är fr Skolverkets rapport. Säg att elev på Skola A nedan (med genomsnittlig generositet) har GPA 19.0.
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse@JonasSandqvist Om denna elev skulle byta till en av de mest generösa skolorna skulle hen (mkt löst räknat) kunna öka sin meritpoäng till nära 21.85. Istället för att bli nekad till juristprogrammet i Uppsala och Lund kan hen nu komma in på landets båda främsta juristutbildningar.
@jonasvlachos@ghellersahlgren@DNDebatt@handels_sse@JonasSandqvist För att återupprätta antagningssystemets legitimitet behöver dagens betygssystem i grundskola och gymnasium reformeras för att stoppa betygsinflationen och göra betygen jämförbara mellan skolor vid antagning.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Har den svenska skolans förmåga att tillgodose likvärdig utbildning försämrats över tid? Med hänvisning till de ökade skillnaderna i resultat mellan inrikes och utrikes födda elever är det lätt att tro det. Men det beror på att gruppen utrikes födda förändrats. En tråd.🧵
Ofta sägs det att föräldrars socioekonomi spelar allt större roll i dagens skola, även om det beror på marknadens krafter eller progressiv pedagogik beroende på vem du frågar. Men din socioekonomiska status förklarar inte mer av resultatskillnader idag än tidigare sett till PISA.
Den främsta utvecklingen som skett sett till likvärdighet är att utrikesfödda elever har halkat efter svenskfödda elever. Vi ser detta i att utrikes föddas bakgrund förklarar allt mer av skillnaderna i elevers betyg.