Gymnasieakademin:
"Här kan du få höga studieresultat, nå din drömutbildning och växa som person. När du går igenom portarna till Gymnasieakademin stänger du ute alla störningsmoment och kliver in i en engagerad, enad, excellent värld."
Visst låter det bra? Här skulle jag vilja jobba. Att företaget som driver skolan gör 14,44 % vinst är väl inte så farlig när kvaliteten är så här hög?
Sedan augusti 2022 ägs skolan av Thorengruppen. Thorengruppen får inte starta nya skolor eftersom Skolinspektionen anser att kvaliteten på deras nuvarande skolor är för låg, men inget hindrar dem att köpa nya skolor eftersom tillståndet följer med till den nya ägaren.
Skolinspektionen har precis granskat skolan. Vilken ynnest för inspektörerna att uppleva denna "engagerade, enade och excellenta värld". Men vad är detta? Föreläggande vid vite pga brister i betygsättning, trygghet, studiero, och särskilt stöd? siris.skolverket.se/siris/ris.open…
Några klipp från rapporten: Samma år som skolan gick 14,44 % plus fick 75 % av eleverna högre betyg i matematik 2 B än resultatet de fick på nationella prov. I matematik 3 b fick 90,9 % av eleverna högre betyg. Vårterminen 2023 fick 75 % av eleverna högre betyg i matematik 3 b än på nationella provet.
Lärare förklarar skillnaden mellan betyg och provresultat med att "undervisningen läggs på en lägre nivå för att det finns en förväntan på att eleverna ska klara kurserna och få godkända betyg från ledningen och huvudman".
"påtryckningar från huvudman att elever ska få godkända betyg. Problem om en elev får ett F, för det leder till merarbete. Lärare har fått till sig att de ska arbeta för att betygen ska höjas, det är oklart om eleverna ska lära sig mer eller om lärarna ska sätta högre betyg."
Studieron är sämre. I vissa fall katastrofal. Lärare känner bristande stöd från ledningen och många elever är i behov av särskilt stöd. Rektorn medger att det inte är "optimal studiero" i vissa klasser.
Det finns inga grupprum. Det finns inga möjligheter att flytta elever med behov av enskild undervisning till lugnare delar av klassrummen, för det finns inte plats. "Ekonomin och personalresurserna" begränsar stödet elever kan få. 50 nya elever. Inga nya lärare.
Det händer inget efter att utredningar gjorts eller så görs inte utredningar alls, trots att lärare menar att elever behöver särskilt stöd.
Lärare berättar att "specialpedagogen mest arbetar med utredningar av elevers behov av särskilt stöd och inte direkt med undervisning, och att det därför skulle hjälpa om det fanns en speciallärare".
"Rektor berättar att en speciallärare behövs och att de begränsas av resurserna de har för att kunna ge de extra anpassningar och särskilda stöd som eleverna behöver".
Det finns två versioner av Gymnasieakademins (Thorengruppen) skola i Göteborg. Den ena bilden är den som ges på skolans hemsida och i årsredovisningen (klippet nedan). Trygghet, hög kvalitet, vinst.
Allt ser bra ut.
Den andra bilden framträder när man kollar statistik och Skolinspektionen frågar elever, lärare och rektor hur de tycker att det är på skolan: Betygsinflation, press från ledning att godkänna elever, inga speciallärare, inga resurser till något, otrygghet och dålig studiero.
Vilken bild är sann: den som femtonåringar får när de besöker skolans hemsida eller beskrivningen från verkligheten?
Hur skapas vinsten: genom effektivare arbetsmetoder eller genom att huvudmannen struntar i att ge dyrt stöd och att anställa lärare och speciallärare?
För vissa tycks fortfarande svaret vara att hemsidans bild är sann och att vinst skapas av att aktiebolagsdrivna skolor arbetar mer effektivt och därför kan göra vinst trots hög kvalitet. Allt fler tror dock på verkligheten.
Det funkar att köra med den här kommunikationen och det här sättet att prioritera vinst före verksamhet när man har självgående elever. Gymnasieakademin har inte det. De har elever som mer än andra behöver hjälp av duktiga lärare som har tid att bry sig.
Det är ett sånt jävla svek mot de här eleverna att vi låtit dem bli kunder i ett cyniskt skolsystem där skolpeng till exempel blir till innebandy-guld (Thorengruppen är också ett framgångsrikt innebandylag, dopat av skolpeng).
På alla marknader finns det vinnare och förlorare. Vinnaren på skolmarknaden är Thorengruppens ägare. Förlorare är Thorengruppens elever och lärare, och i förlängningen samhället. När de elever som behöver mest hjälp istället får minst hjälp kommer det såklart att gå åt helvete.
Aktiebolagen måste bort från skolan och skolan måste återregleras. Det här med extra anpassningar funkar inte. Det behövs ordentliga skollokaler (inte kontor, se bild) som tillåter enskild undervisning och speciallärare som kan genomföra den undervisningen.
Att ha en anställd specialpedagog men ingen speciallärare är som att köpa bruksanvisningen till ett verktyg men inte själva verktyget och att tro att aktiebolag ska prioritera verksamhet framför vinst är korkat.
Vi måste sluta med de här dumheterna.
Morrn.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Idag kom del två Norrtelje tidnings granskning av Academedias Innovitaskola. Mammors ord står mot ledningens angående elevers stöd. Går inte att veta vad som är "sanning", men det går att jämföra statistik. Understrukna skolor är koncernägda. *tråd* norrteljetidning.se/2026-01-27/mam…
Koncernexpansion sker ofta genom uppköp. Uppköpen finansieras delvis med lån (vilket skapar ökade räntekostnader som ska betalas med skolpeng) och delvis med kassan (vilken skapas av vinst). Koncernskolor har därför nästan alltid lägre lärartäthet än alla andra huvudmän.
Lägg till det att Academedia har en vinstmarginal på 7,2 % på sitt "grundskolesegment", något som såklart ytterligare spär på behovet av att hålla nere lärartätheten. Självklart påverkar detta möjligheten att erbjuda hjälp för elever som behöver stöd.
Jag tror inte att ledartexter beställs av NMT-media (som äger Corren) men jag kan konstatera att Corrren är en av de mest skolkoncernpositiva tidningarna i landet och att det finns makalösa kopplingar mellan bolagsstyrelsen och skolkoncernerna.
Det här är samtliga styrelseledamöter. Kika igenom själva vetta och se om ni känner igen några namn.
Odd Eiken ses om en av arkitekterna bakom friskolereformen. Enligt Peje Emilsson var det Eiken och Anders Hultin (som äger skolkoncernen Watma, som omnämns positivt i artikeln som länkas i trådstarten) som satt med pennan 1991 och författade lagstiftningen.
Almega Utbildning har skapat "Skolfakta" som "är till för dig som vill ha mer klarhet och mindre retorik". Jag ska bidra med en tråd om hur en skolkoncern först överkompenserats för att förstöra den kommunala skolan och sedan räddas av samma politiker som skapat problemet.
Skolinspektionen har beslutat att Jensen Upplands-Bro bedriver skola i lokaler som de inte har tillstånd att bedriva skola i. Senast 16/2 ska verksamheten upphöra, annars måste Jensen betala 8,5 miljoner. Det vill de inte. Så nu ska kommunen rycka in. drive.google.com/file/d/1de8wzx…
Jensens undervisning är uppdelad på två lokaler där de yngre eleverna mestadels går i en lokal 800 meter bort som inte på något sätt hör ihop med huvudlokalen. Det tar barnen 8 minuter att gå mellan lokalerna. Detta är inte tillåtet.
Det här är en jäkligt bra text som skulle kunna skrivas om all välfärd. Finns bara ett ”men” och det är att dagens fackliga sitter fast i en målstyrning av arbetet/avtal som deras företrädare på nittiotalet accepterade utan motstånd. gp.se/fria-ord/det-s…
Svenska välfärdsfack kan krångla och förhala arbetsgivarens tokerier men nästan aldrig sätta hårt mot hårt, med möjlighet att vinna. New Public Management måste bort! Det välfärdsfacken skulle kunna göra är att informera medlemmarna och väljarna om detta.
Synen på välfärdens medarbetare från politiskt håll är inte väsensskild från hur brukspatronerna såg på sina arbetare. Men det är inte ”profit” som pressas fram utan ”effektivisering i budget”.
"Idag tillträder Helena Walentowicz tjänsten som kommunikationschef på Raoul Wallenbergskolan. Helena har tidigare arbetat som pressekreterare åt statsminister Ulf Kristersson."
RWS ägs av fd KD-politiker. Här kommer några ex på skolkoncerner som rekryterat från politiken.
Denise Cassel är lobbychef på norskägda skolkoncernen Dibber. Hon har tidigare varit kommunalråd för KD.
Maria Angell-Dupont är presschef hos Academedia (utländsk aktiemajoritet). Hon har tidigare varit politiker för Höyre och pressekreterare åt moderat minister.
För mig handlar frågan om reglering av lärares undervisningstid först och främst om ork. Det kostar på att genomföra lektioner där högstadieungar lär sig saker för de vill ofta göra något annat. Man blir dränerad. Med för mycket undervisning bränns man ut eller börjar skarva.
Det går att göra rimliga jämförelser med idrott. Precis som kroppen behöver vila efter ansträngning behöver hjärnan göra det. Därför måste undervisningstiden hållas nere. Att ha lektion trettio åttondeklassare är inte som att ta en lugn promenad.
Just det här är svårt att förstå om man inte själv ansvarat för att undervisa barn/unga. Det blev tydligt för mig när jag var ordförande för en fotbollsklubb och nya tränare berättade att de var helt slut efter en timme trots att de ”bara” tränat barn. Men barn är aldrig ”bara”.